Sökresultat:
16154 Uppsatser om Förmćga att gć vidare - Sida 16 av 1077
Riskuppfattning och riskbenÀgenhet hos entreprenörer : En studie av bakomliggande faktorer i entreprenörers personlighet
Uppsatsen har som utgÄng att besvara de grundlÀggande frÄgor som vi stÀller oss; (1) kan det vara sÄ att individer som startar företag uppfattar risk annorlunda Àn individer som inte vÀljer att starta företag? (2) StÀmmer den spridda uppfattningen om att entreprenörer Àr mer riskbenÀgna Àn andra? (3) Vilka faktorer kan förklara skillnader i riskbenÀgenhet och riskuppfattning? UtifrÄn dessa frÄgor gÄr vi igenom och beskriver forskning inom omrÄdet och skapar hypoteser som vi sedan empiriskt prövar. UtifrÄn resultaten som vÄr undersökning genererat tyder vissa svar pÄ att entreprenörer som grupp pÄvisar liknande personlighetsdrag, samt att de har en annorlunda riskuppfattning jÀmfört med icke-entreprenörer, vilket kan ses som skillnader i dessa personers undermedvetna (cognitive bias) som vi antog. Men eftersom vÄr studie behandlade ett relativt litet urval, rekommenderar vi dÀrför att vidare studier och forskning kring detta Àmne bör genomfras för att ge en vidare inblick i detta Àmne som kan underlÀtta för entreprenörer och framtida investerare..
FramgÄngsrikt ledarskap: delaktighet i det strategiska arbetet - en nyckel till framgÄng?
Syftet med uppsatsen Àr att utröna om, pÄ vilket sÀtt och varför graden av delaktighet i det strategiska arbetet skiljer sig Ät mellan ett kunskapsintensivt tjÀnstföretag och ett tillverkande företag. Vidare syftar denna uppsats till att beskriva hur framgÄngsrika företagsledare skapar delaktighet i företagets strategiska arbete. Studien har genomförts som en fallstudie dÀr insamling av datamaterial skett genom personliga intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att medarbetarna har större delaktighet i det strategiska arbetet i det kunskapsintensiva tjÀnsteföretaget. Det kunskapsintensiva tjÀnsteföretagets vision, affÀrsidé, kultur och vÀrderingar, stödjer delaktighet i det strategiska arbetet i större utstrÀckning.
"Die Hipster Scum!" : En kvalitativ innehÄllsanalys av hipstern i relation till klass och plats
Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkÀnsliga och urbana mÀnniskor som anammar en sÀrskild livsstil och bosÀtter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie Àr att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus pÄ den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger pÄ Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillÀmpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.
?Skolifieringen? av förskoleklassen
Skolverket anser att grunden i integrationen mellan de bÄda skolformerna förskola och skola nu Àr lagd och det Àr dags att bygga vidare. I denna grund pÄtalar dock Skolverket att det har skett en ?skolifiering? av förskoleklassen. Med tanke pÄ detta Àr syftet med studien att studera pedagogers syn pÄ förskoleklassens verksamhet med speciellt fokus pÄ lek. Att beskriva vad en ?skolifiering? av förskoleklassen har betytt och eventuellt kommer att betyda för lÀrandet och leken i de lÀgre Äldrarna, anser vi som skribenter kan leda till att en integration mellan de bÀgge skolformerna förskola och skola inte bör ske pÄ nÄgons bekostnad.
Pedagogisk dokumenation: Ett verktyg för lÀrande i förskolan
I den statliga utredningen Att erövra omvÀrlden betonas den pedagogiska dokumentationens roll i förskolan; ?Pedagogisk dokumentation Àr inte bara ett vÀrdefullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan ocksÄ anvÀndas som underlag för fortbildning, förÀldrasamarbete och utvÀrdering? (SOU 1997:157a, s. 58). Med syftet i Ätanke beskrivs hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att synliggöra lÀrande och vilka svÄrigheter det kan finnas med pedagogisk dokumentation. Hur pedagogerna gÄr vidare med lÀrande utifrÄn pedagogisk dokumentation belyses ocksÄ, likasÄ vad som dokumenteras i en dokumentation och en pedagogisk dokumentation och vad som skiljer dessa tvÄ Ät.
NÀr sÀljaren inte sÀljer : En studie om motivation inom bilhandeln i finanskrisens spÄr
Hur pÄverkades bilförsÀljarnas motivation under finanskrisen 2008-2009 och hur försökte ledningen för företagen förbÀttra deras motivation? Hur förÀndrades de monetÀra belöningarna under denna period för bilförsÀljarna och hur pÄverkade det deras prestation? Hur förÀndrades bilhandlarnas möjlighet att ge belöningar under finanskrisen och vilka konsekvenser fick det för företaget?Syftet med förestÄende uppsats Àr att ge en bild av hur finanskrisen 2008-2009 drabbade bilhandelsbranschen nÀr det kom till möjligheten för motivationshöjande ÄtgÀrder för personalen. Vidare vill vi undersöka hur medarbetarnas motivation pÄverkades av den finansiella kris som drabbade branschen. Vi vill Àven undersöka hur försÀljningscheferna pÄ företagen arbetade med personalens motivation under perioden. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sÀljare och försÀljningschefer inom bilhandeln i Kalmar kommun.
