Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om omvĂ„rdnads- dokumentation, enligt VIPS-modellen, underlĂ€ttar, kvalitetssĂ€krar och stödjer sjuksköterskans omvĂ„rdnadsarbete. Det ska Ă€ven belysa om sjuksköterskan har tillrĂ€klig kunskap om dokumentation enligt VIPS-modellen. En kritisk granskning av elva vetenskapliga artiklar resulterade i sju kategorier. Resultatet visar att sjuksköterskan anser att patientsĂ€kerheten ökar, att VIPS-modellen kan bidra till tidsbesparing och underlĂ€ttar för sjuksköterskan i omvĂ„rdnadsarbetet. Även andra yrkeskategorier kan dra nytta av sjuksköterskans dokumentation.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig pÄ den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjÀlp av olika teorier som har med förÀndringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv pÄ förÀndring legat tillgrund för analyserna.

Den hÀr undersökningen har jÀmfört lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvÀrdiga statliga styrdokument ifrÄn Slovakien, Norge och Australien. JÀmförelsen utgick ifrÄn fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön.Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att fÄ en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och pÄ sÄ vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas. Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag.Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang.Begreppet lek uttrycks likvÀrdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jÀmstÀlldhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön pÄ skilda sÀtt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens pÄ fÄ eller ingen utstrÀckning i dessa statliga nationella styrdokument..

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon ? en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhÄller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att dÄ pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och fÄr genom dokumentationen hjÀlp att gÄ vidare i tÀnkandet och lÀrandet.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn pÄ begreppet handledning samt pÄ vilket sÀtt handledning som metod anvÀnds som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev ocksÄ att se vad skolledare menar att handledning innebÀr nÀr avsikten med handledning Àr pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt fÄ en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Syftet med studien var att granska hur smÀrta och smÀrtbehandling hos barn under 12 Är med lÄrbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvÄrdnadsjournalen pÄ akutmottagningen pÄ Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes pÄ journaler tillhörande de barn med lÄrbensbrott som vÄrdats pÄ akutmottagningen under en femÄrsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet anvÀndes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. UtifrÄn dessa kunde dokumentationen poÀngsÀttas och frekvensen av dokumentationen rörande smÀrta och smÀrtbehandling berÀknas.

Arbetets didaktiska upplÀgg utgÄr frÄn ett barnprogram som underlag i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Undervisningen ska hÄlla hög pedagogisk standard och uppfylla de lÀromÄl som finns angivna i lÀroplanen. Tidigare forskning om populÀr kultur och lÀrande har bearbetats för att i analysavsnittet visa konkreta metoder för att uppfylla lÀromÄl genom att analysera ett populÀr kulturellt barnprogram..

I denna studie ligger fokus pÄ dokumentation i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur förskolepedagoger förhÄller sig till de etiska aspekterna kring barns deltagande i dokumentationer eftersom dessa Àr offentliga handlingar. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger frÄn olika kommuner i Hallands lÀn. Inspiration hÀmtades frÄn poststrukturalismen och Foucaults teorier om Governmentality och vid tolkning och analysering av intervjuerna anvÀndes diskurspsykologin som analysverktyg.Resultatet visade att pedagoger i vissa situationer vÀljer att inte frÄga barnen om de vill bli fotograferade, utan anvÀnder sig av olika styrningstekniker för att fÄ fram de svar som önskas. Tidsbrist ses som ett stort problem vilket har pÄverkat pedagogers instÀllning till dokumentation.Av studien framkom att det Àr viktigt att pedagogen tar stort ansvar för hur barn framstÀlls i dokumentation och sociala medier.

Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vÀnds denna upplevda bild och istÀllet Àr det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger pÄ grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i sÄ fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien Àr en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Examensarbetet Àr en kvalitativ undersökning om vad och hur lÀrare pÄ en hallÀndsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt pÄ lÀrandet Àr vÀlkÀnd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mÄngdimensionella kunskap krÀvs att lÀraren fÄngar och dokumenterar den. Detta arbete krÀver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvÀrderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning stÀller ökade krav pÄ lÀrares dokumentation enligt forskningen och det Àr ocksÄ lÀrarna i vÄr undersökning medvetna om.

Introdukation: Postoperativt illamÄende och krÀkning, PONV (Postoperative Nausea and Vomiting) Àr en av de vanligaste förekommande biverkningarna postoperativt vilket drabbar cirka en tredjedel av alla opererade patienter. Det Àr inte bara obehagligt för patienten utan kan Àven orsaka medicinska komplikationer. Tidigare forskning har konstaterat att illamÄende och krÀkningar Àr undermÄligt dokumenterade i journalerna. Dokumentation medvetandegör problem, utvÀrderar effekt av insatt ÄtgÀrd, utvecklar patientvÄrden samt Àr betydelsefull i forskningssyfte.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka dokumentation av PONV i patientjournalen samt samstÀmmigheten mellan intensivvÄrdssjuksköterskans dokumentation och patientens erfarenhet av PONV.Metod: Mixed methods med deskriptiv kvantitativ design anvÀndes i denna tvÀrsnittstudie. Data inhÀmtades frÄn patientjournalen och jÀmfördes med sjÀlvrapporterad data frÄn patienter.Resultat: Resultatet visade att dokumentation om PONV, oavsett om deltagarna erfor PONV eller inte, saknades i 55 % av alla patientjournaler.

Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön pÄverkar barnens utveckling och lÀrande. Arbetet belyser hur pedagoger tÀnker och resonerar i denna frÄga och vad tidigare forskning har kommit fram till. Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frÄgeformulÀr med öppna frÄgor och telefonintervjuer för en mer djupgÄende analys av den viktiga konstruktionsleken. Ur svaren pÄ frÄgorna framgÄr det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön Àr oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svÄrigheter att fÄ miljön sÄ bra som man kan önska. Detta beror bland annat pÄ smÄ lokaler, mycket barn och dÄlig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör dÀremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att fÄ till en sÄ vÀl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt. Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekrÀftas av tidigare forskning, men tyvÀrr stannar denna kunskap mÄnga gÄnger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler Àr ordentligt ÀndamÄlsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap nÀr det gÀller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation..

Syftet med undersökningen var att undersöka faktorer av betydelse för sjuksköterskans dokumentation. Av speciellt intresse var information som inkluderades och exkluderades frĂ„n dokumentationen samt sjuksköterskans tankar om framtidens dokumentation. Åtta sjuksköterskor (fem kvinnor, tre mĂ€n) frĂ„n en intensivvĂ„rdavdelning intervjuades. Varje inspelad intervju varade 45-60 minuter. Materialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys. I huvudsak riktade sig sjuksköterskans dokumentation till kollegor.

SkolmÄltider har utvecklats frÄn ren vÀlgörenhet till ett bestÄende inslag i skolgÄngen. Meransvar har lagts pÄ den offentliga verksamheten vad gÀller skolmÄltider och att ha utbildadpersonal Àr numera ett krav. MÄltidspersonalen har ett stort ansvar vad gÀller att se till attmaten Àr god, nÀringsriktig och sÀker. I skolmÄltiden ingÄr det numera ett moment som kallaspedagogisk mÄltid, detta Àr nÄgot pedagoger ska utföra. Att lÀra eleverna om normer ochregler vid mÄltider samt verka som goda föredömen Àr en del i pedagogisk mÄltid.