Syfte: LĂ€raren Ă€r den som möter eleverna dagligen och den som behöver kunskaper för att kunna identifiera och hjĂ€lpa elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Syftet med studien Ă€r att försöka belysa lĂ€rares arbete och kompetens inom lĂ€s- och skrivinlĂ€rning i Ă„rskurserna 1-3 genom deras egna beskrivningar av sitt arbete.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur upptĂ€cker lĂ€rare elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur arbetar lĂ€rare med elever som inte kommer igĂ„ng med lĂ€sning?Teori och metod: Val av ansats i denna studie Ă€r den kvalitativa dĂ„ den lĂ€mpar sig bra nĂ€r man söker förstĂ„ och tolka resultat. Kvalitativ forskning Ă€r ocksĂ„ lĂ€mplig nĂ€r man har en mindre undersökningsgrupp. Åtta verksamma lĂ€rare inom Ă„rskurserna 1-3 pĂ„ tvĂ„ F- 6 skolor har intervjuats.

Med rörelsefrihet skapas förutsĂ€ttningar för ett hĂ€lsosamt och aktivt liv för barn. Med chans att pĂ„verka och att uttrycka sin mening skapas förutsĂ€ttningar för ett socialt hĂ„llbart liv. Detta Ă€r essensen i bakgrunden till varför jag anser att det Ă€r viktigt att frĂ€mja rörelsefrihet utmed skolvĂ€gar samt frĂ€mja en utveckling av att ta hĂ€nsyn till barns perspektiv i planeringsprocesser. I kandidatexamensarbetet kommer undersökas vad som frĂ€mjar eller motverkar rörelsefrihet för barn i stadsmiljöer samt hur barn kan vara potentiella experter i studier. Kandidatexamensarbetet Ă€r en vetenskaplig uppsats baserad pĂ„ litteraturstudier, en förelĂ€sning pĂ„ Malmö högskola samt en fallstudie pĂ„ Monbijouskolan i centrala Malmö. Ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt har anvĂ€nts under arbetets gĂ„ng och fallstudien Ă€r genomförd ur ett barns perspektiv. Fallstudien berör skolvĂ€gar i centrala Malmö, till Monbijouskolan och har genomförts i en tredjeklass genom tre delundersökningar; skriftliga frĂ„gor, teckningar och en gruppintervju med en fokusgrupp. NĂ€rmiljön Ă€r viktig för socialisation, hĂ€lsa och utveckling hos barn. TillgĂ€ngligheten till nĂ€rmiljön Ă€r dock ofta begrĂ€nsad pĂ„ grund av framförallt trafik, rörelsefriheten Ă€r dĂ€rför begrĂ€nsad för mĂ„nga barn exempelvis lĂ€ngs skolvĂ€gar. FörĂ€ldrar med ansvar för sina barn Ă€r de som kan pĂ„verka barnets rörelsefrihet i första hand. Trafikmiljöstress Ă€r ett hinder för att förĂ€ldrar ska frĂ€mja rörelsefriheten för barn. ÅtgĂ€rder i den fysiska miljön sĂ„som; hastighetsdĂ€mpande Ă„tgĂ€rder, god sikt, avgrĂ€nsande Ă„tgĂ€rder, underlĂ€tta för genvĂ€gar, frĂ€mja praktiska lösningar samt undvika trafikmiljöstress kan frĂ€mja barns rörelsefrihet samt minska trafikmiljöstressen hos bĂ„de förĂ€ldrar och barn. Monbijouskolan i Malmö ligger centralt i Malmö och har hĂ„rt trafikerade gator kring sig. En klass pĂ„ skolan berĂ€ttade om sina erfarenheter av sin skolvĂ€g skriftligt, bildligt och muntligt och kommenterade dĂ„ sĂ„vĂ€l trafik som hĂ€ndelser och ting utmed vĂ€gen. Barnen utgjorde en god kĂ€lla till information om nĂ€rmiljön kring skolan. Mycket tack vare att tre olika insamlingsmetoder anvĂ€ndes kunde bilden av barnens skolvĂ€g bli mer nyanserad. Det Ă€r viktigt att argumentera för sĂ„vĂ€l att barn ska ha tillgĂ„ng till en god skolvĂ€g men ocksĂ„ för varför barnen ska fĂ„ ge uttryck till sin syn pĂ„ skolvĂ€gens brister och vinster..

