För att motverka att svenska multinationella företag utnyttjar skattesystemet genom att sÀtta olika transferpriser till dotterbolag i olika lÀnder, och dÀrmed placera vinsten i ett land med lÄg skattesats, tillkom en ny lag den 1 januari 2007. Denna lag medför att företag med grÀnsöverskridande handel mÄste dokumentera för Skatteverket vad deras transferpriser uppgÄr till och hur de berÀknar dem. Företagen ska enligt lagen anvÀnda en grundlÀggande prissÀttningsmetod, sÄ kallat armlÀngdsprincipen, som innebÀr att alla transaktioner inom koncernen ska motsvara vad som skulle ha tillÀmpats mellan oberoende parter under jÀmförbara omstÀndigheter.Den nya lagen om dokumentationsskyldighet har vÀckt mÄnga debatter och Àr idag ett mycket högaktuellt Àmne inom affÀrsvÀrlden. Jag tyckte att Àmnet verkade intressant och bestÀmde mig att forska vidare. Dels för att generellt ta reda pÄ hur företag i allmÀnhet har dokumenterat, men ocksÄ utifrÄn ett fallföretag fÄ en djupare inblick i frÄgorna.

Uppsatsen Àr dels en skriftlig dokumentation av en konstnÀrlig process i sökande av design genom begreppen fast och följsamt samt gestaltandet, dokumenterat genom fotografi, av ett experimenterande av kontrasterande material. .

Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptÀcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten Àr bidrar till barnens utveckling och lÀrande. Dessutom utvecklas barnens ?förstÄelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp? (Lpfö 98, s. 37).

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllande lÀrare i Ärskurs F-5 i kommunala grundskolan har till aktuell praktisk pedagogisk forskning inom sitt yrkesomrÄde. Genom att ta reda pÄ vilka möjligheter och förutsÀttningar lÀrare har för att ta del av forskning och om de anser att resultaten frÄn denna pÄverkar deras undervisning kan förhÄllandet belysas. Den teoretiska utgÄngspunkten har sin grund i den progressiva pedagogiken med tankar kring kunskap och dess anvÀndbarhet, stÀndig utveckling samt en tilltro till att vetenskapliga kunskaper kan vara till hjÀlp och nytta. Den empiriska delen av undersökningen gjordes i fyra kommuners kommunala grundskolor och riktades till lÀrare i Ärskurs F-5. Vald metod för undersökningen var en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning.Resultaten frÄn undersökningen visar att mÄnga lÀrare Àr intresserade av att följa och ta del av forskning som berör deras arbete, men att forskningen i hög grad inte leder till förÀndring i deras undervisning.

NĂ€stan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra lĂ€nder och att undervisa flersprĂ„kiga elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för mĂ„nga lĂ€rare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andrasprĂ„kseleverna inte nĂ„r nationella mĂ„l i matematik och svenska. Även internationella jĂ€mförelser visar att andrasprĂ„kselevers förutsĂ€ttningar för lĂ€rande inte tillgodoses i lika stor utstrĂ€ckning i Sverige som i andra OECD-lĂ€nder. I förlĂ€ngningen fĂ„r detta demokratiska konsekvenser, dĂ„ mĂ„nga andrasprĂ„kselever saknar verktyg att tolka och förstĂ„ sin omgivning och dĂ€rmed inte kan pĂ„verka och aktivt delta i samhĂ€llsgemenskapen. Den mĂ„ngfald som elever utgör med avseende pĂ„ social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsĂ€tter dĂ€rför nya pedagogiska förhĂ„llningssĂ€tt för att alla aktivt ska kunna delta och fĂ„ möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den hĂ€r kvalitativa studien Ă€r att beskriva och förstĂ„ skolans pedagogiska verksamhet för andrasprĂ„kselever med fokus pĂ„ sprĂ„k och matematik.

LÀrare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lÀrare och rektorer menar att lÀrares arbetsmiljö pÄverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lÀrares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lÀrares arbetsmiljö har en viss pÄverkan pÄ undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lÀrarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men sÄvÀl rektorer som lÀrare ansÄg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. DÀremot visade det sig att lÀrarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna ÄterhÀmtningspauser, ingen lunchrast och hÄrt arbete, vilket enligt lÀrarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lÀrarna att arbetsmiljöarbetet pÄ skolorna var bristfÀlligt.

