Sökresultat:
767 Uppsatser om Förhandsgodkända sidor - Sida 20 av 52
Den europeiska sÀkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) & den gemensamma sÀkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) : En tankeskoleanalys av den vetenskapliga debatten under 2000-talet
Syftet med denna studie Àr att redogöra för hur man i den vetenskapliga debatten ser pÄ en europeisk sÀkerhets- och försvarspolitik och en gemensam sÀkerhets- och försvarspolitik för EU under 2000-talet, vilket möjliggör för en oinsatt lÀsare att kunna bilda sig en egen Äsikt i frÄgan. Den valda metoden Àr en tankeskoleanalys som tar fram de olika ÄsiktslÀgren som finns i debatten, och redogör översiktligt över vilka Äsikter dessa lÀger innehÄller. Resultatet av denna studie Àr fem tankeskolor som har en liknande syn pÄ EU och motiven bakom den gemensamma sÀkerhets- och försvarspolitiken.Tankeskolorna Àr emellertid mer olika nÀr det gÀller den framtida utvecklingen för politiken och EU, dÀr allt frÄn civil krishantering till militÀra insatser föresprÄkas med djupare integrering. Slutsatsen till varför det finns sÄ mÄnga olika sidor och Äsikter kring EU:s sÀkerhets- och försvarspolitik i debatten under 2000-talet Àr att det politiska lÀget och EU:s roll idag Àr förÀndrad. I tidigare debatter under det kalla kriget dominerade synpunkter om  USA:s roll för det internationella sÀkerhetslÀget.
TvÄsprÄkighet : En studie om hur tvÄsprÄkighetsutvecklingen av det svenska sprÄket kan se ut i Spanien
   SAMMANFATTNING Lina Högemark?Jag bor pÄ Spanien?En studie om hur tvÄsprÄkighetsutvecklingen av det svenska sprÄket kan se ut i Spanien ?I live at Spain?A study on the bilingual development of the Swedish language might look like in Spain Antal sidor: 47  Studiens syfte Àr att belysa olika aspekter av tvÄsprÄkighet och ge en fördjupad kunskap inom Àmnet. Den empiriska studien syftar till att se hur fyra olika pedagoger som undervisar i svenska i Spanien ser pÄ tvÄsprÄkighet och vad som krÀvs av pedagoger och förÀldrar för att det svenska sprÄket skall utvecklas. Stort intresse ligger i huruvida ett sprÄk mÄste introduceras före en viss Älder för att utvecklas optimalt samt om det finns nÄgra generella sprÄkfel och bakomliggande orsaker till detta fenomen. Observationer med tvÄ svensk/spansktalande barn har utförts för att ge studien en djupare inblick i Àmnet.
Internkommunikation ? en analys av effektiviteten av internkommunikationen pĂ„ Ăngsdals förskola
Titel: Internkommunikation - en analys av effektiviteten av internkommunikationen pÄ
Ăngsdals förskola
Författare: Johan Hansson och Erik Ă
kesson
MÄl: MÄlet med den hÀr uppsatsen Àr att studera hur vÀl internkommunikationen mellan
de anstĂ€llda och ledningen pĂ„ Ăngsdals förskola fungerar vĂ€l. Om inte, vad Ă€r det som
brister? Slutligen kommer ett antal förslag pÄ ÄtgÀrder att presenteras.
Metod: Vi har anvÀnt oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den
kvalitativa undersökningen har legat till grund för den kvantitativa.
AnhöriganstÀllning, en fÀlla eller en möjlighet? : En kvalitativ studie om nÄgra myndighetspersoners syn pÄ anhöriganstÀllning
SammanfattningI denna studie undersöker jag vilken syn bistÄndshandlÀggarna och enhetscheferna har pÄ avlönad anhörigvÄrd och hur denna anhöriganstÀllning pÄverkar situationen för de anhöriga. Jag vÀljer i min studie att fokusera pÄ konsekvenser av anhöriganstÀllning för en person som vÄrdar sin anhörig och som ingÄr i begreppet invandrare. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas Äsikter med utgÄngspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM ? KÀnsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori.Resultaten visar pÄ en utbredd negativ syn pÄ anhöriganstÀllning hos myndighetspersoner, detta grundar sig pÄ deras mÄngÄriga erfarenhet av anhöriganstÀllning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets lÄga status, men mitt resultat visar ocksÄ pÄ den stora brist av information kring anhöriganstÀllning som rÄder i Uppsala.
