Sök:

Sökresultat:

690 Uppsatser om Förhandlad ordning - Sida 4 av 46

Packa i montageordning

I nulÀget packar Siemens Industrial Turbomachinery till montage av en gasturbin ad hoc vilket leder till att varje projekt Àr unikt. NÀr montören ska montera gasturbinen anvÀnds en stor del av arbetstiden till att lokalisera artiklar genom att öppna och leta igenom lÄdor.Syftet Àr att ta fram de förutsÀttningar som mÄste uppfyllas för att gasturbinen SGT- 800 ska kunna packas i en monteringsvÀnlig ordning. MÄlet med en monteringsvÀnlig ordning Àr att tidsÄtgÄngen för att lokalisera artiklar ska minska.Tre bromsklossar anses vara försenade artiklar, avsaknad av Äterkoppling mellan Packningen och monteringen och avsaknad av packinstruktioner. I analysen visar det sig att andelen försenade artiklar ligger pÄ en för företaget acceptabel nivÄ. I analys och diskussion behandlas Äterkopplingen av information mellan olika avdelningar och möjliga packinstruktioner.Resultatet presenterar riktlinjer till en packningsprocess och hur försenade artiklar ska behandlas.

Sitt ner! Var tyst! RÀck upp handen! : en intervjustudie om hur fem lÀrare i grundskolans tidigare Är tÀnker och arbetar kring ordning och disciplin i klassrummet

Under en lÀngre tid har en debatt angÄende ordningen i skolan, eller bristen dÀrav, pÄgÄtt i bÄde media och det politiska fÀltet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hÀvdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt sprÄk Àn nÄgra andra lÀnder. Detta har mötts av motstÄnd frÄn bland annat personer som granskat rapporterna och hÀvdar att resultaten inte alls stÀmmer.Den tidigare forskningen har pÄvisat bÄde skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 Är sedan. Den har Àven redovisat studier om regelarbete, tillrÀttavisningar och beröm, lÀrares bemötande mot elever samt vikten av en god förÀldrakontakt. Dessutom har Àven förÀndringar som gjorts i skollagen, för att förbÀttra arbetsklimatet för bÄde lÀrare och elever, tagits upp.Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelÀrares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet.

MC.d.o.t : Motion capture data och dess tillgÀnglighet

HÄrdvara kan bli gammal, program kan sluta utvecklas, filer som skapats frÄn sÄdan hÄrdvara respektive mjukvara kan bli oanvÀndbara med tiden. Samt att hÄlla ordning pÄ mÄnga individuella filer kan i lÀngden bli jobbigt för anvÀndare. Med en databasorienterad lagrinsgslösning kan olika API:er anvÀndas för att göra data kompatibel med flera olika verktyg och program, samt att det kan anvÀndas för att skapa en centraliserad lösning för att enkelt hÄlla ordning pÄ information. Bland databaser finns det tvÄ primÀra grupperingar: SQL och NoSQL. Detta arbete Àmnar undersöka vilken typ som passar för att hantera motion capture data.

SandlÄdan : En plats för förskollÀrares matematikundervisning?

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Diskursbrytning i skönlitterÀr prosa : en sprÄkvetenskaplig studie av skrÀckromanen Carrie

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur attityder till svordomar och bruket av svordomar i tal och i text ser ut bland studenter pÄ en högskola i Mellansverige.Metoden i denna uppsats Àr en datainsamling som sker genom en kvalitativ enkÀtundersökning dÀr studenter pÄ en högskola i Mellansverige besvarar ett antal frÄgor om svordomar. Deras kön, Älder och program/kurs tas i beaktning sÄ att det gÄr att dela upp data och gÄ djupare bland annat för att undersöka skillnader mellan mÀn och kvinnors svar. Resultatet redovisas kvantitativt.Det var 32 stycken studenter som fyllde i enkÀten vid högskolan i Mellansverige. 10 stycken var mÀn och 22 stycken var kvinnor. Resultatet visar att studenterna tycker att svordomar Àr okej och de anvÀnder alla svordomar i tal och mÄnga ocksÄ i text.