HÀlsokunskap - en helhetssyn pÄ hÀlsa i grundskolans undervisning
Syftet med studien Àr att belysa synen pÄ hÀlsa samt perspektiv pÄ hÀlsoarbete i den ÄlÀndska lÀroplanen och undervisningen pÄ högstadiet. Vidare undersöks lÀrares uppfattningar om hÀlsoundervisningen idag och om hÀlsokunskap införs som ett nytt Àmne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av lÀroplanen och arbetsplaner samt en enkÀt med högstadielÀrare.Resultatet visar att hÀlsobegreppet inte definieras i lÀroplanen. I bÄde lÀroplanen och undervisningen ses en betoning pÄ hÀlsofostran med fokus pÄ förebyggande av ohÀlsa. Bland lÀrarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hÀlsoundervisningen bör utökas.
Anpassad undervisning för elever med dyslexi - Skapandet av en meningsfull skolvardag för elever med dyslexi
Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka en grupp pedagogers instÀllning till hur man bÀst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlÀtta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att fÄ en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att lÀsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i VÀnersborgs kommun.
Jag har kommit fram till att nÄgot av det viktigaste Àr att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssÀtt i samspel med den enskilde eleven. Det gÀller att kÀnna till flera olika metoder för lÀs och skrivinlÀrning, men man kan inte klart premiera nÄgon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man sÄ skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos sÄ att hjÀlp och stöd kan sÀttas in i god tid..
Varför redovisar företag intellektuellt kapital?
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande motiven till varför vÄra fallföretag: HjÀrt- och lungdivisionen, Carl Bro, och Celemi valt att redovisa sitt intellektuella kapital. Vidare Àmnar vi studera i vilken utstrÀckning fallföretagens motiv stÀmmer överens med de motiv som vi redogör för i teoriavsnittet. Det primÀra motivet i teorin till att redovisa intellektuellt kapital, som ett informationsverktyg till kapitalmarknaden, har Äterfunnits hos tvÄ av vÄra fallföretag. DÀremot har responsen frÄn denna uteblivit. IstÀllet har samtliga fallföretag hittat ett alternativt anvÀndningsomrÄde, i form av ett marknadsföringsinstrument.
Elevers svÄrigheter med brÄk
Bakgrund och problem: De nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀr att den som Àr verksam i samma företag som den som yrkesmÀssigt bitrÀder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag dÀr samma revisionsbyrÄ deltar i upprÀttandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, Àven kallat kombiuppdrag. ByrÄjÀvsbestÀmmelserna trÀder i kraft 2007-01-01 och det rÄder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyrÄerna. InnebÀr det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyrÄerna? Kommer de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀra fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyrÄerna? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda pÄ vilka sÀtt de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna pÄverkar revisionsbyrÄerna.
Effektiv implementering av Helmholtz ekvation med applikationer inom medicinsk bildbehandling
I denna studie utforskar och analyserar vi olika numeriska metoder f?r att l?sa Helmholtz
ekvation. Detta ?r av betydelse f?r att f?rst? det elektriska f?ltet i kroppen, vilket kan vara
v?rdefullt f?r att identifiera cancertum?rer. Vi j?mf?r konvergensen, effektiviteten och tillf?rlitligheten
av 13 l?sare fr?n paketet PETSc, vilka anv?nder olika f?rkonditionerare f?r att l?sa
ekvationen.
Varför leder inte lyckad FoU-kommunikation till förÀndrat beteende? En etnografisk studie inom PrimÀrvÄrden Halland
Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förÀndrat beteende? En etnografisk studie inom PrimÀrvÄrden Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift Àr att förankra forskningstÀnkandet bland primÀrvÄrdsanstÀllda i Halland. En framgÄngsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse pÄ fÀltet har en grupp av anstÀllda inte velat gÄ vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv pÄ gruppnivÄ beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anstÀllda att gÄ vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer Àr grunderna till att en del av primÀrvÄrdens anstÀllda inte gÄr vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist pÄ förebilder..
Gymnasieelevers instÀllning till betyg - Upper secondary students attitudes towards grades
Sammanfattning
I skolan sker det en öppen bedömning som görs av lÀrare av elevers kunskap. För elevens framtid kan bedömningen ha en stor betydelse eftersom den kan leda till vidare studier samt arbete dÄ betyg ofta Àr en av urvalsgrupperna till vidare studier. Uppsatsens syfte Àr att undersöka gymnasieelevers instÀllning till betyg och bedömning.
Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtundersökning som delats ut i sju klasser pÄ en gymnasieskola i NordvÀstra SkÄne. Totalt har 36 pojkar och 64 flickor svarat pÄ enkÀten, sammanlagt 100 stycken.
Resultatet visar att eleverna menar att faktorer sÄsom nÀrvaro och personlighet har betydelse för betygen.
Distansövervakning av givare i hemmet
Examensarbetet belyser sÄ vÀl fördelar som nackdelar under utveckling av USB-enheter med PIC processorn PIC16C745 som grund. Processorn anvÀnds i detta projekt för att möjliggöra en effektiv distansövervakning via USB grÀnssnittet. I detta projekt har en USB-enhet konstruerats med uppgiften att leverera data frÄn olika givare till en PC. Vidare publiceras dessa data pÄ Internet via en webbserver. Givarna Àr av typen analoga och binÀra.
Elevers attityder till NO i grundskolan med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt
SAMMANFATTNING
Syftet med studien Àr att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt. Studien Àmnar Àven undersöka hur eleverna ser pÄ sitt eget lÀrande i det utvidgade klassrummet. Det Àr en kvalitativ studie och för att besvara vÄra frÄgestÀllningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer.
FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lÀrande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering.