Sök:

Sökresultat:

16154 Uppsatser om Förmćga att gć vidare - Sida 50 av 1077

Lönemodellens pÄverkan pÄ fastighetsmÀklares balans mellan familje- och arbetsliv

Titel: Lönemodellens pĂ„verkan pĂ„ fastighetsmĂ€klares balans mellan familje- och arbetsliv.NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi, 15 hp.Författare: Desiree Apell och Liza MalmqvistHandledare: Maria Fregidou-Malama, Ernst Hollander och PĂ€r VilhelmsonDatum: 2014 ? maj Syfte: Denna studie avsĂ„g att förklara hur fastighetsmĂ€klare upplevde att deras lönemodell pĂ„verkade deras balans mellan familje- och arbetsliv och i vilken utstrĂ€ckning de ansĂ„g att lönemodellen var stressande eller motiverande.Vidare avsĂ„g den hĂ€r studien att till viss del validera en framvĂ€xande teori, genom att besvara huruvida tre faktorer, kön, karriĂ€rambitioner och förĂ€ldraskap pĂ„verkade fastighetsmĂ€klares upplevda balans mellan familje- och arbetsliv.Metod: TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för arbetet var kvantitativa studier i form av mailenkĂ€ter.Resultat & slutsats: Om respondenten kĂ€nde sig motiverad av sin lönemodell upplevde de inte att lönemodellen pĂ„verkade deras balans mellan familje- och arbetsliv, dock ansĂ„g de att de hade balans i livet. Flexibla arbetstider kan vara en faktor som bidrog till att respondenterna upplevde balans i livet. Individer som upplevde stress ansĂ„g dock att lönemodellen pĂ„verkade deras upplevda balans i livet och ansĂ„g Ă€ven att de inte hade balans mellan familje- och arbetsliv.Förslag till fortsatt forskning: Studiens syfte samt forskningsfrĂ„gor behöver vidare forskning för att fastlĂ„s eller avslĂ„s. Även faktorn flexibla arbetstider bör studeras vidare för att faststĂ€lla om den bidrar till balans mellan familje- och arbetsliv hos fastighetsmĂ€klare.Uppsatsens bidrag: Studien kan inspirera franchisetagare eller chefer inom branschen att utforma stabilare och bĂ€ttre villkor för sina anstĂ€llda utifrĂ„n vĂ„r studies resultat..

Friskfaktorer pÄ en enhet : Identifiera & fortsatt bevara

Detta Àr en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet pÄ Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krÀvs för att fortsatt bevara dessa. Vidare Àr syftet att undersöka vilket stöd som Àr nödvÀndigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten Àr, sett till sjukfrÄnvaro, en vÀlmÄende grupp som stÄr inför förÀndringar inom marknaden och mÄlsÀttning dÄ de pÄverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet.Ett frÄgeverktyg anvÀndes för att framstÀlla de Ätta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer.Vidare pÄvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr av stor vikt för medarbetarnas hÀlsa och vÀlmÄende. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vÀgledande roll i frÄgan om stöd.Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer krÀver att tillvaron mÄste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men Àven att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme.

Flexibilitet i arbetslivet -det flexibla arbetets pÄverkan pÄ individen och individuella hanteringsstrategier

Uppsatsen ger ett nÀrmande av vad begreppet flexibilitet i arbetslivet kan betyda för individen. Vidare belyser undersökningen vilka strategier individen anvÀnder sig av för att hantera sin flexibla arbetssituation. FrÄgorna som uppsatsen besvarar Àr följande: vad betyder begreppet flexibilitet i arbetslivet för individen? Vilka tekniker strategier anvÀnder sig individen av för att hantera sin flexibla arbetssituation? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en mindre litteraturstudie samt av sex semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar flexibilitet i arbetslivet har mÄnga innebörder och pÄverkar individen pÄ flera sÀtt.

Förtroendefullt projektledarskap - En kvalitativ studie om förtroendets betydelse i temporÀra organisationer

Forskning inom temporÀra organisationer har tidigare fokuserat pÄ förtroende frÄn projektledarens perspektiv, dÀrmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrÄn medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgÄngspunkt frÄn medarbetare i temporÀra organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor pÄverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart Àr vissa egenskaper som anses vara grundlÀggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer dÀr insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jÀmförts med studiens teoretiska utgÄngspunkter. Vi kunde dÀrefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benÀmningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras.

