Av de som Ärligen insjuknar i stroke i Sverige Àr 18% i arbetsför Älder. Förekomsten av stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 Är de senaste 20 Ären, framförallt hos kvinnor. Fysiska och kognitiva nedsÀttningar och resttillstÄnd som följer vid ett insjuknande i stroke hos yngre personer riskerar att finnas nÀrvarande i större delen av livet, vilket kan pÄverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrÄn ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och kognitiva nedsÀttningar hos personer mellan 18-60 Är och dess relation till hÀlsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom omrÄdena fysiska nedsÀttningar, kognitiva nedsÀttningar, livstillfredsstÀllelse och hÀlsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 Ärs Älder.

DÄ elektronisk musik och video alltmer tar sig in i vÄra hem framkommer ocksÄ fler nybörjaranvÀndare av de relaterade produkterna. Detta stÀller krav pÄ exempelvis mjukvaror som Àr riktade till en stor generell anvÀndargrupp sÄ att de för nybörjaranvÀndare blir enkla att anvÀnda. I denna studie har dÀrför mentala modeller studerats hos nybörjaranvÀndare av MS Windows Media Player 11 för att undersöka hur vÀl anvÀndargrÀnssnittet stödjer lÀrbarhet. Det framkom ett antal problem under observationerna. Dessa var bland annat att anvÀndare kan ha andra förvÀntningar av funktioner Àn de som ges i grÀnssnittet.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn resebyrÄernas synvinkel undersöka behovet av den fysiska resebyrÄn med utgÄngspunkt i kundernas behov av service. Utöver detta undersöks hur resebyrÄerna tolkar kundernas förÀndrade köpbeteende.Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod. Datainsamling till empirin har skett genom intervjuer via telefon, e-post och personliga möten. De resebyrÄer som har undersökts Àr Ving, Apollo, Resecity, Resevaruhuset, Ticket och Koh Phangan. De teorier som anvÀnts behandlar konsumentbeteende och distributionskanaler.De fysiska resebyrÄernas funktion har förÀndrats i och med den teknologiska utvecklingen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lÀrande i förskolan. Med inspiration frÄn fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ fem olika förskolor. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande? Resultatet pÄvisar att den fysiska inomhusmiljön Àr en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen sÄ tas utgÄngspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Miljonprogrammet Ă€r kĂ€nt som den största statliga satsningen pĂ„ bostĂ€der i Sveriges historia. Snart Ă€r det 50 Ă„r sedan projektet genomfördes, idag Ă€r mĂ„nga av miljonprogrammets bostadsomrĂ„den i behov av upprustning och debatten Ă€r mer aktuell Ă€n nĂ„gonsin. Ska bostadsomrĂ„dena av miljonprogrammet avvecklas eller utvecklas? I denna uppsats redogörs vilka förutsĂ€ttningar det finns för att ta till vara, utveckla och förnya miljonprogrammets bostadsgĂ„rdar. Genom en fallstudie i Kristianstads kommun har problem och lösningar som rör funktioner och den fysiska utemiljön identifierats pĂ„ bostadsgĂ„rdar i omrĂ„dena Charlottesborg, GamlegĂ„rden och ÖsterĂ€ng. Uppsatsen visar att det finns olika idĂ©er om hur denna förnyelse ska gĂ„ till, en del föresprĂ„kar en mycket varsam utveckling medan andra förordar ett betydligt radikalare tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt..

