Sökresultat:
3097 Uppsatser om Förlorad kontroll - Sida 22 av 207
NÀrstÄende och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg: en systematisk litteraturöversikt
Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva nÀrstÄende och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tÀnkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos mÀnniskor? Hur hanterar mÀnniskor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till mÀnniskor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades pÄ 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg Àr en naturlig reaktion pÄ en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, kÀnslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist pÄ kontroll som utlösande faktor, att acceptera och fÄ kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, empati förstÄelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg Àr en smÀrtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor mÄste vara medveten om att den Àr normal, för att kunna ge en god omvÄrdnad..
"Tyst för fan" En studie om Jantelagens existens och kontroll
AbstractAre we always aware of our actions and the affect they have on our environment? With this study we are exploring a phenomenon, called Jantelagen, which have affected the Swedish society for a long time. It is a phenomenon that where brought to life officially in the 1930?s by an author called Aksel Sandemose. We want to know if Jantelagen still exist in the society or if it has faded to the degree that it is no longer in use.
Vad försiggÄr i produktionen? : En fallstudie pÄ Aller Tryck AB
Att ha kontroll över informationen och se till att denna Àr korrekt Àr numera en förutsÀttning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta krÀver en effektiv organisation Àven att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen.Dessa processer mÄste kunna beskrivas och ÄskÄdliggöras för att pÄ sÄ sÀtt kunna se vart informationen skapas och om detta Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt.För att kunna göra detta har jag sÄledes studerat litteratur kring information och informationssystem för att pÄ sÄ sÀtt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan anvÀndas sÄsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att pÄ ett sÄ korrekt sÀtt som möjligt kunna ÄskÄdliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information.Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemÄl om att erhÄlla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras hÀr. De efterfrÄgade Àven en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering.En processbeskrivning gjordes sÄledes samt att en fallstudie genomfördes för att kunna pÄvisa de faktorer vilka pÄverkar den data vilken misstÀnktes för att vara inkorrekt.Resultatet pÄvisade stora brister i mÀtmetoderna och hanteringen av denna information.
Arbete mot krÀnkande behandling vid Karl Johans skola : Hur lÀrare pÄverkas av krav, kontroll, stress och resurser
Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.
VÀrderingar: intern kontroll för morgondagens företag?
Bolagsstyrning och intern kontroll har diskuterats mycket de senaste Ären.
Företagens kontrollsystem har synats och gjorts publika pÄ olika sÀtt i
försök att minska risken för fel och oegentligheter. Den ökade fokuseringen
pÄ företagets kontrollprocesser Àr enligt mÄnga ett steg i rÀtt riktning för
ökad tillförlitlighet och effektivitet i kontrollerna men pÄ senare tid har
man Àven börjat prata om vÀrderingarnas roll i detta pussel.
En förutsÀttning för att den interna kontrollen ska fungera Àr att ledningen
tar ansvar för att en kultur som stödjer kontrollerna vÀxer fram. Samtidigt
finns idag behov av mer decentraliserade organisationer dÀr anstÀllda ges
förtroende att agera. Företagen mÄste hitta nya former att styra företag som
tar tillvara pÄ mÀnniskors förmÄga och pÄ samma gÄng tydliggör spelreglerna.
Evidens för ridterapi inom sjukgymnastik: en litteraturstudie
Introduktion/bakgrund: Ridterapi har anvÀnts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi Àr en medicinsk behandling med hjÀlp av hÀstar och dess rörelser som innefattar allt frÄn att rida och umgÄs med hÀsten till att utföra stallsysslor. Det Àr Àven en trÀningsform som trÀnar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för anvÀndandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsomrÄdet.
Generationsskifte i lantbruk : fallstudie pÄ gÄrd med maskinstationsverksamhet
I denna studie undersöktes frostkÀnsligheten hos matÀrt (Pisum sativum var. sativum), foderÀrt (Pisum sativum var. arvense) och sojaböna (Glycine max) vid tre olika stadier i plantans tidiga utveckling. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur kulturerna pÄverkas av lÄga temperaturer, och genom detta bidra till en ökad odlingssÀkerhet, som i sin tur kan optimera avkastning och kvalitet i fÀlt. Plantorna utsattes för en simulerad frost (-2 ?C, 10 h) i klimatkammare vid tre olika tidiga utvecklingsstadier.
