NĂ€r urbaniseringen ökar i vĂ€rlden och mĂ€nniskor i allt högre grad flyttar till stĂ€der, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. GrönomrĂ„den har positiva effekterinte bara pĂ„ mĂ€nniskor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har Ă€ven positivaeffekter pĂ„ djur- och vĂ€xtliv och bidrar till att motverka den uppvĂ€rmning som sker i stĂ€der. DetrĂ„der en vetenskaplig konsensus om att grönomrĂ„dens fördelar övervĂ€ger nackdelarna,framförallt synsĂ€ttet att grönomrĂ„den ses som mark dĂ€r potentiell urban nĂ€rvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönomrĂ„den.Stockholm Ă€r Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar pĂ„ att dettaförhĂ„llande kommer att hĂ„lla i sig och Stockholm kommer att fortsĂ€tta att vĂ€xa för varje Ă„r.Detta gör att staden behöver bygga bostĂ€der och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att pĂ„verka de urbana grönomrĂ„dena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgĂ€ngligheten till tvĂ„ grönomrĂ„den i Stockholms lĂ€n, Stora Ursvikoch ÅrstafĂ€ltet.

Jag har i denna rapport studerat om det finns nÄgra skillnader mellan olika ledare beroende pÄ deras Älder. Jag delade in respondenterna i tre olika Älderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jÀmfört dessa kategorier med varandra. Som utgÄngspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lÀtt kan förvÀxlas. Chefskap innebÀr att man har fokus pÄ att lösa uppgiften, och med ledarskap sÄ har man Àven fokus pÄ att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall mÄ bra och trivas pÄ jobbet.

De flesta mÀnniskor anser att djurens vÀlfÀrd Àr en viktigt frÄga och det Àr en frÄga som idag engagerar mÄnga. I de flesta produktionssystem som djur hÄlls i idag finns brister gÀllande djurens vÀlfÀrd. Dessa brister skiljer sig Ät i kvantitet och allvarlighetsgrad beroende pÄ i vilken typ av system som djuren hÄlls. NÀr animaliska produkter hamnar pÄ marknaden Àr det dock svÄrt för konsumenten att kunna urskilja vilka produkter som hÀrrör frÄn djur som hÄllts i system dÀr de haft en bÀttre vÀlfÀrd. Det finns vissa mÀrkningar som kan indikera att produktionsdjuren haft en bÀttre vÀlfÀrd men för de flesta produkter saknas lÀttillgÀnglig information.

Examensarbetet utförs Ät RÀddningstjÀnsten Karlstadregionen, som slagits samman till ett förbund. Man hanterar kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad. Det Àr meningen att verksamheten ska fungera som grÀnslös, dvs att det ska vara samma förutsÀttningar oavsett vilken kommun som berörs. För att detta ska vara möjligt krÀvs att det finns kartmaterial för alla kommuner. RÀddningstjÀnsten Àr intresserade av att införa GIS i sin verksamhet och de vill fÄ stöd för hur de ska göra.

Bakgrund och Problemformulering: Dagens samhÀlle krymper med hjÀlp av Internet och de nya teknikerna. En följd av detta Àr att informationsutbytet sker betydligt snabbare idag Àn tidigare och det Àr inte pÄ vÀg att minska och det Àr genom detta som mÄnga nya kanaler har tillkommer. Idag förvÀntar sig kunden att företag inom modedetaljhandeln finns i fler Àn en kanal. Samtidigt som kunden omedvetet förvÀntar sig en sömlös upplevelse nÀr hen överskrider kanalerna. Ett varumÀrke eller ett företag Àr idag, och mÄste vara, mycket mer Àn produkten man sÀljer.

Med konnektion avses de upprÀttade sambanden mellan en texts propositioner. Propositioner Àr yttranden som sÀger nÄgot om vÀrlden (jfr. Allwood, Andersson & Dahl 1977:20). Propositioner likstÀlls ofta med satser, varför begreppet konnektion normalt avser satskonnektion. Men ett yttrande kan ocksÄ bestÄ i en propositionsmÀngd, en sammansÀttning av enkla propositioner som utgÄr frÄn samma tanke om vÀrlden (jfr.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrÄn en kontext som menas pÄtala och kritisera heteronormativa antaganden - intrÀder i. Genom en stÀndigt nÀrvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremÄl för tal, och dÀrmed föremÄl för diskurser. UtifrÄn villkor och antaganden om var och hur ?rÀtt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsÀgelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkÀnnanden och misskÀnnanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

GrÀsbrÀnder Àr ett Äterkommande problem i hela Sverige och kan pÄverka bÄde egendom och mÀnniskor. Det finns flera faktorer som pÄverkar uppkomsten av grÀsbrÀnder. Det kan vara vÀder/klimat, mÀnsklig pÄverkan, typ av grÀs och antÀndningsmedel.I denna studie Àr mÄlet att kartlÀgga vart det sker flest grÀsbrÀnder i Sverige, varför de sker och nÀr sÀsongen startar och slutar. Ett annat mÄl med studien Àr att undersöka hur utsatta kommuner ser pÄ och hanterar problemet med grÀsbrÀnder. Slutligen var syftet ocksÄ att undersöka om framtida klimatförÀndringar kan komma att pÄverka grÀsbrandsituationen i Sverige.För att svara pÄ studiens mÄl valdes att anvÀnda en statistisk undersökning som bygger pÄ insatsstatistik frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB).

