Sök:

Sökresultat:

690 Uppsatser om Förhandlad ordning - Sida 30 av 46

HÄllbar utveckling i Àmnet biologi : En kvalitativ studie om hur grundskolelÀrare i Ärskurs 4-6 arbetar med hÄllbar utveckling.

Denna studie grundar sig pÄ hur lÀrare tolkar hÄllbar utveckling i Àmnet biologi. Syftet Àr att undersöka pÄ vilka grunder lÀrarna vÀljer arbetssÀtt och ÀmnesinnehÄll. LÀrarna som intervjuas Àr verksamma i Ärskurs 4-6. Intervjuerna Àr semi-strukturerade vilket betyder att teman behandlas utifrÄn en given intervjuguide, frÄgorna stÀlls dÀrför inte med nÄgon förutbestÀmd ordning. De lÀrare som ingÄr i studien Àr behöriga i Àmnet biologi och urvalsprocessen grundar sig i ett bekvÀmlighetsurval.

Ombildning frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt : En kartlÀggning av de praktiska ÄtgÀrder samt de juridiska problem vilka omgÀrdar fenomenet ombildning

Ombildning frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt Àr ett fenomen som blivit allt vanligare under de senaste tio Ären. Genom att genomföra en ombildning fÄr innehavarna av lÀgenheten, oftast de forna hyresgÀsterna, tillgÄng till en vÀrdefull bostadsrÀtt, vilken till skillnad frÄn en hyresrÀtt, kan sÀljas och köpas öppet pÄ marknaden. Eftersom ombildning har blivit sÄ vanligt i Sverige uppkommer ett intresse, för samtliga inblandade parter, att veta hur de ÄtgÀrder, som förekommer vid en ombildning, skall företas. Förr eller senare kommer Sverige att stÀllas inför en rÀntehöjning, vilken kommer att fÄ stor ekonomisk betydelse. En rÀntehöjning kommer nÀmligen att pÄ sikt ge negativa konsekvenser för mÄnga hushÄll, eftersom de svenska hushÄllen lÄnar pengar i mycket stor utstrÀckning till sitt boende.

Det personliga betalningsansvaret. : SÀrskilt om ansvar för tilltrÀdande styrelseledamöter.

Syftet med förevarande uppsats Àr att utreda hur det personliga ansvaret Àr utformat för nytilltrÀdd styrelse, samt vilka möjligheter har nytilltrÀdd styrelse att undgÄ ansvar.Styrelseledamöter i ett aktiebolag kan bli personligt betalningsansvariga om det i lagen givna handlingsmönstret nÀr det finns skÀl att anta att bolaget har kapitalbrist. Det personliga ansvaret Àr utformat som ett medansvar och trÀffar hela styrelsen. Möjligheterna för att undgÄ personligt betalningsansvar Àr dels genom ansvarsfrihetsgrunder, dels genom att lÀka kapitalbristen (inom en till tvÄ mÄnader).Det personliga ansvaret för nytilltrÀdd styrelse Àr inte lagreglerad och av lagstiftaren stadgas att frÄgan bör bedömas med beaktande av den nytilltrÀdde ledamotens agerande i det enskilda fallet. Diskussion har förts kring vilken ansvarssituation som ska anses gÀlla för den nytilltrÀdde styrelseledamoten vid tidpunkten för intrÀdet. Indikationer finns pÄ att nytilltrÀdd styrelseledamot "Àrver" tidigare styrelses ansvar.

Inte ett leende före jul : En studie om lÀrares bemötande av elever

Vilken betydelse har det hur lÀrare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet nÄgon roll för hur eleverna vÀrderar sig sjÀlva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie Àr att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lÀrares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger pÄ bemötandets betydelse för sjÀlvkÀnsla, motivation och lÀrande men Àven hur eleverna vill bli bemötta framkommer.Som teoretisk utgÄngspunkt presenteras dels en syn pÄ hur sjÀlvkÀnslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det Àr lÀrares förhÄllningssÀtt som styr elevers motivation.Metoden som anvÀnts Àr gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och dÀrmed lÀttare kunde diskutera betydelsen av lÀrares bemötande.De slutsatser som dras i studien Àr att elever vill att lÀrare med sitt bemötande ska bekrÀfta dem pÄ tÀmligen primÀra vis; genom att hÀlsa pÄ dem Àven utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmÀrksamma dem och verkligen lyssna pÄ dem. NÀstan samtliga informanter föredrog lÀrare som har ett strÀngt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansÄgs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bÀttre.