Vilka faktorer predicerar terapeutisk framgÄng? : En studie med patienter frÄn psykiatriska öppenvÄrden i Stockholms lÀns landsting

Effekterna av psykoterapi har visat sig positiva i en mÀngd olika studier. Syftet med föreliggande studie var att undersöka potentiella prediktorer för terapeutisk framgÄng bland psykoterapipatienter frÄn den svenska psykiatriska öppenvÄrden. Patienter kategoriserades till tre olika utfallsgrupper kliniskt signifikant förbÀttring, reliabel förbÀttring, och svarade inte pÄ behandling genom att anvÀnda Reliable Change Index och GSI av SCL-90 som kriterievariabel. Grupperna jÀmfördes med hÀnsyn till patienternas sjÀlvskattningar, terapeuternas bedömningar, terapeutvariabler, och enhetskarakteristika. Variabler som visade pÄ signifikanta skillnader mellan grupperna inkluderades i en multipel diskriminantanalys.

Revisorns anmÀlningsplikt : Har anmÀlningsplikt pÄverkat klientrelationer?

Syfte: Syfte med denna studie Àr att skapa förstÄelse hur lagen om anmÀlningsplikt har pÄverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare Àr syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom GÀvleborgs omrÄde. Intervjuer genomfördes med Ätta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt Àn idag. Enligt de tillfrÄgade revisorerna har inte lagen om anmÀlningsplikt pÄverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försÀmras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansÄg inte heller att relationen med revisorn har pÄverkats pÄ grund av lagen om anmÀlningsplikt.

Sjuksköterskans arbetsmiljös pÄverkan pÄ patientsÀkerhet

PatientsÀkerhet Àr ett underprioriterat omrÄde i hÀlso- och sjukvÄrden, vilket bör förÀndras omgÄende eftersom patienter  kommer till skada och lidande förlÀngs. För ökad patientsÀkerhet bör sjuksköterskans arbetsmiljö uppmÀrksammas och förbÀttras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur olika arbetsmiljöfaktorer pÄverkar sjuksköterskan i utförandet av patientsÀker vÄrd. Litteraturstudien innehÄller sjutton artiklar, tolv kvantitativa, fyra kvalitativa och en av bÄde kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Resultatet utgjordes av följande fyra teman: sjuksköterskans ökade arbetskrav och arbetsbelastning, ersonalbemanning och tid, vÄrdteamets pÄverkan pÄ arbetsmiljön och emotionella faktorers pÄverkan pÄ patientsÀkerheten .

Tillit i arbetsrelationer : En immateriell resurs?

Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr militÀrpolisen Àr behörig och anses ha polisiÀra befogenheter. Avsaknaden av en tydlig grÀns belyses och problematiseras med krav uppstÀllda av lagstiftaren som utgÄngspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gÀllande MP:s behörighet saknas, och dÄ frÀmst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation pÄ grund av rÀttighetskrÀnkande ÄtgÀrder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rÀttighetsbegrÀnsningen..

ÖvergĂ„ngen frĂ„n sluten ungdomsvĂ„rd till tvĂ„ngsvĂ„rd : en analys av teori och praktik

Sluten ungdomsvÄrd infördes som pÄföljd för unga lagövertrÀdare 1999. PÄföljden ersatte till stor del möjligheten att döma ungdomar till fÀngelse. 30 ungdomar som genomfört verkstÀlligheten av sluten ungdomsvÄrd tvÄngsomhÀndertogs direkt efterÄt. Individen gÄr dÄ frÄn straffrÀtt till socialrÀtt. Ingen tidigare forskning har genomförts kring denna övergÄng.

Framtidsverkstad som metod inom socialt arbete bland Àldre : - aspekter av empowerment

Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad pÄ seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjÀlp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser nÄgra av deltagarna har frÄn verkstaden. UtifrÄn intervjuer med tre av de Àldre deltagarna och med samordnaren pÄ Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden dÀrefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks frÀmja respektive hindra empowerment i praktiken.Resultatet verkar tyda pÄ att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden pÄ Snickaren.

Wordpress och beslutsprocesser : Att göra ett populÀrt CMS-verktyg mer begripligt för datorovana anvÀndare

I denna uppsats har det underso?kts vilka brister gra?nssnittet till publiceringsplattformen Wordpress har gentemot en oerfaren ma?lgrupp. Syftet med uppsatsen a?r att fo?resla? en lo?sning pa? problem i designen av plattformens administrato?rspanel. Metoden a?r en kvalitativ studie med semistrukturerade fra?gor och anva?ndartest fo?r att ta fram beslutsprocesser.

