I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut.

Studien är en kvalitativ undersökning på tre olika förskolor. Syftet är att undersöka hur fem förskollärare och en barnskötare arbetar med att stimulera intresset för skriftspråk hos förskolebarn i åldrarna 1-6 år, hur dessa pedagoger upplever att barn lär sig samt vilka tankar de har kring barnens intresse för skriftspråk. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Studien visar att pedagogernas arbetssätt skiljer sig åt men att det även finns likheter i hur pedagoger upplever att barn lär sig. Arbetet med skriftspråk sker inte enbart genom planerade aktiviteter utan det genomsyrar hela verksamheten.

Syftet med vårt examensarbete är att öka kunskapen om hur pedagoger använder sig av skönlitteratur i förskola och förskoleklass. Vi är dessutom intresserade av vilken målsättning de har i sitt arbete med skönlitteratur. Vi vill stärka medvetenheten om skönlitteraturens betydelse för förskola och förskoleklass. I vår litteraturdel nämner vi författare som Simonsson, Chambers, Öhman, Sörenson m.fl. Resultatet av vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Syftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Syftet är i sin tur nedbrutet till tre frågeställningar: Vilka erfarenheter har förskollärare av flerspråkighet i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Hur integreras dessa barn? För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma pedagoger. Kopplat till studien har jag använt mig av styrdokumenten samt litteraturstudier. Utgångspunkten i arbetet ligger i den sociokulturella teorin som relaterar till barns språkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger och barn använder sig av barnlitteraturen i förskolan, hur föräldrar och pedagoger värderar barnboken samt om dessa värderingar återspeglas i den dagliga verksamheten. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och användandet av den såg ut. Studien genomfördes i en förskola med hjälp av tre olika metoder. Observationer av barnbokens användande genomfördes på förskolan under fyra veckor, pedagogerna deltog i en fokusgruppintervju och enkäter delades ut till barnens föräldrar. Metoderna medförde att studien var huvudsakligen kvalitativ med kvantitativa inslag.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Syftet med vår rapport var att studera och analysera hur aktiva pedagoger på ett fritidshem uppfattar sitt arbete med jämställdhet. Forskningsfrågorna vi ställde oss var hur pedagogerna uppfattar att de aktivt arbetar med jämställdhet och hur pedagogerna uppfattar att barnens agerande har ändrats i och med jämställdhetsarbetet. Utifrån dessa forskningsfrågor valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med förskollärare, två kvinnliga och en manlig som arbetar på ett fritidshem i en kommun i Norrbotten. I resultatet och analysen redogör vi för våra tolkningar utifrån de intervjuade pedagogernas svar, samt de observationer vi gjorde på fritidshemmet. Resultatet visar att pedagogernas jämställdhetsarbete är en viktig del för att läroplanens värdegrund ska komma att genomföras i fritidshemmets verksamhet.

Vårt samhälle präglas idag av ständiga förändringar. Allt pekar på att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav på de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig själv och en vilja till förändring är några egenskaper som är bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förändringar. Det kan innebära att anpassa arbetssättet efter barnens behov och intresse.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några pedagoger arbetar och tänker kring matematik och förskolans yngre barn. Utgångspunkten i undersökningen var att förankra våra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lärande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att få inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 år i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frågeställningar till hjälp däribland: vilka uppfattningar har pedagoger när det gäller små barns lärande mot matematik? För att få svar på frågeställningarna vände vi oss med en enkät till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar i Norrbottens län. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkätundersökningen.

Syftet med studien var att undersöka hur ett språkutvecklande arbetssätt fortsätter från en språkförskola till förskoleklass/skola för barn med språkstörning. Jag har undersökt hur övergången mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnens språk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med språkstörning i förskoleklass/skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där halvstrukturerade intervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger som alla är verksamma i skolåren F-5. I undersökningsgruppen fanns såväl barnskötare, förskollärare, lärare, specialpedagog som talpedagog representerade.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet.Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vadpedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är detsociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärandesom sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger ochrektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa dettaområde.

Syftet med denna studie har varit att granska observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Vi har undersökt vad pedagoger och rektorer anser om TRAS, dess innehåll och arbetet med materialet. Data består av intervjuer av sex pedagoger, på två olika förskolor, med erfarenheter av TRAS samt ansvarig rektor på dessa förskolor. Resultatet visar på att pedagogerna och rektorerna har uppfattningen om att det finns både fördelar och nackdelar med TRAS. Pedagogerna och rektorerna är övervägande positiva till TRAS och upplever att det är ett bra hjälpmedel och komplement i arbetet med barns språkutveckling..

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till ämnet barn som far illa. Med utgångspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjälpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler på ett barns utsatthet samt så framgår det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta ämne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger från två olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgår det att pedagogerna var väl medvetna om sin skyldighet att anmäla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur många pedagoger som egentligen vågar ta klivet till en anmälan.