Syfte: Enligt Mellemvik mÄste redovisningen ses i sitt sammanhang och den beror av sin kontext, redovisningen fÄr olika funktioner beroende pÄ situationen. Detta ger att redovisningens funktioner uppkommer allteftersom arbetet i ett bolag fortskrider och dÄ olika bolag arbetar pÄ olika sÀtt och i olika situationer anvÀnds Àven redovisningen pÄ olika sÀtt. (Mellemvik et al. 1988) Syftet med denna uppsats Àr att identifiera redovisningens funktioner i anvÀndningen av riskbolagens redovisning i deras kommunikation med riskkapitalbolag. Metod: Uppsatsen har ett deskriptivt förhÄllningssÀtt, empirin utgörs av en fallstudie dÀr tillvÀgagÄngssÀttet varit kvalitativt vid insamling och analys av data.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna.

I denna uppsats som i sin allra enklaste form Àr en analys av ledmotivsanvÀndningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda pÄ vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys dÀr jag sÄg filmen i kronologisk ordning och tittade pÄ tvÄ slumpmÀssigt utvalda ledmotiv och deras berÀttande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven anvÀnds föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjÀlpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berÀttas med vare sig ord eller bilder utan med musik..

En fallstudie i huruvida mÄngfalden av valmöjligheter och funktioner i en modern synth pÄverkar musikskapandeprocessen. Undersökningen fokuseras pÄ att undersöka hur dagens kompositörer anvÀnder sig av ljudskapande i moderna synthar. Syftet med denna undersökning Àr att se om mÄngfald av funktioner i en modern synth pÄverkar musikskapandet, för att ge lÀsaren en tankestÀllare angÄende arbetsflödet i sitt musikskapande, sÄ att en effektivisering av processen kan tillÀmpas och att om möjligt, ge rum för mera musikskapande och mindre teknikförstÄelse. Denna undersökning gjordes genom att genomföra ett antal intervjuer samt en kompletterande enkÀtundersökning. Slutstsen jag kommit fram till Àr att en mÄngfald av funktioner pÄverkar musikskapandet, antingen negativt eller positivt beroende pÄ genre och kompositörens erfarenhet av synthar..

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

En demenssjukdom Àr en hjÀrnskada som pÄverkar hjÀrnans olika funktioner frÀmst kognitiva, beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som Àr drabbad. Demenssjukdomar pÄverkar aktivitetsutförandet och dÀrmed Àven hÀlsa och vÀlbefinnande. Risken för att fÄ en demensdiagnos ökar med stigande Älder. Befolkningen ökar och blir allt Àldre. Detta leder till att trycket pÄ vÄrdapparaten ökar eftersom allt fler behöver vÄrd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgon betydelse av den fysiska arbetsmiljön i förhÄllandet till lÀrandet. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av litteraturstudier och enkÀter som besvarats av elever pÄ fem yrkesförberedande program i Ärskurs tvÄ.  I resultatet framkom elevernas syn pÄ skolans och den arbetsplatsförlagda utbildningens fysiska lÀrandemiljö. Exempel pÄ förhÄllanden som eleverna uppmÀrksammade var ventilation, ljus, mÄltidsmiljön och lÀraren. Enligt litteraturstudierna var det ett flertal faktorer i den fysiska arbetsmiljön som pÄverkar lÀrandet sÄsom ljud, ljus, ventilation och underhÄllsskicket av arbetsmiljön.Nyckelord: LÀrande, fysisk arbetsmiljö, ergonomi, skolans innemiljö, mÄltidsmiljö..

PÄ grund av att miljöproblemen ökar krÀver samhÀllet att företagen tar mer ansvar för deras miljöpÄverkan Àn tidigare. HÄllbar utveckling har som mÄl att ?tillfredsstÀlla dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. HÄllbarhetsredovisningens syfte Àr att mÀta, presentera och ta ansvar för hÄllbarhet gentemot intressenter bÄde inom och utanför organisationen. I en hÄllbarhetsredovisning tar man hÀnsyn till de miljömÀssiga, ekonomiska och sociala aspekterna.

