Denna studie syftar till att integrera lÀmpliga funktioner och koncept typiska för sociala nÀtverkssidor i ett kommunikationsverktyg med avsikt att förenkla och stödja kommunikation mellan kollegor i team och projekt.  Designprocessen bestod av tre faser. I fas ett avgjordes genom en Pugh-matris vilka funktioner och koncept som hade störst potential för integration. I fas tvÄ integrerades dessa i en digital prototyp av det redan existerande kommunikationsverktyget Briteback. I fas tre identifierades anvÀndbarhetsproblem hos den framtagna prototypen.

Lagerhantering handlar inte bara om den fysiska produkten, utan Àven om information som berör produkter i lager. För att underlÀtta informationen för lagerhantering internt och externt kan affÀrssystem eller andra datoriserade system anvÀndas. AffÀrssystem kan vara stora och komplexa och utnyttjas inte alltid fullt ut. DÀrför var syftet med denna studie att förklara i vilken utstrÀckning företag anvÀnder affÀrssystem för att stödja information för lagerhantering internt och externt. VÄr teoretiska referensram Àr uppbyggd genom tre olika avsnitt som Àr en utbyggnad av problemomrÄdet.

I en IT-vÀrld med vÀxande antal standardiserade API:er sÄuppstÄr möjligheten med delade tjÀnster. IstÀllet för att fleraenskilda bolag utvecklar egna liknande tjÀnster sÄ kan deistÀllet gÄ samman och tillsammans utveckla en gemensamdelad tjÀnst. En sÄdan tjÀnst skulle dÄ kommunicera motrespektive bolags implementation av ett standardiserat API.Tanken Àr att flera bolag ska kunna anvÀnda sammaapplikation men bara se sin egen data.Den hÀr studien undersöker hur en sÄdan applikation ska seut. Vilka funktioner Àr nödvÀndiga för att kunna hantera dedata fÄs av de olika API:erna. Arbetet delas in i faser dÀrman först undersöker vilka funktioner som Àr nödvÀndiga.Sedan implementeras ett par demoapplikationer för attkontrollera att funktionerna fungerar som de ska.

NivÄ Civilekonomuppsats , VT 2011Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag.Problemformulering Vilka faktorer Àr det som avgör i vilken utstrÀckning styrelsens funktioner betonas?Syfte Syftet med arbetet Àr att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag.Uppsatsens metod Uppsatsen utgÄr frÄn den deduktiva ansatsen, dÄ det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats pÄ ett visst omrÄde. Det ges Àven plats för en induktiv ansats, för att kunna komma Ät fler aspekter som teorin inte tar upp.Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tÀnkas pÄverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrÄn vilka faktorer som pÄverkar styrelsens komposition och funktioner.Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som anvÀnts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det ocksÄ hur det empiriska materialet har analyserats.Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition.

Det gÄr inte att sÀga hur lÀnge pilgrimsvandringar har funnits. Man vet i alla fall att det under de senaste 2000 Ären gjorts pilgrimsfÀrder för att komma i kontakt med en helighet och för att visa tacksamhet till gud. De senaste decennierna har intresset för pilgrimsfÀrder ökat vilket inneburit att bÄde forskare och författare har skrivit mycket om dessa resor. I denna studie har jag genom en kvalitativ metastudie undersökt pilgrimsfÀrden som begrepp samt dess funktioner. Jag har Àven anvÀnt mig av tre populÀrkulturella verk för att se hur man kan anvÀnda fiktion som lÀromedel. Det jag kommit fram till Àr att pilgrimsfÀrden Àr vitt och brett begrepp med mÄnga olika definitioner. De flesta anser att pilgrimsfÀrden Àr en religiös resa men samtidigt finns det mÄnga exempel pÄ pilgrimer som har syftet Àr att fÄ en ökad sjÀlvkÀnnedom och gÄ igenom en inre resa, alltsÄ finns det dubbla betydelser.

Till Är 2010 ska allmÀnna platser och lokaler vara tillgÀngliga för alla. Ett behov av att skapa gynnsamma förutsÀttningar för personer med funktionshinder att studera vid universitet och högskolor finns. TillgÀngligheten pÄverkas bland annat av fysiska miljöhinder och Àr av intresse för arbetsterapeuter dÄ dessa arbetar med att Àndra den fysiska miljön för att möjliggöra aktivitet. Syftet med denna studie var att utifrÄn gÀllande lagar och rekommendationer för tillgÀnglighet kartlÀgga och beskriva eventuella fysiska miljöhinder i studentutrymmen i VÄrdvetenskapens Hus vid Lunds Universitet. UtifrÄn en checklista kartlades och beskrevs fysiska miljöhinder.

WAD betyder whiplash associated disorder och har sin grund i en whiplashskada, som Àr en svÄrdiagnostiserad skada pÄ nackpartiet.Whiplashskador har i vÀstvÀrlden blivit en av de vanligaste skadornatill följd av trafikolyckor. De vanligaste symptomen Àr smÀrta i huvudoch nacke samt domningar och stickningar i olika kroppsdelar. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns nÄgon skillnad i kognitiva funktioner mellan personer med WAD och personer utan denna skada (n = 20). Detta undersöktes med hjÀlp av en enkÀt och ett kognitivt testbatteri. Resultaten tyder pÄ en signifikant gruppeffekt för sekundÀrminne vid omedelbar fri Ätergivning, F(1, 19) =4.48, p<.05.De övriga resultaten var inte statistiskt sÀkerstÀllda men visade klara tendenser till att kontrollgruppen presterade bÀttre pÄ samtliga kognitiva test..

