Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas kommunikation och relationer för att stÀrka arbetet med vÀrdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, vÀrdegrunden, kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vÄr undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanstÀllt och analyserat med vÄra fokusomrÄden som grund. Dessa fokusomrÄden Àr kommunikation, relationer samt olikheter. VÄrt resultat av analyserna Àr att utvecklingen av elevernas kommunikation och relationer Àr avgörande för att stÀrka arbetet med vÀrdegrunden.

Syftet med studien Àr ÄskÄdliggöra hur myndigheter, publika medier och medmÀnniskor skriver om och talar kring mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer, att beskriva den verklighet som dessa mÀn befinner sig i och vad som behövs för att Ästadkomma en attitydförÀndring.Metoden baserades pÄ en narrativ analys utifrÄn vetenskapliga och populÀrvetenskapliga artiklar samt texter frÄn publika medier frÄn SocIndex och Google. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit bland annat normer gÀllande kön, jÀmstÀlldhet, konsekvenser av utsatthet för vÄld samt viktimologi. UtifrÄn det angivna syftet anser vi att narrativ analys Àr en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur sprÄket, ordval och hur individer framstÀlls och framstÀller sig sjÀlv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Kapitlet inleds med en genomgÄng av de dominerande attityderna, vilka Àr att mÀn inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan fÄ för negativa konsekvenser för vÄldsutsatta mÀn och avslutningsvis presenteras att dessa mÀn bör inkluderas i jÀmstÀlldhetsarbetet för att nyansera instÀllningen kring vÄld i nÀra relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrÄn resultatet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för vÄld i nÀra relationer kan identifieras, hur de fÄr hjÀlp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar Àven riskfaktorer för att barn ska utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Detta kandidatarbete undersöker spelares relationer till virtuella karaktÀrer i digitala spel. Detta innefattar huruvida mÀnniskor kan etablera moraliskt sunda relationer till spelkaraktÀrer och i sÄ fall hur. Syftet Àr att fÄ bÀttre insikt i hur man kan anvÀnda karaktÀrer i digitala spel för att till exempel förstÀrka narrativt förbÀttra inlevelsen. Eller för att fÄ bÀttre förstÄelse för hur man fÄr spelkaraktÀrerna att fungera i sitt sammanhang. För att undersöka problemomrÄdet har mÀnniskors relationer till bland annat bÄde levande och mekaniska husdjur belysts och analyserats sÄ vÀl som olika vÀrldsuppfattningar och hur deras pÄverkan pÄ vÄr förmÄga att etablera relationer till virtuella karaktÀrer.

Missbruk Àr en problematik vars negativa effekter framför allt pÄverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta dÄ all tid och fokus lÀggs pÄ sjÀlva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv pÄ det sÀtt som önskas skapar bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. MÀnniskor som mÄr dÄligt pÄ grund av sjukdom eller funktionsnedsÀttning kan anvÀnda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar pÄ att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjÀlp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Ileostomi och kolostomi Àr vanligt förekommande inom vÄrden. Ileostomi och kolostomi Àr ett kirurgiskt ingrepp som innebÀr en öppning pÄ buken dÀr en del av tarmen tas fram genom bukvÀggen och lÀggs ut mot huden med syfte att tömma avföring. Orsaker till detta kan vara sjukdom i tarmen eller andra skador som gjort att tarmen förlorat sin funktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med ileostomi och kolostomi. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Skuld och skamkÀnslor Àr vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt Àr att psykiatrisjuksköterskan frÄgar patienten om dessa fenomen.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan pÄ patientens upplevelse av sitt "sjÀlv" i samband med depressionstillstÄnd. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehÄllsanalys genomfördes pÄ nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens SjÀlvbild förminskades, SjÀlvkÀnslan var sÄrad och att Det emotionella lidandet accepterades.Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstÄs som SjÀlvets lidande.

Infertilitet Àr ett globalt problem som drabbar ungefÀr 186 miljoner kvinnor vÀrlden över. Infertilitet medför ett stort lidande och pÄverkar kvinnor psykiskt, fysiskt, kulturellt och emotionellt. DÄ sjuksköterskan har ett ansvar att upptÀcka och lindra lidande Àr det av relevans att ha kunskap om kvinnors upplevese av infertilitet. Syftet i litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av infertilitet. Metoden i studien Àr en litteraturstudie dÀr innehÄllet utgörs av elva vetenskapliga artiklar.

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett utbrett samhÀlls- och folkhÀlsoproblem och nÄgot som har förekommit under en lÄng tid i Sverige. Det har konstaterats att kvinnomisshandel leder till stor fysisk och psykisk ohÀlsa och ett enormt lidande för den utsatta kvinnan. Som sjuksköterska kan man komma i kontakt med dessa kvinnor dÄ det Àr vanligt att de söker sig till vÄrden. Sjuksköterskan har dÄ en viktig roll i arbetet med att upptÀcka vÄldet bakom kvinnornas ohÀlsa, tyvÀrr Àr vÄldet i mÄnga fall ett dolt problem som kan vara svÄrt att uppmÀrksamma. För att som sjuksköterska lÀttare kunna uppmÀrksamma kvinnors utsatta situation Àr det dÀrför viktigt att ha en inblick i deras livsvÀrld och i kvinnornas upplevelse av mötet med vÄrden.

Bakgrund: Vid omvÄrdnad av personer med bensÄr Àr det lÀtt att lÀgga fokus pÄ bensÄret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. DÀrför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten pÄverkas negativt dÀr smÀrta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svÄrlÀkt bensÄr. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Infertilitet Àr en utbredd problematik som drabbar mÄnga par vÀrlden över. Olika behandlingsformer finns att tillgÄ för att hjÀlpa infertila par att uppnÄ en graviditet. IVF-behandling Àr en vanlig behandlingsform. MÄnga studier visar att IVF-behandling pÄverkar kvinnan mer Àn mannen psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor upplever processen att genomgÄ IVF-behandling.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tÀnker kring sociala relationer och sjÀlvförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det hÀr har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebÀr.

Kvinnor som genomgÄr en inducerad abort Àr inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som pÄverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa kÀnslor i samband med sin abort, de vanligaste kÀnslorna som uttrycktes i ord var; orÀttvisa, sorg, vemod, tomhet, Änger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.