I det här arbetet har GastroNovums projekt Smakskolan som bygger på sapere-metoden utvärderats. Projektet sträckte sig över två terminer där två klasser på en skola i Hässleholms kommun deltog. Projektet startade när eleverna gick vårterminen i skolår ett och avslutades när de gick höstterminen i skolår två. Ordet sapere betyder att smaka och att kunna. Att hitta rätt ord för att beskriva hur något smakar, luktar eller känns är inte lätt, det är bland annat detta som sapere-metoden handlar om och vill lära ut.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhälle har ändrats i en negativ riktning, med begränsad fysisk aktivitet och sämre matvanor. Skolan är en plats som kan gynna barn och ungas kost och hälsovanor. Idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap är två ämnen som kan bidra till att främja elevernas hälsa. En bra skolgårdsmiljö och en lugn måltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn äter många av sina måltider i skolan och skolan har möjlighet att påverka deras matval i en positiv riktning.

Barnens uppväxtår är en tid i livet som kännetecknas av snabba förändringar i både kropp och beteende. I Sverige har andelen överviktiga skolbarn fördubblats från 1980- talets mitt till 2000- 2001. Vanor som har betydelse för hälsan resten av livet grundläggs i unga år. Om barn väljer en hälsosam livsstil beror på omgivningen, som till exempel skolan. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, vilket medför att skolan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

SammanfattningDavid Arvidsson & Sebastian HautamäkiHem- och konsumentkunskapsämnets dilemman? En studie sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektivThe dilemma of home economics-A qualitative study on the basis of students? and home economic teachers? point of viewAntal sidor: 45Syftet med den här studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsämnets roll i den svenska skolan sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv, samt förväntningar från skola och ledning. Studien har utgått från två på förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgår från skolverkets timplan i förhållande till ämnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhållande till en omfattande kursplan.

Bakgrund Undernäring bland äldre är vanligt förekommande, också bland äldre i ordinärt boende, dvs. äldre som bor i egen lägenhet eller villa. Aktuella underlag behövs för de som arbetar med äldre, eftersom kosten utgör kärnan i nutritionsbehandlingen. En förutsättning för att kunna arbeta preventivt med undernäringsproblematik är att målgruppen får vara med och påverka, varför en god dialog med denna är nödvändig. Därför behövs fler kvalitativa studier på äldre i ordinärt boende.

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Den här studien undersöker hur jämställdheten fungerar under hem- och konsumentkunskaps- lektionerna (HKK-lektionerna). Vid ett flertal tillfällen så har jag kommit i kontakt med det faktum att pojkar oftare får mer uppmärksamhet i klassrummet än flickor, detta belyses framförallt på studiedagar. Lärarna har vid dessa tillfällen blivit uppmanade att vi ska tänka på detta problem, så att även flickor får den uppmärksamhet de behöver. Även de tysta elevernas behov skall uppmärksammas. Syftet med denna uppsats är att studera uppfattningar och handlingar ur ett jämställdhetsperspektiv i hem- och konsumentkunskapsundervisningen (HKK-undervisningen).

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i så fall hur, skolböckerna i årskurs åtta på högstadiet befäster traditionella genussystem som finns inom vårt samhälle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhålla sig öppna för andra synsätt. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Det analysverktyg som vi har använt är Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. Vårt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först välja ut fyra skolböcker i olika ämnen från en årskurs åttas läromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att välja ut ett kapitel ur varje skolbok för närmare analys.