Detta Àr en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frÄgestÀllning som ligger till grund för uppsatsen Àr; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgÄng har sex huvudrubriker dÀr vi teoretiskt beskriver de grundlÀggande begreppen för vÄr frÄgestÀllning. Dessa begrepp Àr; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsÀttning. Den empiriska undersökningen har skett triangulÀrt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Syftet med undersökningen Àr att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, dÀr olika arbetssÀtt belyses för att stimulera lusten till lÀrande. Genom att studera undervisningen pÄ en Freinetskola har jag sökt svar pÄ frÄgor om vad som Àr viktigaste mÄl för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lÀrare och elever har pÄ SO..

This study is an analysis of the Internet transaction logs of Malmö Public, Sweden [...].

Jeppsson, Ricardo & Karlsson, André (2010). En komparativ analys mellan tre matematiska lÀromedel. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Denna studie bygger pÄ en jÀmförelse mellan tre matematiska lÀromedel för Ärskurs ett; Lilla Mattestegen, Matte Mosaik och MÀsterkatten. Uppsatsens syfte Àr att försöka upptÀcka mönster mellan de tre olika lÀromedlen. De frÄgestÀllningar som arbetet bygger pÄ Àr bland annat försöka se vilka skillnader och likheter det kan finnas mellan tre olika lÀroböcker i matematik med utgÄngspunkt i innehÄll, text och bild.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett förĂ€ldraperspektiv undersöka behov av och önskemĂ„l om stödsom förĂ€ldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin förĂ€ldraroll. Ett annat syfte Ă€r att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien Ă€r kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta förĂ€ldrar har intervjuats. FörĂ€ldrarna beskriver att deras svĂ„righeter gör det svĂ„rt för dem isamspelet med barn och partner.

Uppsatsen behandlar Àmnet Svenska som andrasprÄk och syftet har varit att dokumentera och utvÀrdera omorganisationen för Àmnet pÄ en gymnasieskola. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera vad eleverna sjÀlva anser om sin sprÄkutveckling, syn pÄ kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i Àmnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har anvÀnts Àr samtal med lÀrarna, enkÀter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lÀrarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas sprÄkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssÀtt och hÀr belystes temat SprÄk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsÀtt och didaktiska mÄl som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna Àr det material som gett substans Är arbetet.Syftet var att fÄ mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och ocksÄ fÄ mer kunskap om hur man tÀnker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. SjÀlva inriktningen med Freinet har fÄtt mej att fundera pÄ hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnÀra tillsammans med mycket IT och med att lÄta eleverna fÄ mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som frÀmst hÀmtats ur boken Estetiska LÀrprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij stÄr för, men Àven den levande debatt som sker pÄ internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jÀmförande perspektiv mellan dels de tvÄ pedagogernas svar i relation till de mÄl som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket vÀl gÄr att förena med de nationella mÄlen. Det stora antalet reformer de senaste Ären har ocksÄ inverkat negativt pÄ pedagogernas syn pÄ dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.ForskningsfrÄgan handlar om hur det önskvÀrda lÀrandet ser ut frÄn pedagogers perspektiv och frÄn samhÀllets? Det handlar om hur lÀrare kan öka individens förmÄga att engagera sig, att vara kreativ pÄ ett meningsfullt sÀtt, hur lÀrprocesser kan utformas utifrÄn att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lÀrare och elev.

VÄrdrelaterade urinvÀgsinfektioner Àr ett problem som förekommer i vÄrden sÀrskilt hos patienter som har KAD, Àldre mÀnniskor samt kvinnor. Sveriges Kommun och Landsting(SKL) har upprÀttat ett ÄtgÀrdsprogram för att förebygga detta. Syftet med studien var att undersöka om SKL: s obligatoriska ÄtgÀrder för att förebygga vÄrdrelaterade urinvÀgsinfektioner följs pÄ vald vÄrdavdelning. För att samla in data pÄ avdelningen valdes en retrospektiv kvantitativ metod med anvÀndning av en granskningsmall som författarna till studien har utarbetat efter SKL: s förebyggande ÄtgÀrder för att kunna granska patientjournalerna. Datainsamlingen genomfördes under tre dagar pÄ en ortopedavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

I denna undersökning Àr syftet att undersöka huruvida de intervjuade lÀrarna erbjuder förÀldrar till nyanlÀnda möjligheter till samverkan. Eftersom förÀldrasamverkan Àr ett sÄ brett omrÄde ligger fokus pÄ förÀldramöten och webbaserade lÀrplattformar. Undersökningen har utförts genom öppna intervjuer med fem lÀrare som undervisar i introduktionsklasser pÄ högstadienivÄ. Analysen utgÄr ifrÄn hermeneutiska principer och lÀrarnas uttalanden knyts an till tidigare forskning, samt lÀroplan och skollag. Undersökningens resultat synliggör tydliga brister rörande förÀldrasamverkan i flera av de undersökta fallen.