Fler krav stĂ€lls pĂ„ lantbruket för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget, vilket inte bara krĂ€ver kunskaper om hur detta ska genomföras utan ocksĂ„ engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik sĂ„vĂ€l som en sammanhĂ„llen uppfattning om vad som Ă€r problemet. Den hĂ€r studien berör hur lantbrukare frĂ„n Östergötland och Södermanlands lĂ€n upplever svĂ„righeter och möjligheter med implementeringen av miljöÄtgĂ€rder för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n lantbruket pĂ„ gĂ„rdsnivĂ„. Utöver det ska möjligheter och svĂ„righeter identifieras gĂ€llande Ă„tgĂ€rderna för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svĂ„righeter och möjligheter har sĂ„vĂ€l en öppen induktiv analysmetod anvĂ€nts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöÄtgĂ€rder för minskat nĂ€ringslĂ€ckage utifrĂ„n ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriĂ€rer för implementering av Ă„tgĂ€rder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare frĂ„n Södermanland och Östergötlands lĂ€n, som bedriver ekologisk produktion sĂ„vĂ€l som konventionell, har utförts.

Syftet med studien Àr att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit fÄ studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vÄr ambition med studien Àr att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrÄn tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhÄllningssÀtt. Det naturvetenskapliga innehÄllet som kommuniceras i förskolan hÄlls pÄ en vÀldigt grundlÀggande nivÄ baserad i vardagssprÄket.

ABSTRACTTitel: GavlegÄrdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolagNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Daniel Lazic & Adrian OttossonHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2011 - Maj Syfte: VÄr C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 dÀr syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den hÀr studien Àr att uppdatera GavlegÄrdarnas balanserade styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi fÄ en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. DÀrefter ville vi identifiera de brister som finns i GavlegÄrdarnas styrkort och utifrÄn detta ge förslag pÄ hur uppdateringen av styrkortet kan gÄ till.Metod: I vÄr studie har vi arbetat utifrÄn en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod dÄ vi skulle göra empiriska intervjuer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet i studien var tvÄdelat, dels avsÄgs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om trÀning, dels att jÀmföra hur svenska elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet och Är 2010.FrÄgestÀllningar till kÀllanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om trÀningsupplÀgg, mental trÀning och mentala faktorer som pÄverkar prestationen samt trÀnarrollen?FrÄgestÀllningar kring hur elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010: Vilka skillnader och likheter i trÀningsupplÀgg bland kvinnor och mÀn finns det mellan 1980-talet och Är 2010? Har trÀnarrollen förÀndrats? VarifrÄn fÄr elitorienterare sin kunskap om hur de ska lÀgga upp sin trÀning?MetodDe metoder som anvÀndes i studien var kÀllanalys och enkÀtundersökning. De kÀllor som analyserats Àr fem böcker som handlar om orienteringstrÀning. Respondenterna till enkÀten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det Är 2010. Antalet respondenter var 13 frÄn 1980-talet och 14 frÄn Är 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns bÄde skillnader och likheter i vad som ingÄr i en elitorienterares trÀningsupplÀgg pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010.

AbstractVad ger ett argument mandatet att kallas rÀttsligt? Uppsatsen söker svara pÄ frÄgan om hur icke-formella argument ska hanteras, sÀrskilt med fokus pÄ ett domarperspektiv. Som teore-tiskt avstamp jÀmförs ett polycentriskt synsÀtt pÄ rÀttsordningen med en mer traditionell syn pÄ rÀttskÀllorna. Den teoretiska grunden anvÀnds sedan för att jÀmföra vilka konsekvenser de olika perspektiven fÄr i en konkret hantering av icke-formella juridiska argument, medvetna och omedvetna. För att göra diskussionen mer gripbar anvÀnds, i del tre, den tvÀrvetenskapli-ga inriktningen terapeutisk juridik för att exemplifiera argumentationen.Tre nyckelaspekter genomsyrar arbetet.

Forskning visar att företag idag bör engagera mÀnniskor emotionellt snarare Àn rationellt för att förmedla budskap. Storytelling Àr ett effektfullt verktyg med fördelen att kunna engagera mÀnniskor pÄ en emotionell nivÄ samt att det kan nyttjas inom flera anvÀndningsomrÄden. För att genomslagskraften ska bli sÄ stor som möjligt mÄste företagen ha kontroll över vad det Àr för budskap som sÀnds ut. Diskussioner förs dock gÀllande att dagens företag inte anses ha den rÀtta kunskapen om storytelling samt att det saknas dokumenterad teori om Àmnet. Detta gör att fler studier inom omrÄdet Àr av betydelse för storytellingens framtida utveckling.

