Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

ABSTRAKTDet hÀr Àr en sammanfattning av den formella delen av vÄrt projektarbete. Under hösten 2007 och vÄren 2008 har vi pÄ uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjÀlpmaskin ombord pÄ Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det lÀckte bÄde kylvatten och smörjolja pÄ olika stÀllen. Det har varit mycket vÀntetid pÄ reservdelar eftersom maskinen Àr ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet rÄkade vi pÄ bekymmer med vattenlÀckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat nÄgra veckor.

 Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare beskriver betydelsen av förskolegÄrdens miljö för barns lÀrande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet dÀr.  VÄra frÄgestÀllningar Àr:Vilken betydelse anser förskollÀrarna att förskolegÄrdens miljö har för barns lÀrande?PÄ vilket/vilka sÀtt uttrycker förskollÀrarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet pÄ gÄrden?Hur beskriver förskollÀrarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten pÄ förskolegÄrden?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ studie i form av Ätta enskilda intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollÀrarna ser att det sker lÀrande pÄ alla förskolegÄrdar men att de gÄr att utveckla sÄ att det sker Ànnu mera lÀrande dÀr. FörskollÀrarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten pÄ gÄrden mestadels Àr spontan och att det Àr barnens lek som Àr i fokus.

Sjuksköterskor ifrÄgasÀtter ibland sin nÀrvaro under ronden och för motivation krÀvs förstÄelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vÄrdutveckling saknar den erkÀnnande som ett viktigt forskningsomrÄde. Syftet var att studera ronden som företeelse pÄ sjukhus. En litteraturstudie grundad pÄ 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde pÄ rutin, aldrig stÀlldes in samt innehade frÀmst tre funktioner: planering och utvÀrdering av patientvÄrden, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp 2015..

Syftet med denna studie Àr att belysa hur upplevelsen gÀllande dokumentation bland personal inom hemvÄrden ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmÀssigt utvalda ur personalen pÄ tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gÀllande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden Àr fördelad, dÄ ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, bÄde gÀllande möjligheten till att anvÀnda de redskap som finns tillgÀngliga inom arbetsplatsen samt tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har Àven nÀmnts som viktiga faktorer.

I detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ Àr huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska anvÀndning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks Àven de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, dÀr Ätta rekryterare frÄn olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus pÄ dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstÀmmig bild av den praktiska anvÀndningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

Syftet med genomförda studie Àr att undersöka om barn kan fÄ ökat inflytande i förskolan genom att med hjÀlp av kamera sjÀlva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vÀnds detta pÄ genom att lÄta barnen dokumentera. UtgÄngsdiskurs och perspektiv Àr kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade lÀroplan framgÄr det att förskolan Àr skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rÀtt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien anvÀnder kvalitativ metod för att kunna uppmÀrksamma det unika och avvikande i barnens fotografier, och för att kunna förstÄ hur barnen upplever sin vardag pÄ förskolan.

Syftet Àr att belysa hur rektorer och förskollÀrare ser pÄ arbetet kring rutiner som anvÀnds i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lÀrande, hur görs förÀldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd? För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte sÄ har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollÀrare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen Àr viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var Àven överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och förÀldrarna Àr viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete pÄ sin förskola med förÀldrarna. Förskolornas sÀtt att arbeta kring stödÄtgÀrder varierar dÄ det var lika mÄnga som anvÀnde sig utav ÄtgÀrdsprogram som av handlingsplaner.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

This thesis is a report of the practical aspects and the problems of classification and documentation of a collection of memorabilias from the Crown Princess Couple's Wedding in Stockholm 2010. The collection contains 38 objects collected by Nordiska museet [The Nordic Museum], Sweden's largest museum of cultural history. Nordiska museet has a total collection of over 1,5 million items collected since 1873. My ambition in this thesis has been to describe my work with the classification and documentation of these new objects and their context. One of the main problems was how to combine the modern objects with the old existing collection within the two classification systems used at the museum.

This thesis deals with the documentation of non-prioritised material during archaeological fieldwork. The main questions are whether there is a difference in the documentation of the non- prioritised material, between rescue archaeology and research archaeology and what the reasons for such a difference may be related to. Furthermore, the thesis deals with what arch-aeologists write say and do about the subject. To answer these questions, I analyse three different projects; Two research projects, Zvejnieki (Latvia) and Monte da Igreja (Portugal), and one rescue archaeological project, Gyllins TrÀdgÄrd (Sweden).The most important result is that there is as great a difference between the two research projects as there is between the research projects and the rescue archaeological project. Many similarities can be seen in the projects conducted at Monte da Igreja and Gyllins TrÀdgÄrd.

NÀr lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trÀdde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angÄende brandskyddet för fastigheten fördelades över pÄ Àgaren alternativt verksamhetsutövaren. FrÄn att rÀddningstjÀnsten utfört brandsyner pÄ objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stÀrka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig sjÀlva, sin egendom samt miljön. Det som rÀddningstjÀnsten frÀmst granskar Àr det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens rÀddningsverks (SRV) allmÀnna rÄd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pÄgÄ under hela anlÀggningens anvÀndningstid. SCA Packaging Munksund AB Àr en anlÀggning som ingÄr i de verksamheter som ska bedriva SBA och Àven föra en dokumentation.