VÄld kan vara sjÀlvförvÄllat, interpersonellt eller kollektivt. VÄld i nÀra relationer mot kvinnor förekommer i alla lÀnder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och lÄngvarig ohÀlsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och lÄg sjÀlvkÀnsla.Sjuksköterskan ska enligt rÄdande lagar och riktlinjer ge stöd och hjÀlp för att frÀmja och ÄterstÀlla hÀlsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har dÀrför ett ansvar att uppmÀrksamma och hjÀlpa de vÄldsutsatta kvinnorna.Screening anvÀnds för att i ett tidigt skede upptÀcka individer i riskzonen för ohÀlsa. De screeninginstrument som anvÀnds ska vara valida och reliabla. Mellan Är 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för vÄld i nÀra relationer, dÀremot finns Ànnu ingen ?Gold standard? för att se till att validiteten upprÀtthÄlls.

Det anmÀls cirka 20 000 fall av kvinnomisshandel i hemmet Ärligen. Denna nedslÄende fakta innebÀr att problemet Àr vÀldigt stort och att det tillhör polisens vardag att hantera dessa brott. Att kanske dagligdags fÄ ta sig an fall av kvinnomisshandel krÀver god förberedelse och kunskap. I takt med att intresset för problematiken kring kvinnomisshandel i samhÀllet stÀndigt ökar sÄ har detta Àven avspeglats i den polisiÀra organisationen. Vi har gjort intervjuer för att undersöka tre olika polismyndigheters arbetsförfarande och lokala samverkan med andra aktörer gÀllande vÄld mot kvinnor i en nÀra relationssituation.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötande frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal efter vÄld i nÀra relationer. Femton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att kÀnna tillit och fÄ förstÄelse för att vÄga berÀtta om vÄldet; Att kÀnna behov av direkta frÄgor för att kunna berÀtta; Att kÀnna sig ignorerad och förödmjukad ökade oviljan att avslöja vÄldet; Att behöva kontinuitet för att minska oron över sin situation. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för vÄld i nÀra relationer beskriver att de upplevt bÄde ett gott och ett icke tillfredsstÀllande bemötande. Att kÀnna tillit till vÄrdgivaren och kÀnna sig trovÀrdig var tydliga behov hos kvinnorna.

Abstrakt Syftet med denna studie Àr att genom ett kvalitativt fÀltarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprÀtthÄlls i arbetsgruppen VÀstergÄrdsgruppens StÀd och hur dessa relationer i sin tur pÄverkar verksamheten, framför allt i frÄga om stÀdarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkÀtundersökning, för att bredda vÄr förförstÄelse av fÀltet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som dÀrefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för StÀdserviceenheten i Halmstad, omrÄdeschefen för bl.a. VÀstergÄrdsgruppens StÀd, samt 6 av de anstÀllda stÀdarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förÀndringsprocess som inleddes för ca 3 Är sedan har spelat en viktig roll bÄde för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen.

Bakgrund: Relationer har en central roll vid byggandet av företagsnÀtverk. Rapporten delar upp relationerna i tekniska och sociala relationer. PÄverkan av tekniska system eller andra tekniska lösningar Àr tydlig och viktig att arbeta med för att uppnÄ en lÄngsiktig affÀrsrelation. I rapporten undersöks hur tekniska lösningar pÄverkar de sociala faktorerna i en B2B relation. Fallföretagets perspektiv tas som utgÄngspunkt i rapporten och hur relationer med befintliga ÄterförsÀljare inom deras affÀrsnÀtverk pÄverkas av olika tekniska system.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Studien har sin grund i de nya utmaningar som politiska partier idag stÄr inför. De politiska vÀrderingarna i samhÀllet har under de senaste 20 Ären förÀndrats, vilket tvingar de politiska partierna att i större grad lyssna pÄ sin omvÀrld för att kunna föra en relevant politik. Intresset för studien vÀcktes dÄ vi ville ta reda pÄ hur, och om, politiska partier arbetar med att etablera relationer med sina vÀljare, för att hantera dessa utmaningar.Studien har sin grund i en relationsskapande syn pÄ public relations dÀr teorier inom omrÄdet har anvÀnds för att svara pÄ studiens syfte.Syftet Àr att undersöka hur Nya Moderaterna anser sig arbeta med Public Relations, med fokus pÄ att etablera relationer, och hur detta Äterspeglas i deras kommunikation pÄ Twitter.Studiens frÄgestÀllningar har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Inledningsvis genomförde vi samtalsintervjuer med anstÀllda pÄ Nya Moderaternas kommunikationsavdelning för att dÀrefter genomföra ytterligare samtalsintervjuer med utvalda, centrala, representanter ute i organisationen. Slutligen har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts av samtliga intervjupersoners, samt organisationens, twitterinlÀgg.   Resultatet visar att Nya Moderaterna Àr vÀl medvetna om att deras omvÀrld har ett stort inflytande över huruvida partiet skall nÄ framgÄng eller ej.

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehÄller, och livnÀr dem. Att man trots olikheter och svÄrigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vÀnskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien Àr att undersöka hur barn samspelar ihop med jÀmnÄriga, hur de gÄr tillvÀga för att behÄlla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:DÄ samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och pÄ sÀtt förstÀrka dess validitet, sÄ valde vi en kvalitativ metod för att pÄ sÄ sÀtt nyttja bÄde intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrÄn studien pÄvisade ett minst sagt slÄende resultat.För trots ett tÀmligen olikt tÀnk mellan killar och tjejer, sÄ strÀvade de ÀndÄ efter samma mÄl. Dilemmat i klassen var sÄlunda inte vad de ville uppnÄ, utan snarare hur de skulle kunna uppnÄ det. Barnen berÀttade öppenhjÀrtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrÄn sÄ vÀl vuxna som barn, men att det ibland kunde intrÀffa missförstÄnd och dylika komplikationer..