TaxivÄld

I arbetet lyfts fram hur taxivÄldet har ökat vidare belyses vilken utsatt arbetsgrupp taxiförare Àr. Gjorda förbÀttringar med utrustning i bilen och lagÀndringar som genomförts behandlas. Avslutningsvis diskuteras hur man ytterligare kan förbÀttra sÀkerheten och arbeta mer brottsförebyggande. Teorier som kan belysa faktorer som gör taxiförare till ett attraktiva rÄnoffer redovisas. Vidare behandlas de typer av gÀrningsmÀn som kan vara aktuell för taxivÄld.

Medveten anvÀndning av surfplattan? : Om pedagogisk dokumentation av surfplattan i förskolan

Avsikten med arbetet Àr att studera pedagogers medvetna förhÄllningssÀtt i relation till förskolans lÀroplan med surfplattan som verktyg. UtgÄngspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade anvÀndandet av surfplattan. HÀr blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsÄg studien att avspegla praktisk tillÀmpning av surfplattan.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ studiedÀr pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger pÄ sex förskolor har intervjuats i tvÄ olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrÄn begreppen medvetet förhÄllningssÀtt, lÀrandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhÄllningssÀttet bland pedagogerna ter sig olika beroende pÄ hur begreppenspel, lek och lÀrande definieras.Pedagogerna anvÀnder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv pÄ olika sÀtt.Dockvar dokumentationen av anvÀndandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfÀllig.Surfplattan anvÀnds som ett lÀrandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhÀmta kunskaper och ingÄ i sociala nÀtverk.Pedagogerna gav olika uttryck för lÀroplanstolkningar.De olikaspelensom anvÀndesrelateradestill Àmneskunskaper i lÀroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och sprÄk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska anvÀndas enligt lÀroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssÀtt.Det pÄpekas Àven att surfplattankan frÀmjaarbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd..

Upplysningar om företags förvaltning av kapital - Vilken förÀndring har de nya kraven i IAS 1 inneburit för de finansiella rapporterna?

Bakgrund och problem: Det synsÀtt som dominerar avseende redovisningen Àrkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebÀr att redovisningen ska vara anvÀndbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sÀlja eller behÄlla företagets aktier. FrÄn 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillÀmpas, vilka ska generera bÀttreinformation för investerare och andra anvÀndare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen dÄ upplysningarna kan vÄlla skada förföretaget. Med anledning dÀrav kan det finnas incitament att begrÀnsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lÀmnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förÀndringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för rÀkenskapsÄret 2007 i jÀmförelse med rÀkenskapsÄret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger nÄgon skillnad i företags upplysningar med avseende pÄ företagsstorlek och branschtillhörighetAvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSÀllanköpsvaror och tjÀnster som idag Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen samt har tillÀmpatIFRS de senaste tvÄ rÀkenskapsÄren.

Hur pÄverkas undervisningssituationen efter genomförd pedagogisk lÀs- och skrivsvÄrighetsutredning?

Syftet med mitt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder som uppkommer i undervisningen efter genomförda pedagogiska lÀs- och skrivsvÄrighetsutredningar och vad det Àr som pÄverkar att undervisningssituationen inte alltid förÀndras till det bÀttre efter en sÄdan utredning.Vidare ville jag undersöka vilka skillnader respektive likheter utredare, undervisande lÀrare och förÀlder upplever nÀr det gÀller möjligheter respektive hinder i samband med behov av förÀndring i undervisningssituationen.I litteraturdelen redogör jag för dokument som styr skolan nationellt och internationellt. Vidare redogör jag för hur olika forskare ser pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilka dess orsaker Àr samt vad som bör ingÄ i en utredning - kartlÀggning av lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom följer en redogörelse för olika typer av ÄtgÀrder i samband med lÀs- och skrivsvÄrigheter.Studien var kvalitativ med Ätta intervjuer, tre förÀldrar, tre klasslÀrare och tvÄ specialpedagoger. Resultatet visade att elevernas sinnestÀmning förÀndras positivt efter genomförd pedagogisk lÀs- och skrivsvÄrighetsutredning. Intervjupersonernas svar angÄende möjligheter att pÄverka pÄ undervisningssituationen skiljer sig Ät.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->