Bakom gardinen : drÀktmode och nakna kvinnokroppar 1600-2000

Uppsatsen behandlar gardinernas utveckling och relation till drÀktmode och kvinnans kropp mellan 1600 och 2000. I uppsatsens första del undersöks representationer av gardiner i flamlÀndskt 1600 tals mÄleri. DÀrefter behandlas 1700 och 1800 talens dekorerade gardiner, dess antika referenser och relation till drÀktmode. SÀngförhÀngets erotiska representationer i konsten och förhÄllande till den nakna kvinnokroppen undersöks i uppsatsens tredje del. Slutligen behandlas modernismens bortvalda gardiner, postmodernismens stilblandningar och samband med mode och kvinnans kropp idag.Bildanalyserna fokuserar pÄ gardiner och sÀngförhÀngen, hur de representeras i mÄleri, illustrationer och fotografier samt hur de förhÄller sig till bland annat drÀktmode, kvinnans kropp antik skulptur, symbolik och allegoriska budskap. Gardiner har mÄnga betydelser bortom alla praktiska funktioner.

Fast driftstÀlle enligt intern rÀtt och OECD:s modellavtal : Betydelsen av en Àndring i kommentaren till modellavtalet för intern rÀtt

SamhÀllet vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker gÄr fort framÄt. NÄgra exempel Àr möjligheten att via internet utföra bankÀrenden och lÀmna in deklaration. Dessa Àrenden Àr kÀnsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. NÀsta steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det Àr Àven detta som Àr uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det Àr i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.

Prioritering av anvÀndningsfall: för arkitekturfokuserade, anvÀndningsfallsdrivna, iterativa och inkrementella processer

Denna rapport handlar om prioritering av anvÀndningsfall för anvÀndningsfallsdrivna, arkitekturfokuserade, iterativa och inkrementella processer som exempelvis Rational Unified Process. I mÄnga situationer mÄste man göra en avvÀgning av vilka anvÀndningsfall som Àr viktigast att implementera. Vid iterativ och inkrementell utveckling mÄste man alltid vÀlja anvÀndningsfall till nÀstföljande iteration och vid resursbrist kan man tvingas vÀlja bort nÄgot anvÀndningsfall. Syftet med detta arbete Àr att utreda vilka prioriteringsmetoder som finns tillgÀngliga, vilka faktorer som pÄverkar prioriteringen och hur dessa skall vÀgas mot varandra, samt föreslÄ eller utarbeta en praktiskt anvÀndbar prioriteringsmetod. Mitt vetenskapliga synsÀtt, för ett arbete av den hÀr karaktÀren, Àr relativt hermeneutiskt.

Epigenetic regulation of the Igf2/H19 gene cluster

Igf2 (insulin-lik tillvÀxtfaktor 2) och H19 Àr prÀglade gener hos dÀggdjur. PrÀglade gener uttrycks ojÀmnt; den allel som Àrvts frÄn den ena förÀldern uttrycks mer Àn den frÄn den andra. Igf2-genen kodar för en viktig embryonal tillvÀxtfaktor och uttrycks till protein bara frÄn den paternella allelen. H19 transkriberas bara frÄn den maternella allelen, men translateras inte till protein. Igf2 spelar en viktig roll under drÀktigheten, dÄ den bidrar till tillvÀxten av bÄde placenta och foster och reglerar sÄvÀl nÀringstillgÄng och tillvÀxthastighet för embryot. Enligt en teori kallad ?the genetic conflict theory? (~konflikten mellan genomen) sÄ ligger det i honans intresse att fördela resurserna jÀmnt mellan alla syskon.

Har integrationen inom EU bidragit till en mer eller mindre jÀmlik BNP-fördelning?

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste omrÄdena i vÀrlden sÄ finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter bÄde mellan och inom medlemslÀnderna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fÄtt pÄ BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemslÀnder, det vill sÀga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgÄr ifrÄn tvÄ krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till lÀndernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar Ätskilliga miljarder till de BNP mÀssigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begrÀnsa antalet lÀnder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. PÄ grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.

