Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur sjuksköterskan dokumente-rar smÀrta pÄ en postoperativ avdelning och hur ÄtgÀrder i samband med smÀrt-lindring följs upp. Studien genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Malmö genom granskning av journaler för 14 patienter som givit sitt samtycke att delta i studien. Analysen resulterade i tre kategorier: god/tillfredsstÀllande, delvis tillfredsstÀllan-de och bristfÀllig/obefintlig dokumentation. Resultatet av studien visade brister gÀllande dokumentation av smÀrta. Avsaknad av anvÀndning av visuell analog skala, smÀrtans karaktÀr och uppföljning av smÀrtlindring kunde noteras i ett fler-tal journaler.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spÄrkmiljö med utgÄngspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lÀrare i grundskolans tidiga Är tar tillvara pÄ detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge..

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

Att sÀtta sig in i system kan vara krÄngligt utan rÀtt sorts dokumentation. Vi har undersökt vilken dokumentation som kan vara lÀmplig att lÀmna över till nya utvecklare, som ska arbeta vidare med systemet i software maintenance fasen.Det har gjorts genom att vi har gjort en litteraturstudie om dokumentation samt undersökt vad för dokumentationsartefakter som anvÀnds nÀr man ska sÀtta sig in i datorsystem. Vi anvÀnde eXtreme Programming för att utveckla ett system som vi försökte dokumentera samtidigt som vi utvecklade det.eXtreme Programming förordar muntlig kommunikation, vilket Àr svÄrt att lÀmna över till nya utvecklare. Vi upptÀckte under vÄr utveckling att det var svÄrt att föra in dokumentation sam-tidigt som utvecklandet pÄgick,  dÀrför anvÀnde vi bara enhetstester och  strukturerade kod-kommentarer under utvecklingsiterationerna.Vi undersökte hur dokumentationen som skapats fungerade genom att göra en undersökning bestÄende av strukturerade intervjuer dÀr de fick komma med kommentarer om hur dokumen-tationen hjÀlpte förstÄelsen för systemet.Vi lÀmnar ifrÄn oss en vidareutveckling  av eXtreme Programming  som innefattar en doku-mentationsiteration  innan överlÀmnandet  samt en studie om vad för dokumentation som Àr vÀrdefull att ha vid systemöverlÀmningar..

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur nÄgra specialpedagoger arbetar med pedagogisk kartlÀggning av elever i behov av sÀrskilt stöd, frÄn förskoleklass till Är 9, en kartlÀggning som skall ligga till grund för utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av sju specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar, att specialpedagogerna framhÄller vikten av att en pedagogisk kartlÀggning görs utifrÄn de tre nivÄerna; organisation, grupp och individ. Trots detta kan vi konstatera, att den pedagogiska kartlÀggningen anvÀnds frÀmst nÀr det handlar om elever i stora svÄrigheter. PÄ organisationsnivÄ var det syn pÄ lÀrande, lÀrarens kompetens och resursers betydelse i den pedagogiska kartlÀggningen som poÀngterades.

Study: Degree project in teacher education, Advanced Level 15pUniversity of Skövde Title: Using a blog as a tool for pedagogical documentation in interaction between two preschool teachers and parents. Pages: 39 Authors: Beatrice Johansson and Ellinor Pettersson Tutor: Urban Carlén Date: HT 2013 Keywords: Pedagogical documentation, interaction, blog, communication. The purpose of this study is to examine preschool teachers? use of blogging as a tool for pedagogical documentation and the parents? participation in the blog. The study examines the interaction between the preschool and the children?s homes as well as if the use of a blog contributes to a greater insight for parents in the pedagogical activities.In the latest curriculum, there have been a point of monitoring, evaluation and development, which seems to be a goal in the curriculum that creates uncertainty among the profession, how to configure them. Therefore, we felt that pedagogical documentation would be interesting to investigate.

DÄ verkligheten stÀndigt förÀndras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda lÀroprocesser under APU, mÄste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna Àr APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra vÄra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förvÀntningar som kommer att stÀllas pÄ dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vÄrt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation pÄ Internet, hoppas vi kunna förbÀttra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hÄllbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivÄ och personliga utveckling. Syftet med vÄr undersökning har sÄledes varit att undersöka om vi med APU-dokumentation pÄ Internet som verktyg i gymnasiet kan förbÀttra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlÀtta samarbetet mellan handledare och skola i jÀmförelse med nuvarande handledarpÀrm. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan följer och dokumenterar barnets utveckling inom mÄlomrÄdet matematik. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare. I undersökningens resultat framgÄr det bÄde hur frekvent dokumentation av barns matematikutveckling sker och att val av metod och verktyg för att genomföra dokumentationen skiljer sig Ät mellan de olika pedagogerna. Studien visar Àven att förskollÀrarna anser att dokumentation av barns matematikutveckling Àr en viktig del av verksamheten, men att tiden inte alltid upplevs rÀcka till för att kunna resultera i en omfattad dokumentation. Ytterligare nÄgot intressant som gÄr att finna i resultatet Àr att tolkning av de olika dokumentationsmetoderna gÄr isÀr och att dess innebörd dÀrmed inte Àr enhÀllig.

Undersökningens syfte Àr att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv pÄ vad som sker nÀr de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men Àven pedagogers perspektiv undersöks.Empirin Àr insamlad pÄ en förskola, dÀr urvalet av informanter gÀllt tvÄ barn i 3-ÄrsÄldern och tvÄ barn i 5-ÄrsÄldern samt tvÄ förskollÀrare.Arbetet har som utgÄngspunkt Reggio Emilias syn pÄ barns delaktighet i estetisk lÀrprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn pÄ hur barn kan lÀra av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet Àr en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat Àr uppdelad i tre steg. Steg 1, dÀr barnen fÄr dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en iPad.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frÄgan vad en ?bra? lÀrare Àr. Elevers Äsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmÄga, social förmÄga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas ocksÄ. Detta görs via en kvantitativ enkÀtundersökning.

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.