Syftet med studien var att se om och hur en individs anknytningsstil pÄverkar valet av relationer under barndomen, tonÄrs- och nutid. UtgÄngspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra anknytningsstilar och frÄgestÀllningen var: Kan man med kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende pÄ uppvÀxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nÀra respektive ytlig relation. Med hjÀlp av enkÀten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrÄn Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att anknytningsstilen Àr densamma i barndomen och i vuxen Älder och att den pÄverkar vÀnskaps- och kÀrleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anstÀllda inom psykiatrins vÄrdavdelningar ser pÄ relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt Àven undersöka hur de arbetar i relationen för att frÀmja patientens utsikter till ÄterhÀmtning/tillfriskning. Studien Àr uppbyggd pÄ kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken anstÀllda sjuksköterskor/undersköterskor frÄn olika avdelningar inom psykiatrivÄrden frÄn en mellanstor stad i Sverige. För att underlÀtta sammanstÀllning av resultat har en intervjuguide anvÀnts och genom den har teman tagits ut som anvÀnts som rubriker. I analysen har tolkningsramen anvÀnts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrÄn studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar pÄ att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut Àr viktig för vÄrdarbetet samt att det Àr önskvÀrt att strÀva efter bra och stabila (bÀrande) relationer. Studien tar Àven upp vad respondenterna kallar svÄrigheter för att skapa bra relationer till patienten samt Àven de risker som kan förekomma nÀr man strÀvar efter att skapa nÀra relationer med sina patienter..

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsÀtts till internetanvÀndande tas frÄn sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvÀndande har nÄgon inverkan pÄ tillgÄngen till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillÀmpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvÀndande tar tid frÄn sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvÀndande kan ha en effekt gÀllande tillgÄngen pÄ socialt kapital. DÀremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgÄngen pÄ socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvÀndande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Arbetets art: KandidatuppsatsProgram/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatalhÀlsa ? Examensarbete I/ OM 1630.

Vi har under hela vÄra liv en mÀngd relationer till en mÀngd olika mÀnniskor. Denna studie utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sÄdant sÄ pÄverkar dessa mÀnniskor omkring oss hur vi tÀnker, agerar och kÀnner. Relationer Àr nödvÀndiga för oss. De Àr nÄgot som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebÀr att man fÄr kÀnna sig trygg, bekrÀftad och Àven behövd.

Bakgrund: Begreppet Supply Chain management uppkom för att bÀttre kunna svara mot kundernas krav, pÄ den förÀnderliga vÀrldsmarknaden. Konceptet förutsÀtter ett nÀra samarbete mellan företagen som ingÄr i en vÀrdekedja, vilket gör att beroendet mellan medlemmarna ökar och relationerna blir allt viktigare. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga makt- beroendesituationen mellan företag i en Supply Chain och dÀrefter utreda hur dessa förhÄllanden pÄverkar relationerna mellan företagen. Genomförande: Datainsamling har skett genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med anstÀllda pÄ Volvo Global Trucks samt fyra av deras leverantörer. Resultat: Makt anvÀnds i Supply Chain relationer, men relationer av skiftande karaktÀr uppvisar skillnader i hur makt- och beroendeförhÄllandena ser ut.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frÄgor. Analysen utfördes med innehÄllsanalys enligt Graneheim & Lundman, (2004), pÄ manifest och latent nivÄ och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat Àr, Handeksem upplevdes som en begrÀnsning och lÀnkar samman det latenta innehÄllet i de fem kategorierna.

Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjÀnsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat vÄld i nÀra relationeroch vilka metoder som sÀtts in. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat vÄld. Metodentolkas i en form frÄn Antonovskys salutogena modell, kÀnslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare sÄ mÄste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det Àr deras sanning somska vara vÀgledande. Vidare Àr det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare..

EDI stÄr för elektroniskt utbyte av data frÄn dator till dator och sker mellan kÀnda affÀrspartners. NÀr EDI införs i en relation mellan tvÄ organisationer anses relationen bli mer komplex Àn tidigare. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur EDI pÄverkar interorganisatoriska relationer.Undersökningen utförs genom att studera affÀrsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har pÄverkats av att EDI har börjat anvÀndas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess.De slutsatser som dras Àr att de undersökta faktorerna förÀndras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affÀrsrelationerna. Initialt byggs vissa omstÀllningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva nÄgra enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanlÀnd elev mot en allmÀn bakgrund om nyanlÀnda elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och sprÄk utifrÄn socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.UtifrÄn metodansatsen livsberÀttelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu gÄr i nian, men var mellan 9 och 12 Är nÀr de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberÀttelser deras vÀg genomskolan, frÄn ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lÀrande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har pÄverkat dem. Resultatet visar att deltagarna Àr positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fÄtt studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andrasprÄksutvecklingen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskoleklass förstÄr relationer och förhÄller sig till relationsskapande möten mellan pedagog och barn. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie dÀr intervjupersonerna bestod av sex yrkesverksamma förskollÀrare i tvÄ förskoleklasser. I studien framkommer att mÀnniskans utveckling och lÀrande Àr beroende av relationer till andra. FörutsÀttningen för skapandet av goda relationer Àr ömsesidighet. Studien visar pÄ vikten av att pedagoger Àr medvetna om relationers betydelse för elevers skolarbete.

Bakgrund: Transplantation Àr sista utvÀgen vid organsvikt dÀr all annan behandling Àr otillrÀcklig. NÀr ett organ slutar fungera vÀcks svÄra kÀnslor hos den drabbade individen, kÀnslor förorsakade av sjukdom och kÀnslor som kötiden skapar dÄ det rÄder en stor brist pÄ organ och vÀvnader.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vÀnta pÄ en organtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vÀnta pÄ en organtransplantation: Förluster, Storm av kÀnslor och Hantera vÀntan.Slutsats: Det Àr viktigt att uppmÀrksamma patientens speciella livssituation i samband med att vÀnta pÄ en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vÀnta pÄ ett organ krÀvs en god professionell vÄrdande relation.     .

Den hÀr uppsatsen vill synliggöra att vÀnskap Àr en viktig del i ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen Àr baserad pÄ intervjuer och visar hur ungdomar uppfattar sina vÀnskapsrelationer.Nyckelord: VÀnskap, relationer och ungdomar..

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lÀrare och elev samt om eleverna upplever att lÀrare-elevrelationen har nÄgon inverkan pÄ deras motivation till lÀrande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som gÄr det sista Äret pÄ gymnasiet. Valet av metod baseras pÄ mÄlsÀttningen att fÄ en djupare förstÄelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lÀrare-elevrelationer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lÀrar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna Àr eniga om att goda relationer mellan dem och deras lÀrare pÄverkar deras lÀrandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna frÀmst vill ha lÀrare som Àr personliga, engagerade och förstÄende sÄ att en god relation mellan parterna kan utvecklas.