I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta fÄr för konsekvenser pÄ företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de tvÄ dominerande synsÀtten pÄ hur företag ska förhÄlla sig till sin omvÀrld gÀllande den strategiska styrningen, dÀr frÄgan om intressenter stÄr i centrum. Det handlar om den traditionella, Àgarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad frÄn företag som anammar en Àgarorienterad styrning stÄr de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nÀmligen att balansera styrsystemen sÄ att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jÀmbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktÀriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgÄtt frÄn R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmÄl.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsstÀllelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade pÄ enkÀten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jÀmfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. LikasÄ ansÄg sig experimentgruppen bÀttre kunna förutsÀga resultatet av sina beslut i arbetet Àn kontrollgruppen.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnĂ€ra omvĂ„rdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnĂ€ra tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jĂ€mförelse med opublicerad data frĂ„n 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 pĂ„ samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnĂ€ra tid 2011 visade sig ha minskat i jĂ€mförelse med 2007, Ă€ven tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat nĂ„got. Vid en summering av annat administrativt arbete sĂ„gs en ökning frĂ„n 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden.

Ekonomistyrning har under lÄng tid intresserat mÀnniskor och att styrning innebÀr att nÄgra ska bestÀmma över andra Àr ingen hemlighet, det var Ätminstone ingen hemlighet. Tiderna förÀndras och att bestÀmma över andra, att ha makt ligger inte i tiden.En utveckling tog fart i och med Taylor och scientific management- rörelsen, den utvecklingen tryckte undan de mÀnniskor som tidigare varit sÄ viktiga i företagen. Den hÀr utvecklingen gjorde mÀnniskorna till resurser och som resurs kan man bytas ut lika lÀtt som t.ex. maskiner. Detta synsÀtt Àr i dagens samhÀlle inte politiskt korrekt och det vetenskapliga synsÀttet överlevde heller inte.

I denna enkÀtstudie undersöktes stress och vÀlbefinnande hos 224 slumpmÀssigt utvalda förÀldrar i StockholmsomrÄdet, med hemmavarande barn i övre tonÄren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad förÀldrastresskala anvÀndes; den sistnÀmnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. TonÄrsförÀldrarna rapporterade nÄgot högre vÀlbefinnande Àn en tidigare normgrupp. Grad av vÀlbefinnande, specifikt dimensionerna sjÀlvacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frÄnvaro av negativa livshÀndelser under det senaste Äret, predicerade lÀgre förÀldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken förÀldrastress eller vÀlbefinnande visade pÄ nÄgra systematiska samband med demografiska variabler.

Bakgrund och problemformulering: I dagens samhÀlle finns det ett problem med att olikastyrformer frÄn den privata sektorn implementeras och lÀggs i lager pÄ varandra i denoffentliga sektorn. Ambitionen med den ökade styrningen har varit och Àr effektivisering,dock kan införandet av nya styrformer ge oönskade bieffekter i form av motstridigastyrsignaler. Mellanchefer i offentlig sektor Àr till hög grad utsatta för styrning bÄde uppifrÄnoch nedifrÄn och de ansvarar inför ett flertal olika intressenter. Denna ansvarsskyldighet, somkan uppkomma pÄ grund av styrning kan upplevas bÄde problematisk och okoordinerad.Syfte: Denna uppsats, som bygger pÄ tre fallstudier, har tvÄ syften. Delsyfte ett Àr att beskrivahur ökad styrning tar sig uttryck i praktiken i svensk offentlig verksamhet.

Bakgrund: Finansiell information har lÀnge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare Är har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sÀtt att lyfta fram immateriella tillgÄngarnas vÀrden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag anvÀnder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svÄrigheter som uppstÄr vid denna anvÀndning samt presentera konkreta rÄd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör anvÀndas för styrning och utvÀrdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete Àr ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska anvÀndande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gÀllande rÀtt till bistÄnd enligt SocialtjÀnstlagen (2001:453), samt hur bistÄndshandlÀggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handlÀggningsprocessen. Studien har genomförts pÄ en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. VÄr granskning av 16 utredningar inom Àldreomsorgen syftade till att ta reda pÄ hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. VÄra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hÀlsa, ADL-status, boendesituation och socialt nÀtverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och nÀrmiljö förekom mer sÀllan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna Àr varierar.