Leken har ett vÀsentligt utrymme nÀr det gÀller barnens tid i förskoleverksamheten. Det Àr viktigt att utrymme för lek ges dÄ den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan Àr det intressant att undersöka de förutsÀttningarna som det fysiska rummet erbjuder nÀr det gÀller barns möjlighet till lÀrande genom lek. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lÀrande genom lek. Med det fysiska rummet avses sÄvÀl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Customer Relationship Management (CRM) har fÄtt ökad uppmÀrksamhetunder de senaste decennierna. Sökningar i vetenskapligaartiklar och litteratur visar att det finns behov av kunskap om CRM ochdess funktionalitet. Företaget som studeras i detta arbete Àr ett fristÄendeIT? och managementföretag som bland annat erbjuder CRMochERP?system (Enterprise Resource planning) till kunder i olikabranscher. Företaget upplever att kunderna har olika behov och uppfattningarom funktionaliteten inom CRM?system och Àven kring CRMfunktionalitetsom kan finnas i andra system sÄsom ERP?system.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av sÀrskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgÄtt ifrÄn studiens huvudfrÄga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av sÀrskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjÀlp av studiens tvÄ teoretiska perspektiv: salutogent synsÀtt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. För en elev kan endast en liten förÀndring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och kÀnna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av fysiska funktionsnedsÀttningar efter stroke. I resultatet framkom att personer hade svÄrt att identifiera sig med sina förÀndrade kroppar och att de skÀmdes över hur de tedde sig. Personlighet kÀndes frÀmmande och de saknade sin funktionella roll. Vidare visade det att personerna hade svÄrt att utföra det som de tidigare tagit för givet som dagliga aktiviteter och intressen. Personerna kÀnde sig beroende av andra i det dagliga livet.

Sociala medier bestÄr av digitala plattformar dÀr integration, kommunikation och delning Àr möjligt mellan anvÀndare. Under de senaste Ären har nya former av sociala medier vÀxt fram och blivit ett intressant omrÄde för forskning. Det har Àven blivit en ny kanal för marknadsförare att nÄ ut till sina kunder. Pinterest startades 2010 av Ben Stilbermann med syfte att anvÀndare kan dela bilder och skapa sina egna digitala anslagstavlor. MÄlet med denna studie Àr att analysera Varför svenskar anvÀnder Pinterest för att skapa en bredare förstÄelse av Pinterest som nytt socialt medium samt presentera dess funktioner, styrkor och svagheter.

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och SkarpnÀck i Södra Stockholm, dÀr jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk Àr pÄ modet och till detta finns mÄnga orsaker. Men det har Ànnu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsomrÄde. Ett landskap Àr alltid en helhet och mÄnga landskap Àr, liksom det i SkarpnÀck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. DÀrför vore det synd att inte ta vara pÄ bÄde gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

Saab har utvecklat en produkt, Remote Tower, vars syfte Àr att fjÀrrstyra en flygplats. FjÀrrstyrning innebÀr övervakning och styrning av flygplatsen frÄn en annan plats Àn flygledningstornet. PÄ den flygplats som ska övervakas har kameror monterats pÄ ett sÀtt sÄ att en 360-graders vy ges och bilden frÄn dessa skickas till den plats varifrÄn man styr flygplatsen. NÀr en ominstallation av en eller flera kameror görs sÄ behövs det i dagslÀget tvÄ installatörer. Dessa kan behöva arbeta pÄ olika orter dÄ serverdatorn inte behöver vara placerad i nÀrheten av flygplatsen i sig.

Fysisk aktivitet hos Àldre Àr viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprÀtthÄlla sjÀlvstÀndighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet gÄr att mÀta med instrument, sÄsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten Àr korrelerad med den fysiska funktionsförmÄgan och om fysisk aktivitet bestÀmd med accelerometri gÄr att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelÄldern 80 Är (62-94) och 13 var mÀn med medelÄldern 82 Är (73-94).

I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt anvÀnde för att uppnÄ intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrÄn vem personen med afasi samtalade med, fanns nÄgon inverkan pÄ hur de kommunikativa resurserna anvÀndes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys anvÀndes för att studera materialet. SamtalsÀmnen valdes fritt av samtalsdeltagarna.

ALS Àr en kronisk neurologisk sjukdom som i Sverige Ärligen drabbar ca 200 personer. Beroende pÄ var i nervssystemet skadan sitter utvecklas olika symtom. Symtomen Àr muskelförtvining, muskelsvaghet, spasticitet, talsvÄrigheter, fascikulationer, svÀljsvÄrigheter och andningsproblematik, de varierar i frekvens och ökar i takt med att sjukdomen fortskrider. Sjukdomen Àr för tillfÀllet obotlig med dödlig utgÄng. Kroppen Àr en mÀnniskas redskap i vÀrlden.