Undersökningens syfte var att jÀmföra tvÄ förskolors utemiljöer och se hur barn och pedagoger samspelar dÀr. Vi ville se i vilken omfattning barnen har tillgÄng till material och vilket material och vilka platser de var intresserade av. UtifrÄn vÄrt syfte stÀllde vi oss frÄgorna: Hur ser förskolornas utemiljö ut? Vilket material finns tillgÀnglig för barnen? Vilka material och vilka platser visar barnen intresse för? Vad i leken blir föremÄl för pedagogernas samspel eller styrning? Skapar de olika utemiljöernas kontext olika förutsÀttningar för samspel och styrning? Forskning om barns utemiljöer som vi tagit del av Àr gjord av Grahn och MÄrtensson (1993, 1997, 2004). VÄr undersökning byggde pÄ ostrukturerade observationer och fotografering av lek och samspel pÄ de tvÄ förskolornas gÄrdar.

 Svensk damhockey har de senaste Ären genomgÄtt stora förÀndringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste Ärens förÀndringar rÄder det alltjÀmt stora skillnader mellan de Ätta frÀmsta damlagen och sÀsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren. Rapporten Àmnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de Ätta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10. Studien har fokuserat pÄ de Ätta damlag som sÀsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare Àr studien inriktad pÄ att studera damorganisationernas sammansÀttning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever..

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler sÄsom tilltron till egna förmÄgan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade betrÀffande mÀnniskors instÀllning till förÀndringar i organisationer. I en enkÀtstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv instÀllning till förÀndringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning instÀllningen till förÀndringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan pÄ instÀllningen till förÀndringar Àn ledarskap.

Svensk ekonomi prÀglas idag av lÄg tillvÀxt, svag sysselsÀttningsutveckling i den privata sektorn och ett fortsatt stort beroende av de svenska storföretagen. En lösning pÄ detta problem anses vara tillvÀxt i nya, smÄ och medelstora företag, men dessa företag har ofta svÄrt att fÄ hjÀlp med finansiering. Venture capitalbolag anses kunna avhjÀlpa detta problem eftersom de finansierar unga lovande företag. De anses Àven tillföra mer Àn kapital till de portföljföretag de Àr involverade i, vilket kan vara till stor hjÀlp för unga företag. Syftet med denna undersökning Àr dÀrför att beskriva till vilken grad venture capitalbolag Àr involverade i portföljföretag och vad de kan bidra med till portföljföretag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivÄn.Undersökningsföretaget Àr ett medelstort företag som ingÄr i en större koncern. De har under flera Är genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anstÀllda. I dagens samhÀlle stÀlls allt högre krav pÄ den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hÀlsa och prestation vilar pÄ individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivÄn pÄverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det omrÄden pÄ organisationsnivÄ som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen.

I NJA 2007 s. 86 ansÄgs fastighetssÀljaren ansvarig för ett fel trots att köparen borde ha upptÀckt felet före köpet eftersom sÀljaren underlÄtit att upplysa köparen om felets existens. Med stöd i nÀmnda rÀttsfall har dÀrmed fastighetssÀljaren en viss upplysningsplikt för fel som denne kÀnner till. Trots HD:s tydliga stÀllningstagande angÄende fastighetssÀljarens upplysningsplikt rÄder dock en viss förvirring angÄende rÀttslÀget eftersom NJA 2007 s. 86 fÄtt utstÄ allvarlig kritik frÄn en av de mest ledande och inflytelserika forskarna inom fastighetsrÀtten.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur tvÄ företag som frÄngÄtt den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de anvÀnder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks Àven vilka förutsÀttningar som krÀvs för att kunna arbeta budgetlöst.Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjÀlp av en deduktiv metod.  VÄr slutsats Àr att det Àr möjligt att fylla budgetens syften Àven vid budgetlös styrning.

Problematisering: Ekonomistyrning i kostnadsledande företag etablerar stabila förhÄllanden och eliminerar variation för att kontrollera kostnader, vilket enligt traditionell forskning ses som innovationshÀmmande. Samtidigt tycks företag i ökad utstrÀckning arbeta med kombinerade affÀrsstrategiska fokus, dÄ viss innovation har visat sig nödvÀndig för att upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Detta problematiserar tidigare forskning inom ekonomistyrning som behandlar affÀrsstrategi som ett val mellan antingen kostnadsledarskap eller differentiering.Syfte: Genom att utvÀrdera om kostnadsledarskap och differentiering kan kombineras för att skapa konkurrenskraft Àr syftet med denna studie att utveckla en fördjupad förstÄelse för hur en lÄgprispositionerad organisation kombinerar och anvÀnder styrmedel för att stödja innovation genom produktutvecklingsprocessen.Metod: Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom ett kvalitativt induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. En inledande litteraturstudie resulterade i fem teoretiska förvÀntningar som möjliggjorde en analys av utförd fÀltstudie. Genom att intervjua fem respondenter frÄn olika funktioner och hierarkiska nivÄer i en kostnadsledande organisation som samtidigt utmÀrks av innovativ differentiering, kunde de fem teoretiska förvÀntningarna diskuteras samt utvecklas.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utifrÄn den kundnÀra personalens perspektiv undersöka och analysera vilka behov de har för att kunna ge god service till företagets kunder samt att ta reda pÄ hur den interna marknadsföringen kan formas för att utgöra ett stöd Ät den kundnÀra personalen. VÄr frÄgestÀllning Àr; Vad uppfattar kundnÀra personal som centralt i den interna marknadsföringen för att den ska fungera som ett stöd i deras dagliga arbete med att tillhandahÄlla kunder en god service? Vi har kommit fram till att det finns ett behov i att utveckla strategier inom IM utifrÄn den kundnÀra personalens perspektiv. Vi menar att de behöver fÄ ett antal grundförutsÀttningar uppnÄdda inom IM för att de ska kunna ge god kundupplevd service. Dessa har vi funnit vara; en stödjande ledningsstil, intern kommunikation via IM, handlingsfrihet och handlingsmöjlighet samt utbildning och tekniskt stöd.

