Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare i filosofi anser att de nya ämnesplanerna utgör ett stöd i deras undervisning och bedömning av elever och om de anser att ämnesplanerna möjliggör en likvärdig bedömning. För att undersöka detta genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i filosofi. Intervjuerna följde en intervjuguide om 12 frågor som intervjupersonerna hade fått ta del av före intervjuerna. Intervjuerna transkriberades sedan och resultaten av dem presenteras i resultatdelen. I litteraturgenomgången presenteras forskning ur lärarperspektiv om ämnesplanerna med kvalitativa betygskriterier. Det nya betygssystemet som infördes 1994 visade sig leda till en olikvärdig bedömning.

Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lång tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera människans kognitiva förmågor. AI är inte bara ett filosofiskt ämne utan andra områden har även ett intresse av AI. Med hjälp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nätverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillämpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer.

The ideas of Sokrates and Plato compared with the ideas in the Swedish curriculum from 1994..

In this essay a social perspective on the mind is explored and argued for. The essay moves from a discussion of a social collective foundation for the individual mind to a discussion ofthe main alternative ways of describing the shared social world, namely an action-centred perspective and a power-centred perspective. It is shown that these two perspectives are combinable. A combination of the two perspectives is therefore recommended for a more balanced way of describing the shared social world. In this essay it is argued for that the individuals? mind and her identity is dependent on the surrounding community.

Syfte - Denna uppsats syftar till att ta del av de tankar kring den personli-ga säkerheten personer som arbetar i utlandet å arbetsgivarens vägnar har. Detta för att dels redogöra för vad de anser att arbets-givare och anställda kan göra för att öka säkerheten vid utlandsvis-telse, dels för att presentera mina egna förslag på åtgärder som verkar för en ökad säkerhet.Metod - Fem intervjuer med affärsresenärer har genomförts. Dessa ligger tillsammans med information från tidigare studier till grund för de förslag på säkerhetsrutiner som presenteras i texten.Slutsats - takt med att människor följer med i samhällsutvecklingen och blir medvetna om sin egen sårbarhet och ser möjligheterna att öka sin egen säkerhet med hjälp av information via främst elektroniska media, kommer säkerhetsfrågor att bli ett naturligt inslag i vardagen. Kunskapsbasen ökar, vilket kan vara företagen till gagn, då viss säkerhetskompetens kommer att finnas inom företagen. Å andra sidan kommer de anställda att ha ökade förväntningar på att arbetsgivaren ska kunna erbjuda säkra arbetsförhållanden när de ombeds åka utomlands..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiämnet. Studiens resultat är tänkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande ställning vid svenska högre lärosäten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gällande kön och social klass bland de studerande vilket kan hämma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiämnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssättet riktar studien in sig på hur eleverna upplever ämnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna.

Bakgrund och problem:Den finanskris som drabbat Sverige under 1990-talet återkom i ny skepnad under hösten 2008och gav författarna inspiration att undersöka Handelsbanken, dess verksamhet och hur krisenpåverkar banken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera Handelsbanken för att ?skrapapå ytan?. Med detta uttryck menas följande. Att skapa en uppfattning om i vilken situationbanken befinner sig i denna kris och hur deras strategi, filosofi och handlingar före 2008 årsfinanskris kommer att påverka den fortsatta verksamheten.Metod:För att utforma en lämplig metod har författarna utgått från problemformuleringen och måletatt nå uppsatsens syfte, där de funnit det lämpligt att använda sig av både kvantitativ ochkvalitativ metod.Resultat och slutsatser:Författarna har i uppsatsen funnit flera mer eller mindre avvikande mönster frånHandelsbankens filosofi under den undersökta perioden. Dessa avvikelser diskuteras islutsatserna och leder författarna till en insikt om allvaret i situationen.Förslag till fortsatt forskning: Hur banken ser på pantsättningens roll vidkreditbedömningen, Basels förenlighet med Handelsbankens decentraliserade styrning, hurägarstrukturen påverkar Handelsbankens verksamhet och om det enbart är till nytta med enstark koppling till industrin..

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Arbetet är en källstudie över inlägg publicerade på skolverkets hemsida. Studien undersöker reaktioner gentemot förändringar i det samhällsvetenskapliga programmet gällande ämnena religionskunskap, filosofi och psykologi. Skolverkets förslag att slå samman filosofi med psykologi kritiserades utifrån administrativa problem. Ämnena ansågs dessutom vara alltför olikartade för att slås ihop med hänsyn till deras vetenskapliga metoder, innehåll och historik. Resultatet är i linje med Lindes begrepp ämnesprofessionell kod och Hargreaves begrepp påtvingad kollegialitet.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen åren 1960-1967. Tesen i uppsatsen är att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen återvänder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en särställning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den är ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska språkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi måste den socialistiska humanismen misskänna verkligheten, men som praktisk ideologi är den det kitt som håller samman Sovjetmedborgarna såväl som Althussers politiska åskådning..

AbstractThe name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text ? in the School curriculum?s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents.

Syftet med denna litteraturstudie är att, genom aktuell forskning, undersöka om dialektisk beteendeterapi minskar självskadebeteende och psykologiska variabler som relateras till självskadeproblematik. Självskadebeteende är en avsiktlig handling utan intentionen att dö som, genom att skära, bränna eller slå sig själv, görs för att fly outhärdliga sinnestillstånd, minska ångest och skapa ett inre lugn. Det är den mest vanliga anledningen till att individer behöver akut sjukvård och det är en riskfaktor för att individen senare ska fullborda ett självmord vilket innebär att dessa individer är i ett stort behov av effektiv hjälp. Marsha Linehan utvecklade på 1990-talet dialektisk beteendeterapi (DBT) vilken främst fokuserar på att minska självskadebeteende och lära patienterna hantera psykisk smärta utan att skada sig. DBT bygger på kognitiv terapi, inlärningsteori, zenbuddhistisk filosofi och dialektisk filosofi.

AbstraktDet här arbetet grundar sig på en fallstudie utförd på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lärprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi använt läroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lärprocesser samt didaktik. De metoder vi har använt i syfte att besvara våra problemformuleringar är kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en även har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.