Nyckelord: hĂ€lsofrĂ€mjande, hĂ€lsoutvecklare, folkhĂ€lsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?SĂ„ mycket mer Ă€n bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhĂ€lsovetenskapliga arbetsfĂ€ltet Ă€r en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhĂ€lsovetarnas villkor pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r fĂ„ och merparten av dessa Ă€r av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan Ă„ren 2004-2007 upplevde sin 3-Ă„riga utbildning pĂ„ HĂ€lsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.FrĂ„gestĂ€llningar: Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av bemötandet av det hĂ€lsofrĂ€mjande perspektivet pĂ„ arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrĂ„gan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter frĂ„n HĂ€lsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och dĂ€refter genomfördes en innehĂ„llsanalys dĂ€r teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvĂ„rar möjligheten att professionalisera sig pĂ„ arbetsmarknaden dĂ€r det finns en del legitimitetssvĂ„righeter.

Bakgrund: FörhÄllandet mellan frihet och disciplin, för att anvÀnda Foucaults (1987) ord, Àr en stÀndig frÄga för mÀnniskan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översÀttas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populÀra organisationsrecept mÀrks vÀrdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som Àr ett verktyg för styrning. Syfte: Att öka förstÄelse för hur tre olika ledningsnivÄer inom Sveriges Radio ser pÄ förhÄllandet mellan vÀrdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn pÄ förhÄllandet och varför de har denna syn. AvgrÀnsningar: Den hÀr studien handlar inte om hur förhÄllandet mellan vÀrdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser pÄ förhÄllandet; inte heller handlar den om hur vÀl Sveriges Radios styrningssystem fungerar. Metod: PÄ de tre studerade ledningsnivÄerna har pÄ varje nivÄ först en deltagande observation genomförts. DÀrefter har en nyckelperson pÄ varje nivÄ intervjuats utifrÄn metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form.

VÄr studie handlar om barn med socioemotionella svÄrigheter dÀr fokus ligger pÄ utÄtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebÀr att lÀrarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de anvÀnder. Vi upplevde att osÀkerhet, rÀdsla samt frustation Àr ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utÄtagerande barn. DÀrför har vi behandlat frÄgorna om vilka strategier lÀrarna anvÀnder för att bemöta barn med socioemotionella svÄrigheter.VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fem lÀrare i olika verksamheter inom skolan.

Syftet med denna intervjustudie Àr att studera examinerade hÀlsovetarstudenters övergÄng frÄn studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hÀlsovetare som gick HÀlsovetarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för ett flertal Är sedan. UtifrÄn ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse HÀlsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.I studien framkommer att hÀlsovetarna har en bred syn pÄ kunskap och att det Àr vanligt att de förhÄller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. HÀlsovetarna ser kunskap som bÄde objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende pÄ i vilka sammanhang de tas upp.

Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrÀttningslantmÀtaren bör handla nÀr en stiftelse blir sakÀgare i en lantmÀteriförrÀttning och hur stiftelsen ska behandlas utifrÄn förrÀttningslantmÀtarens undersökningsplikt. Studien hade Àven tvÄ delsyften dÀr det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan Àndras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. FörrÀttningslantmÀtare Àr en yrkesroll inom lantmÀterimyndigheten och har till uppgift att handlÀgga samt besluta i fastighetsbildnings-Àrenden. LantmÀterimyndigheten Àr den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rÀttssÀker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse Àr en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestÀmt ÀndamÄl.

Honung har en historia inom sÄrvÄrd som gÄr lÄngt tillbaka i tiden. Idag anvÀnds honung bÄde inom veterinÀr- och humanmedicinsk vÄrd. Den honung som anvÀnds Àr framförallt Manukahonung frÄn vÀxten Leptospermum scoparium i Nya Zeeland. Honung anses ha ett flertal positiva effekter pÄ sÄrlÀkning och hÀr fokuseras pÄ tre av dem: antibakteriell effekt, pÄskyndad sÄrlÀkning samt antiinflammatorisk effekt. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att se vad det finns för vetenskaplig grund till Manukahonungs pÄstÄdda effekter och för att fÄ en uppfattning om anvÀndbarheten inom veterinÀrmedicinsk sÄrvÄrd för hund och katt. Den allmÀnna uppfattningen Àr att den antibakteriella effekten hos Manukahonung Àr bekrÀftad dÄ flertalet studier har visat detta, Àven pÄ multiresistenta bakterier.

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn pÄ sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utstrÀckning vÀrderingar pÄverkar arbetet och yrkesidentiteten. FrÄgestÀllningen Àr uppdelat pÄ tvÄ frÄgor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? MÄlet med uppsatsen Àr att lyfta en diskussion kring yrkeskÄrens gemensamma kunskaper, vÀrdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kÄren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar pÄ yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare Àn pÄ resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet frÄn undervisning, forskning, tjÀnstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.