Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vände oss till lärare i grundskolans senare år. De huvudsakliga frågorna i enkäten handlade om vad lärarna bedömer hos eleven och hur de går tillväga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lärare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansåg vi vara att lärarna inte fått tillräckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt.

Att dokumentera är för arbetsterapeuter ett professionellt ansvar och en yrkesskyldighet som regleras av såväl lagar och etik, som interna professionella krav. Den arbetsterapeutiska dokumentationen är viktigt för att förklara arbetsterapi, stödja den arbetsterapeutiska behandlingen, kvalitetssäkring, forskning och samverkan. Tidigare studier har visat på bristfällig dokumentation, speciellt inom socialpsykiatrin, samt att dokumentation kan upplevas som problematisk. Syftet med denna studie var att genom en fokusgruppintervju undersöka hur arbetsterapeuter verksamma inom socialpsykiatri upplever dokumentationen, samt vilka faktorer som påverka densamma. Tre arbetsterapeuter deltog i studien.

Vårt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom äldreomsorgen i två olika kommuner. Avgränsningen vi valt är ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde när vi påbörjade vår undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlägset det andra vad gällde dokumentation. Tittat närmare har vi gjort på olika riktlinjer och arbetssätt de använder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick även att ta reda på om personal och chefer har samma syn på dokumentation, om de anser det vara svårt eller lätt att skilja på SoL- (Socialtjänstlager) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att använda sig av dokumentation som arbetssätt.

ABSTRACT  Dokumentation ? Vad, Hur och Varför                  Documentation ? What, How and Why                                                                             Antal sidor: 44Vårt examensarbete handlar om det aktuella ämnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa områden förtydligats, vilket dokumentation är ett av dessa. Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger på sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsättningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen används till och även vad den leder till för lärande hos pedagogerna.

Syftet med detta arbete är att undersöka olika arbetsroller i skapandet av en föreställning. De roller jag valt att undersöka är manusförfattare, regissör och aktör. En större förståelse för deras uppgifter och påverkan på skapandeprocessen kommer förhoppningsvis leda till en utveckling av min egen sceniska förmåga. Jag har valt att analysera utifrån följande punkter:? Rollen som manusförfattare? Rollen som regissör? Rollen som aktör? De olika rollernas påverkan på varandraFör att ge undersökningen belägg har jag själv iklätt mig de olika rollerna.

With the curriculum Lpfö98, and its revised version 2010, the demands for evaluation of the quality of the preschool have been emphasized. Accordingly, the activities need to be systematically documented, followed up and assessed, to be improved. Most importantly, this includes continuous follow up, documentation and analysis of the development and learning of the children. This is usually carried out by means of pedagogical documentation, but how this working tool should be used in practice is not totally clear for all pedagogues. The aim of this study was therefore to investigate how pedagogical documentation is performed, assessed and made accessible for the children, parents and staff-members, in practical preschool work.In the study, four pedagogues (two preschool teachers and two pedagogical mentors), working in two different preschools where the Reggio Emilia concept is practiced for pedagogical documentation, were interviewed using a semi-structured questionnaire.The informants described pedagogical documentation as a complex and time-consuming working tool, albeit necessary and helpful to fulfill the requirements of the curriculum.

Syftet med denna intervjustudie har varit att analysera hur förskolechefer ser på sin roll som chef och pedagogisk ledare. Intentionen är att belysa vilka konsekvenser upplevda ramar och förutsättningar får för deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar att förskolechefer upplever sitt uppdrag komplext och mångfacetterat. De strävar efter att hitta en balans och struktur i mångfalden av uppgifter för att kunna agera som pedagogisk ledare och chef..

Syftet med uppsatsen är att studera hur förskollärare uppfattar att de arbetar med dokumentation och arbetar vidare med dokumentationen mot uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Studiens huvudsyfte kan dock beskrivas som att studera vilka förutsättningar och begränsningar som förskollärarna uppfattar att de har för att arbeta med detta. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med åtta olika förskollärare. Ramfaktorteorin har använts som ett analysverktyg för att studera de uppfattade förutsättningarna och begränsningarna och relatera dessa till hur förskollärarna uppfattar att de arbetar med dokumentation, uppföljning, och utveckling. Till studien har vi även en 'bakgrund' där vi tar upp vad tidigare forskning visar kring dokumentation.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas från programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan använda för att förstå hur programkoden ska användas. Kontrakt i kod fungerar både som ett sätt att hitta fel och som dokumentation så om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvändbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förståelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvärdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett användbart verktyg som underlättar återanvändning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och är därför inte praktiskt användbar..

Syftet med vår studie är att förstå i vilken omfattning pedagoger använder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen är i dokumentationsprocessen. Vi vill åskådliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs på Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn är i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men även det som publiceras på Internet.För att fånga omfattningen av pedagogers användande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollärare och barnskötare i en enkätstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation på Internet som är både öppet och slutet för allmänheten. En viktig slutsats är att barn inte alltid är helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tänker på de socioekonomiska förutsättningarna som råder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vårdnadshavare inte får ta del av dokumentation då det ibland förutsätts att alla har tillgång till Internet i hemmet..

Syftet med uppsatsen är att analysera tre bebyggelseplatser och undersöka om de hade olika förutsättningar och om de förändrades på olika sätt. Undersökningsmaterialet består av dokumentation av utgrävningar, dokumentation av jordarter, pollenanalyser och dokumentation av gravlämningar. Resultaten visar att bebyggelseplatserna delvis hade olika förutsättningar och därför delvis förändrades på olika sätt..

Kraven på att lärarna dokumenterar elevernas lärandeprocess i de olika ämnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den här studien redogörs för orsakerna bakom den komplexitet som finns beträffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna språk. Min undersökning visar att lärare ofta saknar tydliga rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga färdigheten. Faktorer som påverkar är exempelvis lärarnas syn på behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvärdera sig själva, synen på dokumentation som hämmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgång till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lärarna har valt att konkretisera målen och betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte är en självklarhet att den formativa bedömningen där dokumentation av elevernas lärandeprocess är ett viktigt verktyg har en given plats i språkundervisningens muntliga del.

Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer.

According to the curriculum for the Swedish preschool system, children?s development and learning should be documented and analyzed in order to evaluate and develop the preschool quality. Social criticism is directed to some of the methods of documentation for assessing the children´s individual knowledge development. The purpose of this study was to examine how, what and why some teachers use documentation in preschool. I wanted to examine which methods preschool teachers used when they documented the children and what they focused on.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur dokumentationerna ser ut och om barn är delaktiga i de dokumentationer som vi har sett på förskolor. Vårt syfte har också varit att se hur pedagoger går tillväga vid dokumentation och på vilka sätt pedagoger använder dokumentationer för vidare utvecklingsarbete. Våra frågeställningar har varit: Hur ser dokumentationer ut? Vad säger förskollärare om dokumentationer? Vad säger barn om dokumentationer? Vi har även ställt frågan på vilka sätt är barnen delaktiga i dokumentationerna? Vi har inte hittat så mycket aktuell forskning inom detta ämne. Vi har främst använt oss av studier gjorda av Hillevi Lenz Taguchi, Ann-Christine Vallberg Roth och Annika Månsson, Christina Wehner-Godée samt Elisabeth Arnér. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med förskollärare och barn.