Motoriska lÀpp-asymmetrier hos personer som stammar : En elektromyografisk studie
Studien syftade till att undersöka skillnader i mun-asymmetrier mellan personer som stammar och normaltalande med hjÀlp av elektromyografi (EMG). Eventuella avvikande asymmetrier i muskelaktivitet antogs Äterspegla avvikande cerebral kontroll av talmotoriken. Studien Àmnade Àven jÀmföra mun-asymmetrier under stammat och stamningsfritt tal, samt studera eventuella samband mellan asymmetrier och stamningens svÄrighetsgrad. Tolv personer med stamning jÀmfördes med en kontrollgrupp bestÄende av nio personer under verbala och ickeverbala uppgifter. Ingen signifikant skillnad kunde pÄvisas mellan grupperna.
Novel anticancer combination therapies using replication-selective oncolytic adenoviruses and chemotherapeutics : investigating cell death mechanisms
Den hĂ€r studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet pĂ„ Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. IdĂ©n med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte pĂ„ miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av livsmedelsbutikerna fick underkĂ€nt vid inspektioner. De omrĂ„den som fick flest anmĂ€rkningar var rengöring och underhĂ„ll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Ăver hĂ€lften av butikerna fick underkĂ€nt vid kontrollen vilket visar pĂ„ att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.
TILLIT OCH KONTROLL : UNDER VILKA FĂRUTSĂTTNINGAR LITAR VI PĂ VARANDRA?
Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper pÄverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön pÄverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpÄ det skapades en teoretisk syntes utifrÄn tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan pÄ tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkÀt ut till medarbetarna inom tvÄ arbetsgrupper pÄ ett svenskt byggföretag. EnkÀten hade som syfte att fÄnga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkÀten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa.
Subjektiv stress och nöjdhet i samband med arbetsmÄltiden i relation till psykisk, social och fysisk mÄltidsmiljö
I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.
Att hantera vad och var samtidigt : Ăr det befogat att fraktionera den epiepisodiska bufferten frĂ„n den centrala exekutiven i arbetsminnet?
I studien har tvÄ experiment utförts med tyngdpunkt pÄ arbetsminnets komponenter. Experimenten utgÄr frÄn Baddeleys teori om arbetsminnet som Àr uppdelat pÄ exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick Àven tvÄ vÀletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns nÄgot samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell.
Mediadiskurs om registerkontroll
Syftet med uppsatsen Àr att studera hur media framstÀller lagen om registerkontroll avarbetssökande. Det som skall undersökas Àr vilka diskurser som kommer fram i media, vilkapersoner som kommer till tals och vilka argument de anvÀnder nÀr de talar om registerkontroll. Dessutom undersöks om förhÄllningssÀttet till registerkontroll har förÀndrats över tid. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: hur konstrueras bilden av registerkontroll i media och hur ser förhÄllningssÀttet till registerkontroll ut över tid?Som teoretisk referensram anvÀnde jag diskursanalys, definition av sociala problem ochnormalisering av det exceptionella.
Nya dispenseringstekniker för feromoner : För ett hÄllbart jordbruk
Projektets mÄl har varit att utveckla nya alternativa dispenseringstekniker för insektsferomoner som bekÀmpar skadeinsekter pÄ fruktodlingar. Resultatet av projektet har gett tre teoretiskt möjliga förslag. Det första förslaget Àr en polymerbaserad feromondispensering som inte Àr baserad pÄ nÄgon nuvarande teknik. Förslaget Àr uppdelat i tvÄ koncept, antingen en polymer i gelform eller en gjuten polymer. Polymererna som ges i förslaget Àr biologiskt nedbrytbara och har egenskaper som inte finns i produkter pÄ marknaden idag.
Personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1: En litteraturstudie
UngefÀr 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att kÀnna oro och rÀdsla; Att kÀnna hinder; Att kÀnna ett behov av stöd och vilja bli förstÄdd; Att kÀnna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kÀnde oro och rÀdsla för komplikationer.