Syftet för denna rapport Àr att ur ett universitetsperspektiv studera vilka styrmedel som anvÀnds vid ett universitet samt att behandla ekonomistyrningens roll i det befintliga samarbetet med nÀringslivet. Jag har valt att genomföra en fallstudie gentemot LuleÄ tekniska universitet. PÄ universitetet har jag studerat intern styrmodell, verksamhetsuppdrag och mÄldokument samt genomfört intervjuer med fem personer med olika positioner inom organisationen och möjligtvis ocksÄ personer med olika perspektiv i vissa frÄgor. Eftersom djupare information eftersöks och respondenter Àr fÄ till antalet har i denna studie valet gjorts att anvÀnda en kvalitativ metodansats. Resultatet av denna studie visar att LuleÄ tekniska universitet anvÀnder sig av styrmedel för att mÀta och utvÀrdera sin verksamhet.

NÀr en organisation vÀljer att implementera ett affÀrssystem, leder det till en stor teknologisk förÀndring, men Àven en stor organisationsförÀndring. Det faller sig dÄ naturligt att implementeringen kommer att ge intryck pÄ organisationens övriga verksamhet. Uppsatsen redogör för om och hur de anstÀllda i en organisation, som implementerat ett affÀrssystem, upplever förÀndring i sina arbetsroller samt i organisationens styrning. Arbetsroller inkluderar bÄde de anstÀlldas arbetsuppgifter samt deras relationer till kollegor. En fallstudie har gjorts pÄ LantmÀnnen Cerealia Uppsala, dÀr detta undersökts ur ett lednings- och avdelningsperspektiv.

Den enskilde revisorn förvÀntas genomföra revisioner pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt och samtidigt upprÀtthÄlla revisionens kvalitet bÄde ur konkurrenssynpunkt och för att sÀkerstÀlla yrkets fortsatta legitimitet. NÀr kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs pÄ olika sÀtt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt dÀr den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse för vilka förestÀllningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrÄn om tillÀmpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie dÀr kvalitativ data samlades in genom djupgÄende intervjuer med sex representanter frÄn tre revisionsbyrÄer. För att bidra med bÄde ett revisors- och ett byrÄperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef frÄn varje revisionsbyrÄ.

Konkurrensen inom byggbranschen har pÄ senare Är lett till krav pÄ lÀgre entreprenadkostnader och minskade ekonomiska marginaler för byggföretagen. Ekonomistyrningens har dÀrför ökat i betydelse för att stÀndigt styra byggföretagen mot fortsatt lönsamhet.I Peab skall ekonomin under ett byggprojekt uppdateras och följas upp kontinuerligt av ansvarig produktionschef. Det arbetet ger en god kontroll över projektekonomin, möjliggör regelbundna kostnadsavstÀmningar samt underlÀttar upptÀckt och ÄtgÀrder av avvikelser under produktionen. Det finns styr- och uppföljningsverktyg att tillgÄ för ekonomiarbetet pÄ byggarbetsplatsen.Grundstenen i Peabs ekonomistyrning Àr produktionskalkylen. UtifrÄn en uppdaterad och aktuell produktionskalkyl genomför man regelbundna slutkostnadsprognoser för att stÀmma av hur byggprojektet ligger till.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom omrÄden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten Àr ocksÄ resursfördelning. I kommuner fÄr prioritering och fördelning av resurser ske med hjÀlp av budgetering. Budgetprocessens innehÄll och tidsplan Àr av stor vikt för hur vÀl planerings- och budgetarbetet lyckas.

Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en inblick i vad som styr lĂ€rarnas planering av skolĂ€mnet historia i grundskolans senare Ă„r och vilka faktorer som pĂ„verkar stoffvalet i Ă€mnet. För att fĂ„ reda pĂ„ detta har jag valt att intervjua sex SO-lĂ€rare pĂ„ olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största pĂ„verkan pĂ„ undervisningen. Även lĂ€rarens eget intresse har ett visst inflytande, dĂ„ över hur mycket uppmĂ€rksamhet ett arbetsomrĂ„de fĂ„r och vari tyngdpunkten ska ligga. LĂ€rarens lĂ€rarutbildning och skolledningen har inte nĂ„got direkt inflytande medan lĂ€roboken har inflytande pĂ„ nĂ€r ett arbetsomrĂ„de ska lĂ€ggas in i schemat.