Vi har uppmÀrksammat att anvÀndandet av butiksklassificeringar i form av flaggskepps- och konceptbutiker har ökat de senaste Ären. Fler och fler svenska varumÀrkesleverantörer kommunicerar nu aktivt ut vilken av deras butiker som Àr flaggskepps- respektive konceptbutiken. Dessutom har vi uppmÀrksammat till att den klusterbildning som delat upp Stockholm blir tydligare och tydligare - flaggskeppsbutiker i omrÄdet kring Bibliotekstan och konceptbutiker pÄ Södermalm. ?? Med dessa utgÄngspunkter har vi undersökt hur tvÄ svenska modeföretag av olika storlek, Acne och The Local Firm, arbetar med dessa butikstyper.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

Syftet med detta examensarbete Àr att analysera och utvÀrdera olika material styrningsmetoder inom tillverkningsindustrin för att fÄ konkurrensfördelar. Scania som var uppdragsgivare ville att vi konkret skulle titta pÄ vad som kan frÀmja deras produktion. Scanias motorproduktion stÄr inför en stor omlÀggning av materialstyrningsmetoder i och med att man ska bygga om och förbereder en ny produktionsanlÀggning i befintliga lokaler. Denna undersökning görs innan omstÀllning av verkstaden, delvis för att kunna vara en jÀmförelsestudie efter att förÀndringen Àr slutfördArbetet har fortskridit i följande steg; först har vi sökt finna en problemformulering och en vetenskaplig grund att arbeta utifrÄn. DÀrefter har vi gjort en omfattande litteraturstudie som följts av en noggrann kartlÀggning av nulÀget pÄ Scania motorverkstad.

Fler krav stĂ€lls pĂ„ lantbruket för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget, vilket inte bara krĂ€ver kunskaper om hur detta ska genomföras utan ocksĂ„ engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik sĂ„vĂ€l som en sammanhĂ„llen uppfattning om vad som Ă€r problemet. Den hĂ€r studien berör hur lantbrukare frĂ„n Östergötland och Södermanlands lĂ€n upplever svĂ„righeter och möjligheter med implementeringen av miljöÄtgĂ€rder för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n lantbruket pĂ„ gĂ„rdsnivĂ„. Utöver det ska möjligheter och svĂ„righeter identifieras gĂ€llande Ă„tgĂ€rderna för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svĂ„righeter och möjligheter har sĂ„vĂ€l en öppen induktiv analysmetod anvĂ€nts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöÄtgĂ€rder för minskat nĂ€ringslĂ€ckage utifrĂ„n ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriĂ€rer för implementering av Ă„tgĂ€rder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare frĂ„n Södermanland och Östergötlands lĂ€n, som bedriver ekologisk produktion sĂ„vĂ€l som konventionell, har utförts.

Optionsprogram har sedan 1990-talet blivit en allt mer tillÀmpad form av ekonomisk kompensation i företag. Orsaken till varför denna kompensationsform blivit allt mer populÀr Àr för att undvika intressekonflikter som kan uppstÄ mellan aktieÀgarna och VD eller övriga anstÀllda.Informationsassymmetri Àr grundproblemet i denna intressekonflikt, som uppstÄr i situationer dÄ VD eller andra anstÀllda innehar information om företaget som aktieÀgarna inte har tillgÄng till. För att undvika intressekonflikter och för att skapa en intressesammanslagning anvÀnds optionsprogram för att sÀkerstÀlla att VD eller anstÀllda arbetar i enlighet med aktieÀgarnas vilja. Inom vetenskaplig forskning har detta omrÄde studerats flitigt och dÀr bland annat nyttan av optionsprogram har ifrÄgasatts. Forskning pÄ omrÄdet har ocksÄ visat att marknaden reagerar positivt nÀr ett optionsprogram introduceras.I denna studie har dÀrför utgÄngspunkten varit att undersöka vilket utfall optionsprogram har haft och vilka skillnader som gÄr att finna beroende pÄ till vilka optionsprogrammen riktat sig till.

Titel: Ensam, vacker och lite avklĂ€dd ? en undersökning av kvinnligt och manligt i romantiska komedier och actionfilmerFörfattare: Aila Stefansdotter-Franck och Ida ÅhlĂ©nKurs, termin och Ă„r: Vetenskaplig rapport C, HT 2013Antal ord i uppsatsen: 20 457Problemformulering och syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur ofta och hur kvinnor respektive mĂ€n gestaltas i de fyra actionfilmer och fyra romantiska komedier som setts av flest personer pĂ„ svenska biografer under 2013Metod och material: Metodtriangulering med kvantitativ och kvalitativ innehĂ„llsanalys, av ett strukturerat urval bland de filmer som setts mest pĂ„ bio i Sverige under 2013.Huvudresultat: Könsfördelningen Ă€r mer ojĂ€mn i actionfilmerna ? kvinnorna utgör 21 procent av karaktĂ€rerna, mĂ€nnen 79 procent ? Ă€n i de romantiska komedierna, dĂ€r fördelningen Ă€r 45 kvinnor och 55 mĂ€n. Kvinnorna Ă€r fĂ€rre Ă€n mĂ€nnen i alla filmer utom en, samma film Ă€r Ă€ven den enda film dĂ€r en kvinna Ă€r den första karaktĂ€ren att tala. Även om könsfördelningen Ă€r relativt jĂ€mstĂ€lld gestaltas kvinnor med stereotypt i romantiska komedier. MĂ€nnen gestaltas mer stereotypt i actionfilmer, men dĂ€r utgör kvinnorna en vĂ€ldigt liten del av karaktĂ€rerna ? i ett fall endast en kvinna bland 29 mĂ€n.