Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling till läroplanen. Det innebär att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla är verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som något positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation främjar deras arbete i verksamheten på många olika sätt.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

HOTET. Nytt forskarlarm! Alla svenskar i riskzonen: Du kan DÖ av att leva - en kvalitativ studie av hälsolarm i kvällspress..

Detta är en jämförande litteraturstudie mellan tre lärarhandledningar för årskurserna två, fem och åtta. Syftet är att se om det är några skillnader mellan lärarhandledningarna och i så fall vilka det är. Den metod som har använts är en litteraturanalys med en objektiverande hermeneutisk ansats. Lärarhandledningarna ser likartade ut i det att de alla innehåller elevböckerna med tal och facit. Dessutom är det ungefär samma arbetsområden som finns i alla läromedlen.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på inkludering av elever i grundskolan och vad de har för åsikter kring begreppet. Huvudfrågorna som studien grundade sig på var vad lärare ansåg om bristen på förändringar i skolan, hur de själva skulle vilja nå en skola för alla samt om de ansåg att full inkludering är någonting eftersträvansvärt.     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, där dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut så. Datamaterialet insamlades med hjälp av intervjuer med sex lärare. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjälp av bandspelare.     Resultaten har visat att det finns en viss samstämmighet bland informanterna. De anser att full inkludering är ett mål att sträva emot.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare på en F-9 skola, ser på sin strävan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lärare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? Utgångspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat tre lärare från en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lärarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjälpa sina elever att nå kunskap och känna social samhörighet. Resultatet visar också att lärarna i hög grad ser elevernas skolsvårigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bärare av problemen.

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.

Syfte med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur pedagoger med olika metoder skapar förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling. Jag ville få reda på olika sätt att arbeta när man ser att det finns svårigheter i läs- och skrivprocessen. Jag valde att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Data samlades in från åtta pedagoger, varav fem var specialpedagoger och tre var klasslärare, som arbetar i skilda skolor och städer i mellersta Sverige. Pedagogerna arbetar efter olika metoder, detta valdes för att upptäcka olika förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa.

Syfte med föreliggande arbete är att undersöka vilka barn det är som anses ha behov av särskilt stöd. Litteraturgenomgången tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, särskilda behov i förskolan m.m. Studien tar även upp vad det står i skollagen och i läroplanerna om barn i behov av särskilt stöd. Jag har valt att använda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.

Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad.

Vi presenterar bevis av b?de den starka och svaga formuleringen av Banach-Tarskis para dox. Specifikt visar vi att alla klot i R3 ?r E(3)-paradoxala (svaga formuleringen), och att alla begr?nsade delm?ngder av R3 med icke-tom interi?r ?r E(3)-ekvidekomponerbara (starka formuleringen). Vi presenterar relevant teori g?llande ekvidekomponerbarhet och paradoxalitetsom kr?vs f?r att genomf?ra bevisen.

Stockholmsoperan, Stadsgårdkajen, en opera för alla!Koppla samman och tillåta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka människor att vistas på platsen, dag som natt, Stockholmsbo som värmlandsbo. Oavsett om du går på opera eller bara tar en kvällspromenad, vill äta en god matbit eller fika på café, ska operan tillgodose alla dessa behov..