Offer eller förövare? : Elevens narrativa roll i skolinspektörernas gestaltning av skolproblem
Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjÀlp av olika sprÄkliga mönster i rapporter frÄn skolinspektionen i en kommun. Undersökningen Àr upplagd som en fallstudiedesign, dÀr den teoretiska utgÄngspunkten Àr socialkonstruktionism. Empirin bestÄr av 33 skolrapporter frÄn utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingÄende redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes tvÄ kvalitativa textanalyser: en tematisk innehÄllsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingÄende beskrivningen av skolan. InnehÄllsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: mÄluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö.
Kommunikativt arbetssÀtt : En studie om lÀrares syn pÄ kommunikativt arbetssÀtt
Maria AntemarKommunikativt arbetssÀttEn studie om lÀrares syn pÄ kommunikativt arbetssÀttCommunicative working procedure- a study about teachers sight of communicative working procedure.Antal sidor: 37Syftet med studien Àr att beskriva och tolka hur lÀrare uppfattar kommunikativt arbetssÀtt, med fokus pÄ hur de planerar, genomför och vad de vill uppnÄ med ett kommunikativt arbetssÀtt. För att uppnÄ syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr jag har intervjuat fyra stycken lÀrare samt observerat tvÄ stycken lÀrare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gÄ över till lÀraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssÀtt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet Àr av stor vikt i kommunikativt arbetssÀtt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan pÄ arbetssÀttets innehÄll och att sociala mÄl vid kommunikativt arbetssÀtt Àr viktiga.
Kollektivjournalistiken ? En studie om VÀsttrafiks nya biljettsystem som nyhetsÀmne
Titel: Kollektivjournalistiken ? En studie om VÀsttrafiks nya biljettsystemsom nyhetsÀmneFörfattare: Marcus Odeholm, Fredrik Richardsson och Henrik von SchlanbuschOmfattning: 52 sidor inklusive bilagaHandledare: Britt BörjessonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2010Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn ett nyhetsperspektiv analysera hurGöteborgs-Postens och TTELAs journalister ser pÄ rapporteringen om VÀsttrafiks nya biljettsystem.Metod: Kvalitativ intervjustudieMaterial: Analysen utgÄr ifrÄn intervjuer med sex stycken journalister som skriver för Göteborgs-Posten respektive TTELA. Intervjuerna genomfördes utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide.Huvudresultat: Studiens resultat visar att det primÀrt Àr journalisternas bedömning av vad som kommer skapa stort lÀsarintresse som styr nyhetsvÀrdering, men att Àven lÀsarna sjÀlva i stor mÄn kan pÄverka medieinnehÄllet genom interaktion. Kombinationen av dessa Àr anledningen till den omfattande rapporteringen om VÀsttrafiks nya biljettsystem. SekundÀrt kan faktorer för nyhetsurval, som ekonomi och medielogik, pÄverka, men för den enskilde journalisten behövs dessa sÀllan tas i beaktning.
Förtroendets fördelar och förutsÀttningar : Vikten av ett gott förhÄllningssÀtt till kriminella ur ett polisperspektiv
Denna rapport syftar till att finna vilka fördelar som finns med ett gott bemötande frÄn polisens sida, mot kriminella. Rapporten ska sÄledes motivera till ett bÀttre förhÄllningssÀtt mellan polis och kriminella. Som polisstuderande har jag funnit att det finns problem i relationen mellan poliser och kriminella. Dessa problem torde vara missgynnande för bÄda sidor. Stor vikt har i rapporten lagts pÄ vilka faktorer som Àr viktiga vid arbetet att skapa förtroende.
Groomin - kontakt med barn i sexuellt syfte
Internet Àr idag en mötesplats för personer som söker kontakt med andra mÀnniskor. Men den ökade InternetanvÀndningen har Àven fört med sig en del negativa sidor. Sexuell grooming Àr nÄgot som har ökat i och med att Internet anvÀnds i större utstrÀckning av bÄde vuxna och barn. Grooming Àr ett begrepp som innebÀr att en vuxen person etablerar en kontakt med ett barn för att dÀrefter kunna begÄ sexuella övergrepp pÄ det barn som man har etablerat kontakten med.Denna uppsats utreder företeelsens förekomst och en heltÀckande analys görs av det nya brottet. För att Ästadkomma detta görs en genomgÄng av internationellrÀttsliga dokument som finns till skydd för barn.
