Intern kontroll Àr ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssÀkra verksamheten och krÀver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att anvÀnda sig av det? Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberÀkning av intern kontroll för mindre tjÀnsteföretag. Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie gjord pÄ ett mindre tjÀnsteföretag samt sammanstÀllning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjÀnsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys.Efter genomförd studie framgÄr det att den största kostnadsposten för intern kontroll Àr tid och innefattar mÄnga aktiviteter utförda av mÄnga medarbetare i ett företag.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet, redovisningsfördjupning, EKR 362 VT 2007Författare: Maria-José Benitez, Danijela Milos, Admir SkopljakovicHandledare: Erik RosellExaminator: Lars-Göran AidemarkTitel: Intern kontroll - En studie av arbetet med den interna kontrollen pÄ VÀxjö och Halmstad kommun, följer de COSO-modellen?Bakgrund: Under de senaste Ären har det intrÀffat hÀndelser dÀr ledningen i olika organisationer, agerat i oenighet med lagen. Det Àr mycket viktigt att det inte uppstÄr nÄgra vÀsentliga problem eller brister i en kommun. DÀrför Àr det i sin tur vÀsentligt att det finns en god och fungerande intern kontroll.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur kommunerna arbetar med den interna kontrollen. VÄrt syfte Àr ocksÄ att se om de respektive kommunerna arbetar utifrÄn COSO-modellen.Metod: Uppsatsen bygger pÄ positivistisk synsÀtt.

Börsnoterade bolag har ett stort ansvar att förvalta bolaget och skapa ett förtroende ut mot aktieÀgarna. Kraven har skÀrpts pÄ hur företag skall organisera och rapportera hela kedjan av bolagets styrning och interna kontrollsystem. För att förbÀttra den svenska bolagsstyrningen och dess interna kontroll, frÀmja förtroendet för nÀringslivet har ett förslag till ?kod? för bolagsstyrning presenterats, Svensk Kod för Bolagsstyrning. Studiens syfte Àr att beskriva ett antal börsnoterade företags uppfattningar kring god intern kontroll samt huruvida dessa företag anser att den interna kontrollen kan kvalitetssÀkras via Svensk kod för Bolagsstyrning, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.

Bakgrund och Problem: Dagens samhÀlle förÀndras stÀndigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förÀndringar Àr att de berörda stÀndigt mÄste anpassa sig för att utvecklas med förÀndringen. FörÀndringarnas baksida Àr att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dÄligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förÀndringsprocesser kan detta motverkas. Externa förÀndringar kan exempelvis vara nya lagar.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.

Begreppet intern kontroll har under de senaste Ären blivit allt mer vedertaget och accepterat i sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmÀrksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur stÀller högre krav pÄ att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer dÀr fokus ligger pÄ att styra ekonomin och verksamheten. Det som kÀnnetecknar en god intern kontroll Àr att det finns ÀndamÄlsenliga och vÀldokumenterade system och rutiner för styrning men Àven att redovisningen och övrig information Àr rÀttvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda pÄ och beskriva hur fyra olika organisationer, tvÄ företag och tvÄ förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrÄn de komponenter som ingÄr i COSO-modellen.

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiÀrer under mÄnga Är. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lÀrosÀten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gÄtt?Syftet med denna studie var att ta reda pÄ det och beskriva effekterna av modellen, sÀrskilt med tanke pÄ intern styrning och kontroll.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i vÀrlden. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse Àr att följa denna kod och att tillgodose omvÀrlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgÄngar samt att pÄ lÄng sikt ge lönsamhet. För att styrelsen pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska tillgodose investerarna mÄste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

MÀnniskor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i mÄnga lÀnder, vilket har medfört högre krav pÄ företags interna kontroll jÀmfört med tidigare. Ett ramverk som fÄtt stor spridning och internationellt erkÀnnande Àr COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det vÀxt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssÀkrar de tjÀnster de sÀljer.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Finansiella mÄtt har traditionellt sett anvÀnts som indikator pÄ vÀrde. Behovet att inkludera fler dimensioner av vÀrde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömÀssiga investeringar i monetÀra termer. SROI Àr under utveckling och det finns olika perspektiv pÄ anvÀndningsomrÄden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.

Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nÀmnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var Àven en av orsakerna till att en svensk bank i augusti Är 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst ovÀntat med tanke pÄ de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera vÀl mÄste den integreras i hela verksamheten. I dagslÀget finns det tecken pÄ att det rÄder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnÄ och den som nÄr fram till medarbetarna i banken.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken.Metod/Empiri: DÄ studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansÄgs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillrÀckligt.

Bakgrund och Problem: Dagens samhÀlle förÀndras stÀndigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förÀndringar Àr att de berörda stÀndigt mÄste anpassa sig för att utvecklas med förÀndringen. FörÀndringarnas baksida Àr att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dÄligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förÀndringsprocesser kan detta motverkas. Externa förÀndringar kan exempelvis vara nya lagar.