Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda på vad elever i skolår tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till åtta pedagoger som är verksamma i skolår tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning går till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation är viktig både i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. När det gäller uppföljning genomfördes den på olika sätt.

Syftet med denna undersökning är att diskutera hur pedagoger arbetar med läsinlärning där alla olika läsinlärningsmetoder finns tillgängliga, och om läsinlärningen skiljer sig något åt när det rör de lässvaga eleverna. Arbetet utgår från följande frågeställningar; Hur arbetar pedagoger med barns läsinlärning, vilka metoder använder pedagogerna sig av vid barnens läsinlärningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssätt? Är det någon skillnad i arbetet och arbetsmetoden när man arbetar med barn med lässvårigheter jämfört med arbetet med barn utan lässvårigheter? De metoder urvalsgruppen består av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat på enkäten, dessa arbetar alla på tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har ställts mot den tidigare forskning som gjorts på ämnet, den tar både upp olika läsinlärningsmetoder så som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till läsning. Även några forskares åsikter om barn och deras läsinlärning belyses tillsammans med empirin.

Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes.

Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte. Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna använder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få svar på vårafrågeställningar. De medverkande var två barnskötare och tvåförskollärare, de arbetar i förskolan med barn i åldern 1-5 år.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstår nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framträdande i vår undersökning är attpedagogernas uppfattning har förändrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Lärarutbildning, 60 p Abstrakt Möllerström, Helen & Nordahl Charlotte. ( 2007). Bedömning, en smaksak! ( Assessment, a matter of taste!) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 60p, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vårt arbete har varit att ta reda på hur verksamma pedagoger går till väga vid bedömning och betygssättning. Arbetet ger en inblick hur pedagoger upplever bedömning och betygssättning. Med hjälp av enkäter har vi tagit reda på hur pedagoger upplever teoretisk och praktisk bedömning. Resultatet visar att bedömning tolkas på olika sätt. Genom enkät undersökningen kunde vi se att teoretisk kunskap anses mer konkret att bedöma än praktisk.

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur pedagoger i förskoleklass samt årskurserna 1-3 som har tillgång till iPads i sin matematikundervisning ser på användandet av dessa. Hur resonerar pedagoger när de använder iPadsen och finns det en tanke bakom hur iPadsen används när det gäller matematiska mål i Lgr 11? Metoden som användes för att få svar på frågeställningarna var dels en enkätundersökning för att nå ut till många pedagoger och därefter fördjupande intervjuer som baserade på enkätfrågornas resultat..

Syftet med arbetet har varit att få en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med ämnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkäter där 16 pedagoger på fyra förskolor har deltagit. Enkäterna har samlats in genom fysiska träffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har främst fokus på ämnet kring barn med koncentrationssvårigheter där slutsatsen visar att det är viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag är medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer på att ta vara på barnens spontana infall med rörelse än att ha en bestämd dag och aktivitet..

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning.

Studiens syfte är att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda på hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lärande. Bakgrunden lyfter fram ämnesområdet med utgångspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att använda är enkäter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under två veckors tid, då vi först lämnade ut sexton enkäter till pedagoger på olika skolor och utifrån dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.

Syftet med studien är att utifrån begreppet bildskapande studera hur bild används som pedagogiskt verktyg på tre olika typer av förskolor. I inledningen beskrivs att bild har fått stå tillbaka i jämförelse med de förstärkta målområdena som matematik, naturvetenskap och teknik. En kvalitativ metod används där nio pedagoger intervjuas. De valda frågeställningarna är: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med bild i förskolan? Hur motiverar pedagoger bild i verksamheten, det vill säga är några specifika lärmål kopplade till metoden? Hur definierar pedagoger bild, det vill säga vad (hur), med vilket material arbetar barnen med då? Hur tänker pedagoger kring sin egen roll i barns bildskapande? Är det några skillnader hur olika typer av förskolor arbetar med bild?  I resultatet framkommer det att majoriteten av pedagoger arbetar med bild i förskolan samt att de kopplar bild till det fria skapandet i förskolans verksamhet vilket innebär att barn har tillgång till material och skapar på egen hand.

Studien belyser pedagogers syn på samverkan mellan pedagoger, barn och föräldrar samt hur deras syn förhåller sig till de yttre och inre ramar som finns i verksamheten. I studien har vi valt att dela upp ramarna i inre respektive yttre ramar. Yttre ramar är konstanta och inget som pedagogerna kan påverka så som styrdokument, barngruppens storlek, förskolans byggnad och tidstillgången som pedagoger och föräldrar har. Inre ramar innebär faktorer som är föränderliga och som aktörerna på förskolan kan påverka. I begreppet aktörer lägger vi de som medverkar i samverkan, det vill säga pedagoger, barn och föräldrar.

Ett barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan. För att kunna ge barnet en känsla av trygghet och trivsel i förskolan är det viktigt att relationen mellan föräldrar och pedagoger är välfungerande. Är relationen god kan barnets upplevelse av förskolan bli harmonisk och lustfylld, vilket ger positiva effekter över barnets utveckling och lärande.Vår studie behandlar hur föräldrakontakt och föräldrainflytande kan komma att ta sig uttryck i förskolan. Undersökningar till examensarbetet genomförs på två förskolor där de medverkande är två föräldragrupper och två pedagoger, föräldrarna medverkar i en enkätundersökning och pedagogerna i varsin intervju.Av det sammanställda resultatet kan vi se att både föräldrar och pedagoger anser att föräldrakontakt är viktigt för att kunna skapa en tillitsfull relation mellan förskola och hem, men att pedagogerna som vi har intervjuat anser att föräldrainflytande inte får ske på bekostnad av den pedagogiska verksamheten..

I litteratur som behandlar utvecklingssamtalet i förskola och skola benämns detta samtal ibland som det svåra samtalet. Hur upplever egentligen pedagoger i förskolan utvecklingssamtalet? Syftet med denna studie var att exemplifiera och diskutera hur några verksamma pedagoger i förskolan upplevde planering och genomförande av utvecklingssamtalet. I första hand utfördes en enkät i kvantitativt syfte där 65 pedagoger (förskollärare och barnskötare) deltog. För att fördjupa studien gjordes sex kvalitativa intervjuer.

I detta arbete kommer ni få ta del av hur fyra verksamma pedagoger beskriver musik och musik som ett språkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet är att studera hur pedagoger beskriver musik som språkutvecklande verktyg i det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta syfte är sedan utformat till två frågeställningar. Varför musik som språkutvecklande verktyg är viktigt ämne, är av den anledningen att den är avgörande för barnets hela språkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom när vi läste om det Uddén (2004) skriver angående musiken inom lärarutbildningen.