Denna uppsats Àr en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av LÀnsförsÀkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och anvÀndarperspektiv med utgÄngspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrÄn en modell som beskriver hur ekonomistyrningen pÄ ledningsnivÄ ger upphov till funktioner pÄanvÀndarnivÄ. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner pÄ anvÀndarnivÄn tyder pÄ en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder pÄ att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion.

Den hÀr uppsatsen handlar om vad som pÄverkar konsumenten till att vilja anvÀnda en digital plÄnbok. Den digitala plÄnboken Àr femte generationens betalningsmedel och har nu kommit för att digitalisera flera av de funktioner som den fysiska plÄnboken erbjuder. En transaktion med den digitala plÄnboken sker genom konsumentens Smartphone. Förutsatt att Smartphones blir mobila plÄnböcker kan det antas att konsumenterna skulle vÀnja sig vid tanken att lÀmna den fysiska plÄnboken hemma.Det har tidigare gjorts studier pÄ adoption av mobiltelefoner och hur mÀnniskor i allmÀnhet tar till sig vissa tjÀnster men den digitala plÄnboken Àr ett relativt nytt fenomen och dÀrför handlar vÄr uppsats om adoption av den digitala plÄnboken som tjÀnst.De slutsatser vi kan dra av uppsatsen Àr att sÀkerhet, enkelhet och kompabilitet kring den digitala plÄnboken pÄverkar om konsumenten vÀljer att anvÀnda tjÀnsten. För att företagen som levererar digitala plÄnbokstjÀnster ska nÄ största nytta bör de Àven se sÀkerhet, enkelhet och kompabilitet som centrala delar vid presentation och lansering av tjÀnsten..

Eftersom webbokningssystem kan ge stora fördelar för feedback och valmöjligheter jÀmfört med övriga bokningstekniker, Àr detta ett sÀtt att boka pÄ som allt fler mÀnniskor vÀljer. I de webbokningssystem som existerar idag finns det dock flera brister, dels beroende pÄ att de ser ganska olika ut beroende pÄ vilket företag som stÄr för dem och dels dÀrför att inte alla möjliga funktioner utnyttjas. I detta examensarbete har det dÀrför genom intervjuer och enkÀter undersökts hur anvÀndarna vill att ett webbokningssystem ska se ut och vilka funktioner som ska finnas. De slutsatser som har arbetats fram Àr antalet sidor ett webbokningssystem bör vara uppbyggt av samt om och hur olika funktioner bör anvÀndas i ett webbokningssystem, och hur dessa i sÄ fall ska se ut. De resultat som framtagits i arbetet ger goda riktlinjer om hur ett webbokningssystem bör se ut och kan anvÀndas som en guide för uppbyggnaden av webbokningssystem.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Projektet har gjorts pĂ„ uppdrag av ÖlandsfĂ€rjan AB för att tillverka elscheman för huvudinstrumenttavlan ombord pĂ„ deras fartyg M/S Solsund. Anledningen till detta var att det inte fanns nĂ„gon dokumentation om huvudinstrumenttavlan och detta försvĂ„rade arbetet med felsökning och underhĂ„ll. DĂ€rför önskades elscheman som kunde anvĂ€ndas för att se skĂ„pets funktioner och uppbyggnad.Uppdraget var att skapa ett layoutschema som beskriver indikeringslampor och knappars fysiska positioner för huvudinstrumenttavlans framsida. Det skulle Ă€ven skapa ett kretsschema över förbrukardelen och ett kretsschema för kraftförsörjningsdelen som beskriver funktioner och utgĂ„ende matningar. Kraftförsörjningen bestĂ„r av tvĂ„ generatorer och möjlighet till landanslutning.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersökaoch fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lÀrande. FrÄgestÀllningarna studien utgÄr ifrÄn Àr följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollÀrare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande?I studien intervjuades sex förskollÀrare frÄn sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollÀrare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö Àr av betydelse för barns utveckling och lÀrande. Det förskollÀrarna framhÄller som betydelsefullt Àr att den fysiska miljön bÄde kan frÀmja och hÀmma barns utveckling och lÀrandeexempelvis genomförskollÀrares syn pÄ lokaler och deras syn pÄ tillgÀngligheten av material.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad fritidspedagoger frÄn olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att frÀmja och stödja elevernas fysiska utveckling pÄ fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag fÄ reda pÄ hur fritidspedagoger tÀnker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter pÄ olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola nÀr det gÀller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hÀlsa. Dock fanns det inte nÄgot mÄlinriktat arbete med fysiska aktiviteter pÄ fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas pÄ fritidshemmet pÄ olika fysiska aktiviter sÄ ofta sÄ möjligt.

Loke Carlsson: Spelmusik ? Musikens funktioner i tre datorspelsserierDenna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet Àr att ta reda pÄ vilka funktioner dennamusik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjÀlp av dessateorier sammanstÀller jag sedan en metod för att analysera musiken i nÄgra fÄ datorspel. Imetodkapitlet hittar man ocksÄ en redogörelse för de grundlÀggande skillnader mellandatorspel och filmer nÀr det gÀller musik.