Syftet med detta examensarbete Àr att tillverka ett matematikspel avsett för matematikavsnittet funktioner och grafer, testa samt utvÀrdera detta. Spelet fungerar som ett memory. Elever ur Ärskurs ett pÄ gymnasiet observerades dÄ de fick testspela spelet och löpande anteckningar fördes. Eleverna fick Àven besvara en elevenkÀt. Tre huvudkategorier av elevkommunikation under spelandet kunde urskiljas.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Sammanfattning Varje dag nÀr barn kommer till skolan sÄ möter de inte bara sina klasskamrater och lÀrare, utan de gör ocksÄ ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen Àr planerad och utformad av oss pedagoger som Àr verksamma dÀr. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan pÄverka i ringa omfattning men som vi Àr övertygade om har en stor betydelse för deras syn pÄ lÀrande och utbildning. Syftet med det hÀr arbetet Àr att studera och jÀmföra den fysiska inlÀrningsmiljön pÄ tvÄ olika skolor inom tvÄ olika pedagogiska inriktningar, vilka Àr Montessori och Waldorf. Vi valde dessa tvÄ inriktningarna dÄ de utifrÄn sett har miljöer som avviker kraftigt frÄn vÄr svenska traditionella skolmiljö. VÄra frÄgestÀllningar Àr hur de fysiska miljöerna ser ut inom de tvÄ pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem bÄda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lÀrande och vÀlbefinnande? Vi har som metod i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och observationer med bilddokumentering.

Äldre personer Ă€r mindre fysiskt aktiva dĂ„ man jĂ€mför med yngre Ă„ldersgrupper. Denna grupp personer blir nu allt större. Det finns mĂ„nga hĂ€lsofördelar av att vara fysiskt aktiv och dĂ€rför Ă€r det viktigt att ta reda pĂ„ Ă€ldres instĂ€llning till fysisk aktivitet. Metod: EnkĂ€ten delades ut pĂ„ ett PROmöte i Boden, den samlades Ă€ven in vid samma möte. Sedan sammanstĂ€lldes och analyserades enkĂ€ten i SPSS.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförÀndringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförÀndringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige bÄde inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgÄ och tillÀmpningen av dessa. Anpassningen till klimatförÀndringens konsekvenser innebÀr lÄngsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger ocksÄ till stor del i förutseendet av riskerna, sÀker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att sÀkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsÄtgÀrder. Den fysiska planeringen Àr verktyget för att planera och utforma samhÀllet.

Syftet med litteraturöversikten var att sammanstÀlla och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa inom arbetsrehabilitering. Datainsamling har utförts genom sökningar i vetenskapliga databaser. Urvalet gjordes utifrÄn faststÀllda inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades och analyserades i enighet med Friberg (2012). Resultat av studien visade att arbetsterapeuterna inom arbetsrehabilitering anvÀnder sig av interventioner för att underlÀtta arbetsÄtergÄng.

Hippoterapi Àr en behandlingsform dÀr man som fysioterapeut anvÀnder hÀsten som verktyg för att trÀna och/eller lÀra in funktioner som en individ saknar. Balans, perception, kroppskÀnnedom, koordination, sittfunktion och styrka Àr funktioner som hippoterapi kan frÀmja. Cerebral pares Àr ett motoriskt funktionshinder till följd av en hjÀrnskada, dÀr man ofta har en problematik med just dessa funktioner. Behandlingen av cerebral pares inriktar sig pÄ de funktionsnedsÀttningar som skadan orsakar, varför hippoterapi kan vara en del i behandlingen. Syftet med denna studie var att göra en litteraturöversikt över anvÀndandet av hippoterapi som fysioterapeutisk behandlingsform för barn och ungdomar med cerebral pares.

I dagens platsannonser frÄgas det ofta efter controllers, men fÄ vet egentligen vad yrket innebÀr eftersom rollen skiljer sig frÄn arbetsplats till arbetsplats. Vi ville studera detta diffusa begrepp för att fÄ en större klarhet i vad titeln innebÀr och vilka arbetsuppgifter som Àr karakteristiska controlleruppgifter. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka arbetsuppgifter som har störst betydelse i olika organisationer. UtifrÄn tidigare forskning har vi skapat en modell som visar en uppdelning mellan olika organisationsformer och vilken/vilka av controllerns funktioner som blir extra betonad i de olika.Vi har gjort en undersökning omfattande 30 telefonintervjuer med controllers eller personer med motsvarande arbetsuppgifter. Intervjuerna har utgÄtt frÄn en intervjuguide med bÄde öppna och slutna frÄgor.

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan frÄn NCC Hus Region Stockholm att förbÀttra processen för erfarenhetsÄterföring. NÀr man arbetar med erfarenhetsÄterföring pÄ en lokal nivÄ sÄ Àr det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anstÀllda samt resurser för att arbeta fram material att Äterföra som Àr viktigt för att uppnÄ en fungerande erfarenhetsÄterföringsprocess. Analys och slutsatser visar pÄ brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affÀrschefsgrupper. Det fanns Àven problem med att fÄ projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvÀrdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Klassrumsmiljö och lÀrande. Malmö högskola Examensarbetet behandlar lÀrares och elevers syn pÄ den fysiska klassrumsmiljön och betydelsen för lÀrandet. Studien Àr förlagd pÄ en skola i Landskrona. Den fysiska miljön innefattar sÄdant som möblering, placering av elever och ljudnivÄ.

PÄ operativ och högre taktisk ledningsnivÄ inom den svenska Försvarsmakten anvÀndsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan anvÀndas till planering och genomförande av insatser inom riketsgrÀnser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad frÄn tidigare system som anvÀnts förledning pÄ högre nivÄ inom Försvarsmakten Àr Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning pÄ operativ och högre taktisknivÄ, i enlighet med de doktriner som Sverige idag anvÀnder. MÄlet Àr att samordnafysiska faktorer, exempelvis vÄra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motstÄndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvÀrderas för attanvÀndas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,sÄ som en ny uppgift frÄn en högre chef.

Studien syfte var att beskriva fotbollstrÀnares verbala beteende samt analysera vilka förutsÀttningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmÄgor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) Àr en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstrÀnarnas verbala beteende anvÀndes kvantitativ observation med inspiration frÄn observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). DÀrefter analyserades vilka förutsÀttningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrÄn Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att trÀnarna har högst frekvens pÄ instruktioner, lÀgst frekvens pÄ reflekterande feedback och fÄ divergenta frÄgor. Analysen visar att förutsÀttningarna för spelarna att utveckla EF Àr störande. Majoriteten av de verbala trÀnarbeteendena Àr störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av trÀnarbeteendena Àr stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, trÀnare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frÄgestÀllning, elit, fotboll..

I tidigare studier har det uppmÀrksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard pÄ allmÀnna platser. Det har Àven visats att skateboardparker verkar frÀmja skateboardutövandet. Denna studie syftar dÀrmed till att kartlÀgga hinder och förutsÀttningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker pÄverkar den fysiska aktiviteten. Det Àr Àven av intresse att studera hur de sociala faktorerna pÄverkar skateboardutövande dÄ tidigare forskning tyder pÄ att det Àr ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod anvÀnder sig studien av en kvalitativ design.