Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus på ämnesintegrering.  Frågeställningarna som vi önskar svara på i denna studie är följande: 1) I vilken utsträckning anser lärarna att de arbetar ämnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lärarna påverkar ämnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lärarna att de påverkas av ramfaktorerna på de kommunala respektive privata skolorna i förhållande till ett ämnesövergripande arbetssätt?Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslärare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i två steg, först en basintervju och därefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrån våra analysverktyg, vi använde oss av ramfaktorsteorin.

Begreppet hälsa kan beskrivas som ett tillstånd eller en process, men även som ett resultat, mål eller medel.Enligt WHO (1948) finns det tre aspekter av hälsa; den fysiska, psykiska och mentala hälsan. Dessa är demest använda och accepterade grundsynen och används i detta arbete for att diskutera hälsa.Syftet med studien var att undersöka uppfattningar kring perspektivet hälsa hos några lärare som undervisari hem- och konsumentkunskap. Ett delsyfte innebär också att ta reda på hur lärarna relaterade undervisningentill styrdokumentens riktlinjer.Studiens datamaterial baserades på kvalitativa intervjuer med sex lärare i hem- och konsumentkunskap.Av resultatet kan man konstatera att lärarna överlag såg hälsoperspektivet i undervisningen som en helhet.De vill ge eleverna verktyg för att de senare i livet skulle kunna klara sig själva. Lärarna menade att hämmandeeffekter för undervisningen inom hälsoperspektivet handlade om kunskaper. De syftade på att elevernasdåliga tidigare kunskaper eller "felaktig'; kunskap var en hämmande faktor men även tiden likaså.Slutsatsen i denna studie är att det krävs kunskap och engagemang för att kunna driva en hälsofrämjandeskolutveckling i ämnet hem- och konsumentkunskap.

Elevinflytande har sedan länge skrivits med på olika sätt i den svenska skolans läroplaner. I dagens läroplan har det en given roll men ändå signalerar elever att de inte har så mycket att säga till om. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att utforska elevernas inflytande i undervisningen i Hem- och konsumentkunskap gällande val av planering och organisering av arbetet vid matlagning. Vid sidan om elevinflytandets utveckling har även olika syn på elever och lärande förändrats. Därför behandlar även denna studie ämnet Hem- och konsumentkunskap i relation till olika lärandeteorier.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden och ideal som skolan, genom läroböcker i ämnet Hem- och konsumentkunskap, förmedlat om konsumtion och om det går att se förändringar under den undersökta perioden, 1962-2008. Genom en litteraturstudie lyfts diskursiva förändringar fram i nyare konsumtionskulturforskning och textanalysen av läroböckerna söker bland annat efter spår från denna forskning. Resultaten visar bland annat att en konsumtionskritisk syn genomsyrar läroböckerna under hela den undersökta perioden. Endast en rationell konsumtion, som utgår från grundläggande mänskliga behov, anses vara legitim medan övrig konsumtion, som t.ex. konsumtion sammanhängande med identitets-skapande, ses som felaktig.

Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ?hållbar utveckling? i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ?hållbar utveckling? och vad begreppet betydde för dem personligen.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna.

AbstractExamensarbetets syfte är att belysa Hem- och konsumentkunskapslärares uppfattningar om jämställdhetsperspektivet utifrån Lgr 11. Vi har utifrån ett genusperspektiv undersökt hur Hem- och konsumentkunskapslärare samtalar och resonerar kring jämställdhet i relation till sin undervisning. I Lgr 11 står det att skolan aktivt ska främja för lika rättigheter och möjligheter för pojkar och flickar. Skolan har ett stort ansvar att motverka traditionella könsroller genom att bemöta eleverna på ett sätt som inte förstärker genusordningen dvs. vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Tematisk undervisning och temaarbete innebär att olika skolämnen integreras med varandraoch bildar en helhet i undervisningen. Tankar om att skapa en helhet i lärandet har funnitssedan lång tid tillbaka, men i dagens skola sker inte detta särskilt ofta av olika orsaker.Tidigare undersökningar visar att många lärare vill arbeta med undervisning i tema men attbrist på tid för planeringen och genomförande försvårar. Likaså att det kräver mycket arbeterunt omkring för att få det att fungera. Hem- och konsumentkunskap är ett ämne i skolan somberör många olika aspekter av vardagslivet och vars perspektiv även syns i många andra avskolans ämnen.Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årskurs 7-9 ställer sig till undervisningi tema och hur de resonerar kring en samverkan med Hem- och konsumentkunskap. För att tareda på detta valde vi att intervjua åtta lärare och två lärarstudenter på olika skolor i Sverige.Det resulterade i en positiv bild av undervisning i tema, men också att genomförandet avarbetssättet begränsas av olika faktorer däribland tid.Slutsatsen av studien är att intresset finns men okunskap om andra ämnens innehåll och tid tillplanering gör att detta sällan genomförs trots att många lärare har en ambition om attundervisa i tema..

Många av dagens elever har kommit i kontakt med datorn på något sätt redan vid fyra års ål-der. Under min lärarutbildning kom det fram att examensmålen för lärarexamen kräver att blivande lärare behärskar IKT (informations och kommunikations teknik). När jag väl har varit ute på VFU har jag märkt att undervisande lärare inte använder så mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lärare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar när det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgått från kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frånGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolämnet hem- och konsumentkunskap, men även pe-dagogernas uppfattning kring detta.

Bakgrunden till undersökningen bottnar i en, från vår sida, saknad av djupare utbildning kring betygsättning och bedömning inom lärarutbildningens inriktning hem- och konsumentkunskap. Men också ett intresse för tillvägagångssättet vid bedömningen i ett ämne som inte enbart innefattar katederundervisning utan också undervisning med matlagning i kök. Med detta som grund växte undersökningen och uppsatsen fram.Syftet för studien var att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap går tillväga för att samla in ett betygsgrundande underlag. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod, intervju. Studiens resultat grundar sig på fem intervjuer med fem lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap med varierande erfarenhet i yrket.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:? Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?? Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen.

Mat är en central del i våra liv. Att få uppleva matglädje och dela en måltid med andra människor har stor social betydelse för oss. För en person som har allergi eller annan överkänslighet kan det vara svårt att uppleva detta. Allergi, astma och överkänslighet är idag ett växande hälsoproblem.Syftet är att få en förståelse för hur lärare i hem- och konsumentkunskap hanterar och arbetar kring allergier i undervisningen. Den metod som valts är kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i ämnet hem- och konsumentkunskap.

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lärare i ämnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhåller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, både i undervisningssituationer samt i betygsättning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundades utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys känsla av sammanhang. Resultatet har visat att lärarna är väl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkänt betyg..

I skolans styrdokument ingår många olika begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den här studien behandlas begreppen hälsa, ekonomi och miljö som är tre centrala begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre begrepp är en konkretisering av de tre dimensionerna i hållbar utveckling. Undervisning i hållbar utveckling innebär en demokratisk undervisning, där eleverna ska utveckla ett kritiskt fårhållningssätt för att känna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring begrepp är språket en avgörande faktor.