Allvarligt skadade personers upplevelser efter trauma: en litteraturstudie

Att drabbas av ett trauma i samband med en olycka kan innebÀra livshotande skador och att livet plötsligt förÀndras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av akut, allvarlig skada efter trauma. Enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att konfronteras med olyckan, döden och smÀrtan, att kÀnna sig bunden och kontrollerad av utrustning och behandling, att vara betydelsefull trots att personalen har fullt upp samt att nÀrstÄende bringar ordning i kaoset. Resultatet visade att personer som skadats allvarligt beskrev att det fysiska traumat skedde ovÀntat.

Ett sverigedemokratiskt sprÄk : En innehÄllsanalys av Sverigedemokraternas partiprogram och partitidning

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur attityder till svordomar och bruket av svordomar i tal och i text ser ut bland studenter pÄ en högskola i Mellansverige.Metoden i denna uppsats Àr en datainsamling som sker genom en kvalitativ enkÀtundersökning dÀr studenter pÄ en högskola i Mellansverige besvarar ett antal frÄgor om svordomar. Deras kön, Älder och program/kurs tas i beaktning sÄ att det gÄr att dela upp data och gÄ djupare bland annat för att undersöka skillnader mellan mÀn och kvinnors svar. Resultatet redovisas kvantitativt.Det var 32 stycken studenter som fyllde i enkÀten vid högskolan i Mellansverige. 10 stycken var mÀn och 22 stycken var kvinnor. Resultatet visar att studenterna tycker att svordomar Àr okej och de anvÀnder alla svordomar i tal och mÄnga ocksÄ i text.

Operationssjuksköterskans erfarenheter av att förebygga intraoperativa stick- och skÀrskador : en empirisk studie

Bakgrund: Operationssjuksköterskan anvÀnder olika förebyggande ÄtgÀrder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skÀrskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnÄl. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan anvÀnder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skÀrskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvÄrdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehÄllsanalys och presenterades i tema och kategorier.

"SÄ pinsamt nÀr man sitter i klassen och alla hör" : Elevers upplevelser om lÀrares tillrÀttavisningar

Elever Àr olika och skolans styrdokument sÀger att de dÀrför ska bemötas utifrÄn sina specifika behov och förutsÀttningar. Vissa elever har svÄrare Àn andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav pÄ ordning och reda. Vi har utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lÀrares tillrÀttavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie dÀr vi anvÀnt oss av enkÀter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, sÄvÀl med som utan koncentrationssvÄrigheter.

Ordningsvakters erfarenheter av vÄld och hot i arbetslivet samt vilken betydelse interaktion och samarbete har vid upprÀtthÄllande av ordning.

I föreliggande studie Äsyftas att erhÄlla en djupare förstÄelse om ordningsvakters erfarenheter och upplevelser av vÄld och hot. Vi vill Àven fÄ klarhet i vilken betydelse samspelet mellan kollegorna har, samt vad interaktionen mellan ordningsvakterna och gÀsterna har för betydelse för upprÀtthÄllandet av ordning dÀr de arbetar. Uppsatsen har genomförts i en sydsvensk mindre stad. För insamling av empiri har vi nyttjat oss av kvalitativ metod, dÀr 10 semistrukturerade intervjuer genomförts dÀr 10 respondenter av olika kön deltagit. En delvis deltagande observation pÄ en nattklubb har Àven genomförts som ett komplement till intervjuerna.