Bakgrund: Avföringsproblemen förstoppning, avföringsinkontinens och irritabel tarm Ă€r vanliga Ă„kommor hos mĂ€nniskor i det vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet. Alla tre har liknande symtom och problematik. Åkommorna pĂ„verkar hela mĂ€nniskan inte bara den fysiska kroppen. FĂ„ studier har fokuserat pĂ„ mĂ€nniskors upplevelse av att leva med avföringsproblem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur mĂ€nniskor med avföringsproblem upplever sin livssituation.

BakgrundEndometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar fem till tio procent av alla kvinnor i fertil Älder. Symtombilden innefattar kronisk buk- och bÀckensmÀrta, kraftiga menstruationssmÀrtor orsakade av endometrios (sekundÀr dysmenorré), samlagssmÀrtor (dyspareuni) samt infertilitet. Tidigare forskning visar att endometrios pÄverkar kvinnornas livskvalitet. Trots att det Àr en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna idag rÄder en generell okunskap om endometrios.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios och hur det pÄverkar deras livskvalitet.MetodKvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes som metod. Sammanlagt intervjuades sex kvinnor i Äldern 21-36 med diagnosen endometrios.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med övervikt. Samtliga artiklar som analyserades kom frÄn vÀstvÀrlden. Analysen resulterade i 5 kategorier som svarar mot syftet: Att stÀndigt kÀmpa mot fetman och kÀnna maktlöshet, Att hantera kÀnslor med hjÀlp av mat och vara beroende, Att kÀnna sig misslyckad och skamsen över sin kropp, Att kÀnna sig förödmjukad och trakasserad och Att stöd ökar sjÀlvförtroendet och minskar ensamhet. Författarna diskuterar likheter och olikheter i resultatet i litteraturstudien mot andra grupper, sÄsom mÀnniskor som lever med kronisk sjukdom, mÀnniskor som lever med handikapp och kvinnor med alkoholberoende. TÀnkbara omvÄrdnadsinterventioner i mötet med kvinnor med övervikt ges för att tydliggöra vikten av individuellt bemötande..

Pappans nÀrvaro under förlossning har ökat de senaste Ären. Vid förlossning förvÀntas de spela en aktiv roll i form av stöd för kvinnan. MÄnga mÀn Àr inte beredda pÄ att en normal förlossning hastigt kan behöva slutas med kejsarsnitt. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ och beskriva pappors upplevelser av akut kejsarsnitt. För att fÄ fram pappors upplevelse anvÀndes en fenomenologisk forskningsmetod i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Svensk motivationsforskning bedrivs nÀstintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lÀrares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagslÀget vara en bristvara. För att belysa denna frÄga djupintervjuades fyra lÀrare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lÀrares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förvÀntningar, fokus pÄ bemÀstrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet frÄn vÄrdpersonal som Àr gynnsamma i vÄrden av patienter med kronisk smÀrta.Teoretisk referensram: SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse pÄverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har anvÀnts som referens till vilka behov patienter mÄste fÄ tillgodosedda för att kunna uppnÄ vÀlbefinnande, uppleva hÀlsa och livskvalitet. Erikssons omvÄrdnadsteori om lidande har anvÀnts för att ge en djupare bild av smÀrtans komplexitet. Metod: Denna studie Àr utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smÀrtproblematik utan hÀnsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smÀrta uppger fem omrÄden; kunskap skapar trygghet, smÀrtbekrÀftelse, vikten av en fungerande vÄrdkedja, patientens stÀllföretrÀdare, subjektiva upplevelser som utgÄngspunkt för smÀrtbehandling som betydelsefulla i deras vÄrdkontakter. Patienter upplever att det centrala Àr att fÄ sin smÀrta accepterad för en fungerande vÄrd.Slutsats: Resultatet pÄvisar vikten av att patienten kÀnner sig bekrÀftad och trodd pÄ av vÄrdpersonalen i sin smÀrtredogörelse.

Titel: VĂ„ld i nĂ€ra relationer ? Sjuksköterskors erfarenheter av att möta vĂ„ldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie.Bakgrund: År 2011 anmĂ€lde 12 471 kvinnor att de blivit utsatta för vĂ„ld i en nĂ€ra relation. Skador som vĂ„ldsutsatta kvinnor drabbas av Ă€r allt frĂ„n psykiska besvĂ€r till svĂ„ra fysiska skador. MĂ„nga av dessa kvinnor behöver komma i kontakt med sjukvĂ„rden och sjuksköterskor i olika organisationer.Syfte: Syftet med litteraturstudien Ă€r att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer.Metod: En systematisk litteraturstudie dĂ€r inkluderade studier granskades och kvalitetsbedömdes. Resultaten analyserades och tematiserades utifrĂ„n likheter och skillnader.Resultat: Huvudresultatet pĂ„visade sjuksköterskornas kĂ€nslomĂ€ssiga svĂ„righeter att möta kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer, dĂ„ det bland annat pĂ„verkade sjuksköterskans privatliv.