Problemdiskussion:NÀr ett företag arbetar med processer kommer deras processer att generera information om hur vÀl den tillfredsstÀller deras kunder. Med hjÀlp av den informationen gÄr det att förbÀttra processen. Problemet Àr ofta att företag antingen mÀter fel information eller att det tar för lÄng tid innan informationen har sammanstÀllts. Dessa förutsÀttningar behöver identifieras och analyseras. Det som bör mÀtas ska vara processorienterat för att pÄ sÄ sÀtt Ästadkomma lÀmpliga mÄl som underlag för att stödja och styra verksamheten i önskad riktning.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och skapa förstÄelse för styrning av produktutveckling i ett stort lÀkemedelsföretag. Vi lÀgger fokus pÄ organisationsstruktur och omvÀrldsaspekten. VÄr ambition Àr att dÀrefter tillÀmpa den befintliga teorin för att om möjligt vidareutveckla denna. VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie med explorativ ansats. Vi har anvÀnt oss av en abduktiv metod och haft semistrukturerade intervjuer som bas för den empiriska datan.

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur mĂ€nniskor som arbetar hemifrĂ„n upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie bestĂ„r av intervjuer med fyra kvinnor och tvĂ„ mĂ€n som arbetar inom sĂ„vĂ€l statliga myndigheter som privatĂ€gda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell anvĂ€nts. Av undersökningens resultat framgĂ„r att mĂ€nniskor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som Ă€r förknippad med dennes arbete och privatliv, att en kĂ€nsla av övervakning finns nĂ€rvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier stĂ„r att finna i dessa mĂ€nniskors bemötande av kontrollen..

Inledning: Bandy har en lÄg skadeincidens med cirka 7 skador per 1000 matchtimmar. Den vanligaste skadelokalisationen Àr ansiktet som stÄr för ca en tredjedel av rapporterade skador. Eftersom antalet studier inom bandy Àr begrÀnsat, finns anledning till att öka kunskapen om skadepanoramat, för att pÄ sikt kunna arbeta förebyggande för att minska antalet skador. Syfte: Att med en kvantitativ ansats analysera rapporterade skador i elitseriebandy herrar 2007-2012. Metod: Resultatet av samtliga inrapporterade skador mellan 2007-2012 har analyserats.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Den privata sektorns strÀvan efter att effektivisera sina organisationer, vilket leder till att det stÀndigt utvecklas nya ekonomistyrmodeller. I början av 1990-talet började dessa ekonomistyrningsmodeller sprida sig till icke-vinstdrivande offentliga organisationer, under samlingsnamnet New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen som de offentliga organisationerna fÄngat upp Àr Balanced Scorecard, eller balanserad styrning som det heter pÄ svenska. Norrbottens lÀns landsting (NLL) Àr en av de senare organisationerna i ledet och kommer att införa balanserad styrning under 2013. Vad denna förÀndring rent konkret vÀntas medföra organisationen valde vi att undersöka, och syftet med denna studie blev sÄledes att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar landstingspolitiker har inför framtida införande och tillÀmpning av balanserad styrning.

Titel: Verksamhetssystemet - ProcesskartlÀggning och strategiimplemente-ring i mindre till medelstora företag Författare: Carl-Fredrik Bredberg Anna Daun Wester Christina Hansson Handledare: Everth Larsson, Institutionen för Teknisk Logistik Carl-Henric Nilsson, Företagsekonomiska Institutionen Problemformulering: Problemformuleringen Àr uppdelad i tre fokusomrÄden som löper genom hela examensarbetet. FokusomrÄde 1 ? Utveckling av Verksamhetssystemet. För att sÀker-stÀlla att alla i företaget arbetar pÄ ett samordnat sÀtt och levererar med samma höga kvalitet, Àven om företaget expanderar ytterligare, vill fö-retaget införa en ny form av struktur och styrning. Fallföretaget vill skapa ett interaktivt, webbaserat verktyg som baseras pÄ företagets processer.