Anva?ndandet av expatriater i multinationella fo?retag har setts o?ka trots utbredd kritik mot expatriaten som strategi. Syftet med studien a?r att underso?ka detta dilemma och huruvida andra typer av utlandsuppdrag kan ersa?tta de kritiserade expatriaterna och de funktioner dessa fyller.Expatriatens fo?rtja?nst har i studien fra?mst utva?rderats utifra?n de funktioner den fyller, framfo?r de kostnader den medfo?r. Fo?r bredd i situationer och djup fo?rsta?else fo?r fenomenet har kvalitativa intervjuer genomfo?rts med sammanlagt nio respondenter fra?n fem svenska multinationella fo?retag.Studien visar att andra former av utlandsuppdrag inte anva?nds av fo?retag som alternativ strategi fo?r expatriaten och de funktioner den fyller.

I denna rapport beskrivs anvÀndning av Bluetooth i laservapen, Àven en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda pÄ sÄ mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda pÄ hur man implementerar ett program till vapnen..

Dagens mjukvaruprogram kan ha grÀnssnitt som innehÄller mycket information och mÄnga olika funktioner som inte alltid Àr relevanta för anvÀndaren. I detta myller av information och funktioner förvÀntas anvÀndaren utföra uppgifter som leder fram till sitt uppsatta mÄl. Syftet med denna forskningsrapport var att ta fram funktioner som kan vÀgleda anvÀndare och som kan bidra till ett vÀgledande webbgrÀnssnitt. Fokus lades pÄ att ta fram funktioner som kan vÀgleda anvÀndare i ett administrativt system tillhörande en yrkesgrupp med en sÀrskilt komplex arbetssituation. För att fÄ en bÀttre uppfattning om deras arbetssÀtt och behov gjordes en fallstudie pÄ den utvalda yrkesgruppen, med hjÀlp av en kvalitativ intervju och observation.

Bakgrund och problemformulering: Ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan Àr sömn. PÄ sjukhus och Àldreboende störs patienters sömn av diverse olika faktorer. Sedativa lÀkemedel Àr vanligt och mÄnga patienter introduceras till detta under sin vistelse pÄ sjukhus eller Àldreboende. Tidigare forskning visar pÄ att sömnbrist kan leda till bland annat försÀmrat immunförsvar, irritabilitet och koncentrationssvÄrigheter. Sömnen Àr viktig för mÀnniskan dÄ det Àr under den perioden som kroppen ÄterhÀmtar sig, bearbetar dagen och producerar viktiga hormoner.

AbstractFysisk miljö och inlÀrning Àr skriven av Christel Eriksson och Therese MÄrtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö pÄ tvÄ olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan pÄverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sÄdant som möbleringen i klassrummet, ljudnivÄn och undervisningsmaterial. Den gÀller Àven skolgÄrden, matsalen och andra lokaler pÄ skolan men vi har valt att fokusera oss pÄ klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort Àr kvalitativ och innefattar bÄde observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se pÄ vilket sÀtt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

ÅterhĂ€mtning frĂ„n akuta episoder vid bipolĂ€ra syndrom, samt skattningar av fungerande i vardagen för patienter med bipolĂ€ra syndrom, har i tidigare forskning visat sig korrelera med uppmĂ€rksamhet, verbalt minne, exekutiva funktioner och arbetsminne. Föreliggande studie undersökte dels om dessa kognitiva funktioner korrelerar med funktionsskattningar, men ocksĂ„ med beteendemĂ„tt. Undersökningen skiljer sig frĂ„n tidigare forskning dĂ„ den Ă€ven undersökt hur vĂ€l samma kognitiva domĂ€ner korrelerar med funktionsskattingar vid en senare uppföljning, och hur vĂ€l dessa samband liknade de vid en samtidig skattning. Resultaten visade dels att framförallt uppmĂ€rksamhet och exekutiva funktioner korrelerade med funktionsskattningar vid en samtidig mĂ€tning. Vidare föreföll det som att framförallt uppmĂ€rksamhet och olika former av minnesfunktioner korrelerade med funktionsskattningar gjorda vid uppföljningen.