Let's Be Friends: En fallstudie om interaktion och deltagande pÄ Rooster Teeth Productions webbplats
I denna uppsats stÀlls begreppen interaktivitet och deltagande mot en modern webbplats med fokus pÄ underhÄllning och populÀrkultur. Uppsatsen syftar till att svara pÄ vilken form av interaktivitet som gÄr att finna pÄ webbplatsen och hur webbplatsens producenter uppmanar till deltagande genom sitt sprÄk. I fokus Àr Rooster Teeth Productions webbplats dÀr alla derasproduktioner gÄr att finna. Uppsatsen bygger pÄ forskning om interaktivitet pÄ internet och kopplas till deltagarkultur, fankultur och community. Uppsatsen Àr en fallstudie pÄ hur nyare internetbaserade produktionsbolag som Rooster Teeth jobbar för att möta sin publik och anvÀndarskara.
"TvÄ sidor av samma mynt" : En kvalitativ studie om organisationsförÀndring i ett industriföretag
Inom omrÄdet organisationsförÀndring finns en mÀngd tidigare forskning, men dÄ Àmnet Àr komplext med mÄnga faktorer som kan pÄverka utfallet av förÀndringen finns utrymme för fortsatt forskning. Denna studie Àmnar studera en organisationsförÀndring pÄ ett industriföretag sett ur ett medarbetarperspektiv. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen kring förÀndringsfaktorers betydelse och studiens frÄgestÀllningar behandlar medarbetarnas upplevelser av förÀndringsarbete samt de faktorer som bidrar till en vÀl genomförd förÀndring. Vidare introduceras lÀsaren i Àmnet genom synliggörande av tidigare forskning vilken vi finner relevant för denna studie. Sedan beskriver vi den valda metoden, dÀr vi utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som tillvÀgagÄngssÀtt. DÀrefter redogör vi för studiens resultat som visar att medarbetarnas upplevelser av förÀndringsprocessen varit mestadels positiva, dock med nÄgra undantag. I diskussionen lyfts faktorerna kommunikation, tydlig information, delaktighet och enad organisationskultur.
"Man ser verkligen varje barn" : Pedagogers Ă„sikter om individuella utvecklingsplaner
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i tvÄ olika kommuner förhÄller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville Àven fÄ en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de fÄr kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av enkÀter som delades ut pÄ förskola och skola i tvÄ olika kommuner. EnkÀtundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att fÄ en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer Àn hÀlften av de medverkande pedagogerna stÀller sig positiva till individuella utvecklingsplaner.
100-tals sidor som Ăr mer intressanta Ă€n det lĂ€raren talar om : NĂ„gra elevers tankar om elevdatorer
Syftet med studien Àr att undersöka elevers uppfattning av hur datorer anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förÀndringsomrÄden för att anvÀnda datorer i undervisningen DataanvÀndandet ökar i dagens samhÀlle och i de flesta skolor fÄr eleverna en egen elevdator att anvÀnda i undervisningen. Studier visar att dataanvÀndandet behöver vara individanpassad för att bÀttre hjÀlpa den enskilde eleven. I mÄlformuleringar i skolan stÄr det att eleverna ska lÀra sig IT för sitt kommande yrke och för att bÀttre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer.
Olikhet - som bÀr Fyra pedagoger i grundskolans Är 1 och 6 talar om inkludering
Sammanfattning
Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.
Kunskapsutveckling : Om matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga Är
SammanfattningMalin StÄngbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga ÄrStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolÄren lÀr sig matematik.Dessutom ville jag fÄ fram om eleverna fick bÀttre förstÄelse och ett annat förhÄllningssÀtt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrÄn tre lÀraresperspektiv genom intervjuer.Mina frÄgor lyder:Hur lÀr sig barn inom matematiken?Vad hÀnder med barnens förhÄllningssÀtt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?FÄr eleverna bÀttre förstÄelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjÀlp av mina intervjuer med lÀrarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan pÄverka hur barn lÀr sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlÀrarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var bÄde roligt och intressant och lÀttare attförstÄ.Sökord: Matematik, inlÀrning, kognitiv teori, sociokulturell teori.