Effekt av olika stretchmetoder pÄ agility och rörlighet hos elitinnebandyspelare

Bakgrund: I mÄnga idrotter sÄsom innebandy anvÀnds vanligen statisk stretching (SS) som en del av uppvÀrmningen i tron om att öka prestation trots att statisk stretching har visat sig ha negativ inverkan pÄ aktiviteter som involverar styrka, power, sprint och agility.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om olika stretchmetoder SS, dynamisk stretching (DS) och ingen stretching (IS) som en del av uppvÀrmningen pÄverkade agility och/eller rörelseomfÄng (ROM) i hamstring hos manliga innebandyspelare i superelitligan och om en eventuell effekt varade upp till 10 min in i testtillfÀllet.Metod: Vid tre testtillfÀllen testades de olika stretchmetoderna (SS, DS och IS) efter avslutad uppvÀrmning. Alla tre stretchmetoderna utfördes vid varje testtillfÀlle efter randomiserad ordning pÄ tre olika grupper. Agility och rörlighet testades med T-test (s) och passive straight leg raise test (o) vid 0 min, 5 min och 10 min efter avslutad stretching. Totalt 9 testpersoner slutförde studien.Resultat: Vid bÄde 0 min och 5 min efter avslutad stretching noterades bÀst tid pÄ T-test (s) efter DS (10,20 ± 0,98 samt 9,92 ± 0,49). Vid 10 min noterades bÀst tid efter IS (9,68 ± 0,16).

Framsökning av riskobjekt och tillgÀngligheten av vÀgnÀtet samt jÀrnvÀgen vid översvÀmning : I Karlstads kommun

Karlstad ligger uppbyggt pÄ och invid KlarÀlvsdeltat och Àr i riskzonen för översvÀmning dÄ staden pÄverkas av bÄde flöden i KlarÀlven och nivÄer i VÀnern.I och med översvÀmningsprogrammet, som togs fram av Karlstads kommun 2010, har man tagit ett heltÀckande grepp om översvÀmningsproblematiken och klarlagt vilka ÄtgÀrder som bör vidtas pÄ kort och lÄng sikt. I översvÀmningsprogrammet Àr det bestÀmt att RÀddningstjÀnsten i Karlstadsregionen ska arbeta fram en beredskaps- och handlingsplan. Examensarbetet Àr utfört Ät RÀddningstjÀnsten och ligger till grund för fortsatt arbete med beredskaps- och handlingsplanen.Arbetets syfte har varit att söka fram och koordinatsÀtta samhÀllsviktiga riskobjekt samt visualisera vilka riskobjekt som drabbas vid olika översvÀmningsscenarier i KlarÀlven och VÀnern. Sedan har viktiga vÀgar inom kommunen, som drabbas vid olika vattenflöden i KlarÀlven, visualiserats. DÄ viktiga vÀgar har svÀmmats över har alternativa vÀgval, för omledning av all typ av trafik, tagits fram genom nÀtverksanalys.

Mindre aktiebolags val av revisor ? En studie om vilka revisorattribut som Àr avgörande

Den svenska revisionsmarknaden stÄr inför en stundande förÀndring. För tillfÀllet pÄgÄren utredning avseende revisionspliktens vara eller icke vara och det mest tyder pÄ attdenna kommer att avskaffas inom en snar framtid. NÀr revisionsplikten avskaffasberÀknas endast fyra procent av dagens aktiebolag behöva anlita en revisor. Dettakommer antagligen att revolutionera situationen för revisionsbyrÄerna som inte lÀngrekommer att ha stöd av den svenska lagstiftningen i deras arbete med att knyta till sigklienter. RevisionsbyrÄerna blir till stor del tvungna att anpassa sig till normalamarkandsförhÄllanden dÀr efterfrÄgan styr de olika aktörerna.Syftet med den hÀr studien Àr att faststÀlla de revisorattribut som markanden ochrevisionskonsumenterna efterfrÄgar.

Könsstereotyper regerar i skolreklam : - En studie i hur genus görs i reklam för gymnasieskolor i Stockholms stad

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer frÄn 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har analyserna gjorts utifrÄn teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppssprÄk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom klÀder, smink, accessoarer, hÄr.

Genus i skolan : En videobaserad interaktionsstudie av hur genus skapas, upprÀtthÄlls och ifrÄgasÀtts pÄ en grundskola i Sverige

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i Ärskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat pÄ de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrÄgasÀttande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion pÄ en skola. Avslutningsvis behandlar Àven studien frÄgan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i sÄ fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lÀrare bÄde orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nÀmnda tema pÄvisar studien flera exempel pÄ interaktionella praktiker som Àr genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrÄgasÀttande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utstrÀckning Àn flickor, vilket kan tÀnkas vara en interaktionell praktiker som Àr genusnormerande. Studien pÄvisar Àven hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig frÄn kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Tre grundskollÀrares erfarenheter kring mobbning

AbstractTitel: Tre grundskollÀrares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poÀng, B-nivÄ, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhÀllsproblem och att lÀrare bör ta tag i ett mobbningsÀrende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lÀrare i Äk 7-9, pÄ tvÄ olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar pÄ grundskollÀrares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att anvÀndas var intervjuer med tre grundskolelÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frÄgorna stÀlldes i den ordning situationen tillÀt.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->