Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad pedagoger (d.v.s. utbildade förskollärare) anser om uterummets betydelse för barns utveckling och inlärningsförmåga. Vi har även valt att undersöka hur barn lär sig. Detta för att vi ska få en tydlighet gentemot hur barns inlärning påverkas av utomhusvistelse.Undersökningen är av kvalitativ karaktär, baserad på intervjuer med sex pedagoger verksamma i förskolan.Resultatet i studien visar att det är viktigt att barn får vistas i utemiljön som ett komplement till att vara inne. Detta på grund av att utemiljön erbjuder så mycket som man kan använda sig av i inlärningen..

Vårt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet är uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter någon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, då de är pilotskola för denna metod. Vårt syfte med arbetet är att få reda på hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. Vår huvudfråga är: På vilka sätt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har även tre stycken underfrågor som är: Var har pedagogerna hämtat inspiration från? Märker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke på skolornas olika förutsättningar, se någon skillnad i förhållningssätt och metoder? Vi har använt oss av intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.

Studien handlar om lek och lärande, hur pedagoger förhåller sig till de två begreppen samt hur de ser på deltagande i barnets lek. Vi har även tagit upp lekbegreppet sett ur olika lärandeteoretiska perspektiv, men främst tänkt och skrivit utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vår empiriska undersökning, detta för att få en djupare förståelse för hur verksamma pedagoger ser på begreppen lek och lärande. Resultaten som framkommit visar att lek och lärande inte behöver vara två åtskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som är i behov av särskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och använts i analys av enkäter. Vi valde att göra en enkätundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till är att en del av respondenterna tycker att en diagnos påverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas på diverse sätt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv är synligt vad gäller ansökan om resurser.

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnasförväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan skamotverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utvecklaförmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet harvarit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetetbygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter ochuppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer.Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli talare.

Denna studie har sitt fokus på antalsuppfattning utifrån pedagogers synvinkel. Syfte är att belysa hur pedagoger på tre avdelningar med barn i åldern 1-2 år främjar sitt arbete med antalsuppfattning, samt tar vara på barnens uttryck för antalsuppfattning. Respondenterna i studien består av sju pedagoger. Urvalet var totalt nio pedagoger, men vid bortfall av två återstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig på. Metoden enkät användes som datainsamlingsmetod med utgångspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod där pedagogernas syn på antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frågor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma på tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frågor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter på i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhållningssätt till ämnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsätt när det gäller lärande om fortplantning. Barnens frågor och funderingar står i fokus och är avgörande för hur pedagogerna arbetar inom området.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att främja elevernas bildspråkliga medvetenhet, det vill säga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmåga att analysera och få förståelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger använder ofta bilden som ett sätt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förståelse för det ofta förekommande temaarbetet. Därför kommer undersökningen också att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pågående temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildämnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lärarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehåller även en redogörelse för vad bildspråklig medvetenhet är, vad bildanalys/bildtolkning innebär och därefter följer en kort historik om hur bildämnet utvecklats.

Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt läromedel anpassat för att kunna användas med 5- och 6-åringar och låta pedagoger utvärdera detta. Det laborativa läromedlet, kallat Experimentlådan, har rört ämnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap på ett tidigare stadium än vad som idag är vanligt. Medverkande pedagoger fick använda sig av det laborativa materialet och utvärderingen skedde i form av intervjuer.Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svårt att förstå vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lågstadiet.En slutsats är därför att man kan minska på den teoretiska delen i det laborativa materialet och istället låta barnen fokusera på experimenten..

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur tre pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärning för de yngre barnen. Frågeställningarna jag utgått från är: Hur kan pedagoger arbeta med läs- och skrivinlärningen i grundskolans tidigare år? Hur anser pedagogerna att deras arbetssätt påverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna är positiva till den analytiska inlärningsmetoden och det är den som ligger till grund för deras val av arbetssätt. Man ser även att pedagogerna väljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrån var det ligger i sin läs- och skrivutveckling så att alla barn ska lära..

I den statliga utredningen Att erövra omvärlden betonas den pedagogiska dokumentationens roll i förskolan; ?Pedagogisk dokumentation är inte bara ett värdefullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan också användas som underlag för fortbildning, föräldrasamarbete och utvärdering? (SOU 1997:157a, s. 58). Med syftet i åtanke beskrivs hur pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation för att synliggöra lärande och vilka svårigheter det kan finnas med pedagogisk dokumentation. Hur pedagogerna går vidare med lärande utifrån pedagogisk dokumentation belyses också, likaså vad som dokumenteras i en dokumentation och en pedagogisk dokumentation och vad som skiljer dessa två åt.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur pedagoger ser på begreppet självkänsla samt hur de upplever att självkänsla syns i förskolan. Jag ville även veta om de såg någon koppling mellan självkänsla och kön. För att ta reda på detta har jag genomfört kvalitativa, halvstrukturerade samtalsintervjuer med sex pedagoger. Jag har analyserat resultatet efter rubrikerna i mina frågeställningar. Vid bearbetningen av intervjuerna ordnade jag in svaren i olika kategorier efter olika teman som blev synliga.

De flesta som arbetar på en förskola kommer någon gång att möta ett barn i sorg. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att få insyn i hur beredskapen kan se ut på förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger på barns sorg efter dödsfall av närstående. Frågeställningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv på sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika områdena nämns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrån detta används semistrukturerade intervjuer.