Pedagogens val i samlingar : Pedagogens metoder för att skapa social ordning

Syftet med denna uppsats Àr att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda pÄ hur pedagogerna i tvÄ olika verksamheter skapar och upprÀtthÄller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrÀttavisningar och positiv feedback frÄn pedagogen riktat till barnet/barnen, dÄ detta vÀckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprÀtthÄlla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som Àr underlaget för att besvara frÄgestÀllningarna. UtifrÄn vÄra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i bÄda verksamheterna anvÀnder samma typ av metoder men ibland pÄ olika sÀtt. Pedagogerna pÄ LÀrkan varierar metoder, innehÄll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen pÄ Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Makt och ordning i skolan : En studie om maktrelationer och ordningsbetyg ur barns perspektiv

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn pÄ makt och ordning i skolan med utgÄngspunkt i tvÄ teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser pÄ maktrelationen till lÀrare och ett eventuellt Äterinförande av ordningsbetyg. Jag utgick frÄn följande forskningsfrÄgor: -          Hur upplever elever maktrelationen till lÀrare?-          Hur ser elever pÄ ett eventuellt Äterinförande av ordningsbetyg? Med hjÀlp av tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn tvÄ olika klasser besvarades mina forskningsfrÄgor och kunde dÀrefter diskuteras i relation till tidigare forskning. Synen pÄ maktrelationen skiljer sig mellan de tvÄ klasserna, den Àr mycket mer mÀrkbar i den ena klassen. OrÀttvisor gÀllande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen Àr en mer jÀmnstÀlld maktrelation mellan lÀrare och elever.

Upplevd anstrÀngning vid tvÄ olika arbetsprov pÄ cykelergometer

Psykologiska mÀtningar av fysiska egenskaper pÄ kvotskala har alltid varit önskvÀrda och viktigt att de mÀtinstrument man anvÀnder ger en Äterger en reliabel variabel, bland annat inom klinisk forskning, diagnossÀttning vid symtombedömningar, vid fysisk trÀning. Syftet med denna studie var att jÀmföra tillvÀxtfunktionen frÄn tvÄ olika belastningsprotokoll. 24 studenter (12 mÀn och 12 kvinnor) i Äldrarna 20 till 30 Är vid Stockholms universitet deltog i studien för att undersöka om upplevd anstrÀngning skiljer sig beroende pÄ stimuluspresentationsordning. I den hÀr inomindividsstudien anvÀndes tvÄ olika belastningsprotokoll. Det ena, vanligt förekommande inom psykofysik, en randomiserad ordning.

Flexibel förvaring : Med design för hÄllbar utveckling

 Den hÀr uppsatsen handlar om min vÀg till att ta fram en förvaringslösning, med hÄllbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgÄngspunkt. Med tanke pÄ hur vÄr nuvarande konsumtion pÄverkar vÄra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hÄllbar och miljövÀnlig. Jag har lÀst in mig pÄ teori kring hÄllbar utveckling och en förutsÀttning för hÄllbar design Àr att konsumenterna vÀljer produkter som de vill ha kvar lÀnge. För att fÄ inspiration och ha nÄgot att ta avstamp ifrÄn har jag tittat pÄ hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade frÀmst för de gamla kistor och koffertar som vÄra förfÀder tog med sig pÄ sina korta eller lÀngre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet dÄ de Àr mer portabla Àn andra förvaringsmöbler.

Anonyma vittnen: En lösning pÄ problemet eller ett hot mot rÀttssÀkerheten

Uppsatsen behandlar frÄgan om det Àr möjligt att införa en ordning dÀr anonyma vittnen tillÄts som bevismedel i svensk rÀtt. Med anonyma vittnen menas att den tilltalade aldrig fÄr kÀnnedom om vittnets identitet. Detta har lÀnge ansett strida mot Europakonventionens krav pÄ rÀttvis rÀttegÄng samt den grundlÀggande rÀttigheten om partsinsyn. Attityden har dock förÀndrats ute i Europa och Europadomstolen har Àndrat sin stÄndpunkt. Ett flertal lÀnder, bland annat vÄrt grannland Norge, har infört en ordning dÀr anonyma vittnen tillÄts som bevismedel.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->