Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act Àr en amerikansk lagstiftning som tillkom Är 2002 som en reaktion pÄ de mÄnga företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att ÄterstÀlla förtroendet för företagen genom ökade krav pÄ deras interna kontroll.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att granska och beskriva vilka förÀndringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering pÄ företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser.Metod: Den forskningsstrategi vi har anvÀnt oss av Àr fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anstÀllda pÄ Ericsson som Àr involverade i implementeringen av SOX. Vi har Àven intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX pÄ företag.Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt sjÀlva regelverket Sarbanes Oxley Act.Slutsatser: Vi har i vÄr studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnÄ de krav pÄ intern kontroll som SOX stÀller. Vi har kommit fram till att effekterna pÄ Ericssons interna kontroll har varit omfattande.

Revision har funnits lÀnge men intern kontroll Àr nÄgot som har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll Àr nÄgot som alla bolag bör ha och variationen Àr stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning Àr den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den Àr inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillÀmpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fÄtal Àgare vilka Àven Àr aktiva i bolaget kan problem uppstÄ. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget mÄste intressenterna förlita sig mer pÄ att revisorn upptÀcker vÀsentliga fel vid revisionen.

SammanfattningIntern kontroll innebÀr att företaget har system för kontroll, sÄ att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvÀgning mÄste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den Àr avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift Àr att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och Àr anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnÄ de mÄl och den lönsamhet som företaget efterstrÀvar.Mot bakgrund av att det inte fanns nÄgon tidigare forskning pÄ omrÄdet, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn pÄ god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har pÄverkats av den internationella utvecklingen pÄ omrÄdet. Vi valde Àven att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vÄr problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.

Titel: Extern redovisning och intern styrning av sjukfrĂ„nvaro - den sjuka sanningen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, 10 poĂ€ng Författare: Anna Constantien & Linda Johansson Handledare: Per Magnus Andersson Fem nyckelord: sjukfrĂ„nvaro, extern redovisning, intern styrning, belöningssystem, motivation Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera hur information om sjukfrĂ„nvaro anvĂ€nds i företags externa redovisning och interna styrning och speciellt vilken effekt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrĂ„nvaro har fĂ„tt pĂ„ dessa omrĂ„den. Metod: Uppsatsen bestĂ„r av tre skilda delstudier för vilka olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt har tillĂ€mpats. Dessa omfattas av en Ă„rsredovisningsstudie, en enkĂ€tstudie och en djupintervjustudie. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska underlaget har tagit sin form genom studier av sĂ„vĂ€l facklitteratur, forskningsrapporter och statliga utredningar. Empiri: Det empiriska materialet bestĂ„r av fakta frĂ„n Ă„rsredovisningar, artiklar och företagsintern information, samt material frĂ„n de intervjuer som har utförts.

Denna uppsats Àr en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av LÀnsförsÀkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och anvÀndarperspektiv med utgÄngspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrÄn en modell som beskriver hur ekonomistyrningen pÄ ledningsnivÄ ger upphov till funktioner pÄanvÀndarnivÄ. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner pÄ anvÀndarnivÄn tyder pÄ en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder pÄ att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion.

Informationsteknologins och revisionens utveckling bidrog till att det under 1980- och 1990-talen vÀxte fram ett behov av att faststÀlla vad intern kontroll innebÀr. Internal Control ? Integrated Framework, lanserat Är 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, Àr det internationellt mest erkÀnda ramverket för utformning av intern kontroll. Syftet med ramverket var att sÀkerstÀlla en förbÀttrad bolagsstyrning efter de företagsskandaler och förtroendekriser som skakat företagsvÀrlden under de senaste decennierna. Svensk kod för bolagsstyrning kom i slutet av Är 2004 och hade som syfte att ytterligare förbÀttra styrningen för svenska företag.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

Bakgrund: Inom offentlig verksamhet uppmÀrksammas emellanÄt skandaler med mutor, bestickning och andra oegentligheter. MÄnga organisationer lÀgger dÀrför idag stort fokus pÄ den interna kontrollen. För att den interna kontrollen ska uppnÄ full effekt behövs bra styrdokument. Vi finner det dÀrför intressant att studera policies och riktlinjer avseende intern kontroll inom offentlig verksamhet. Syfte: Rapportens syfte Àr att studera hur policies för intern kontroll i Uddevalla kommun ser ut samt studera hur man arbetar med riktlinjerna inom olika nivÄer av kommunen. Metod/genomförande: Semistrukturerade intervjuer Àr grunden till vÄr empiri dÀr vi valt att intervjua personer som arbetar med intern kontroll eller pÄ annat sÀtt har ledande befattningar och dÀrmed Àr viktiga i arbetet kring den interna kontrollen. Vi har ocksÄ tagit del av dokument pÄ kommunens hemsida och intranÀt för att fÄ sÄ stor inblick som möjligt i arbetet.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte:  Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.

Det finns mÄnga kommuner i Sverige och de Àr politiskt styrda organisationer med mÄnga olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrÄn olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll Àr en kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de Àr effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har pÄpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.

Avsikten med föreliggande arbete Àr att undersöka hur företag har pÄverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende pÄ den finansiella rapporteringen. Vi har utifrÄn en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med vÄra respondenter genom ett bekvÀmlighetsurval. VÄr undersökning bygger Àven pÄ studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information pÄ Internet. VÄr slutsats Àr att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar i en mindre kommun. Vidare Àr syftet med uppsatsen Àven att frambringa förbÀttringsförslag för den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer som vi genomfört med personer med insyn pÄ den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

Sedan aktiemarknadsbubblan sprack har företagens fokus pÄ aktiemarknaden avtagit. Under de senaste Ären har det dock Äterigen skett en viss ökning pÄ aktiemarknaden och konkurrensen om investerares pengar har pÄ nytt tilltagit. Individers Àndrade preferenser gÀllande investeringar har orsakat en trend för företag att styra mot aktieÀgarvÀrde och ett flertal nya styrningsmodeller har dÀrmed introducerats. Modellerna kan delas upp i tvÄ huvudgrupper dÀr den ena huvudgruppen baseras pÄ redovisningsinformation och den andra baseras pÄ diskonterade kassaflöden. Styrning med hjÀlp av dessa modeller brukar kallas value-based management eller vÀrdebaserad styrning.

De senaste Ärens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav pÄ bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar bestÄr av styrelsen, den verkstÀllande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning krÀver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vÄr uppsats fokuserar vi pÄ intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har pÄverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stÀrka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrÄn delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundÀrdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i bÄda parters intresse att kvalitetssÀkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).