Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. UtifrÄn detta argument frÄgade vi oss vad revision tillfredstÀller för behov hos intressenten eller det vill sÀga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jÀmföra nyttan med kostnaden mÄste nyttan preciseras med ett vÀrde, revisionens vÀrde. Först dÄ man vet vilka behov som, genom revision, tillfredstÀlls hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omstÀndigheter som leder till att detta behov förÀndras. Syftet med undersökningen Àr att förklara revisionens vÀrde genom att identifiera de faktorer som pÄverkar revisionens vÀrde och dÀrmed kunna granska fenomen sÄsom förvÀntningsgap och revisionsplikt.

SLU inledde tillsammans med föreningen Sveriges kyrkogÄrdschefer ett projekt för att ta fram relevanta nyckeltal som skulle kunna anvÀndas till ibland annat en benchmarkingprocess med syftet att effektivisera arbetet pÄ svenska kyrkogÄrdar. 2007 började man utföra datainsamlingar som genererade omfattande information om skötselarbetet pÄ Sveriges kyrkogÄrdsförvaltningar som man sedan har anvÀnt för att ta fram nyckeltal. I samband med en workshop 2012 lanserade man idén om att nyckeltalet kostnad per grav skulle kunna fungera som ett effektivitetsmÄtt. Det hÀr arbetet ska försöka svara pÄ frÄgestÀllningen om kostnad per grav Àr ett bra effektivitetsmÄtt. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en analys av 6 olika förvaltningar. Analysen kompletteras med en intervjustudie dÀr förvaltningarna fÄ svara pÄ frÄgor om hur bra nyckeltalen speglar förvaltningarnas effektivitet.

VÄr studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrÄnvaro samt att utreda om organisationer upplever nÄgon nytta med att redovisa sjukfrÄnvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro, och om denna i sÄ fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tÀnkas uppstÄ för organisationer vid anpassningen till lagen. VÄr studie Àr av kvalitativ art dÀr vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. VÄr slutsats Àr att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrÄnvaro de merkostnader som uppstÄr. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen sÀrskild nytta av att redovisa sjukfrÄnvaro, men har heller inga sÀrskilda merkostnader..

Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begrÀnsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har nÄgon form av internredovisning, Àven om den inte alltid Àr sÄ formaliserad. Endast de tvÄ företag som har den mest utvecklade internredovisningen Àr sjÀlva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begrÀnsande faktorer vi har identifierat Àr kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillvÀxtambitioner och rÄdgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning pÄverkar ett bolags kostnadför kapital Àr mycket omfattande och relationen mellan mÀngden lÀmnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivÄ iÄrsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare pÄ kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det dÀrför intressant att undersöka bÄde Ärsredovisningaroch kvartalsrapporters pÄverkan pÄ företagets kostnad för kapital.Syfte och AvgrÀnsningar: Vi Àmnar besvara vÄr forskningsfrÄga med utgÄngspunkt frÄnBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mÀtning av upplysningsnivÄ. Studienundersöker Ärsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Introduktion/bakgrund: Ämnet Idrott och HĂ€lsa Ă€r viktigt ur mĂ„nga synpunkter. Det Ă€r ett Ă€mne som ger kunskap inom fysisk aktivitet, hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Dessutom ges denna kunskap till ungdomarna för att de Ă€ven ska behĂ„lla detta senare i livet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad gymnasieelever pĂ„ ett yrkesgymnasium med lĂ„g respektive hög nĂ€rvaro hade för upplevelse av skolĂ€mnet Idrott och HĂ€lsa samt om det fanns nĂ„got samband mellan elevernas fysiska sjĂ€lvkĂ€nsla och deras nĂ€rvaro och om Ă€mnet var till nĂ„gon nytta för dem.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med Ă„tta elever pĂ„ ett yrkesgymnasium, fyra tjejer och fyra killar.

Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

Avfallshantering kommer med stor sannolikhet alltid vara en aktuell frÄga, ny teknologi och reningsmetoder uppkommer och vilket behandlingsmetod som Àr mest lÀmpad för vilken typ av avfall kan diskuteras. Syftet med denna studie Àr att se över de kostnader och nyttor som uppkommer nÀr Uppsala kommun komposterar det komposterbara hushÄllsavfallet och sedan jÀmföra det med ett scenario dÀr samma mÀngd avfall istÀllet skulle brÀnnas. Det slutliga resultat och Àven den rekommendation som kommer ges Àr att det fallet med det högsta nettovÀrdet Àr den mest samhÀllsekonomiska metoden. För att kunna göra denna typ av studie kommer metoden kostnad-nytta-analys att anvÀndas. Detta Àr en metod som fÄngar in alla aspekter kring en aktivitet, Àven aspekter som det normalt sett inte finns nÄgon prislapp pÄ.

Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begrÀnsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har nÄgon form av internredovisning, Àven om den inte alltid Àr sÄ formaliserad. Endast de tvÄ företag som har den mest utvecklade internredovisningen Àr sjÀlva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begrÀnsande faktorer vi har identifierat Àr kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillvÀxtambitioner och rÄdgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste Ärtiondena. Ett problem för bolag Àr att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den frÀmsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare Àn effekterna av denna. Det behövs dÀrför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. VÄr studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhÄlla av frivillig redovisning.

NÀstan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra hÀndelser med koppling till klimatdebatten. FrÄgor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta pÄ olika toppmöten. KlimatfrÄgor Àr stÀndigt nÀrvarande och pÄverkar sÄvÀl beslut av styrande politiker likvÀl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhÀllsansvar, sÄ kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhÀllsansvar gör att företag kan förbÀttra sitt renommé i allmÀnhetens ögon. Inom ramen för sitt samhÀllsansvar Àr det en del företag som vÀljer att klimatkompensera sin verksamhet.

Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar sĂ€kerhet, trygghet och gemenskap.FörmĂ„ner kopplade till medlemskapet kan bĂ„de vara materiella och av mer Ă€ndamĂ„lsenligkaraktĂ€r direkt kopplad till organisationens syfte och mĂ„l. Denna nytta kan vara svĂ„rt att mĂ€taoch dĂ€rför svĂ„r att redovisa pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt i en omvĂ€rld som fokuserar pĂ„ statistikoch mĂ„tt.Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation dĂ€r förbundenföretrĂ€der medlemmarna i olika situationer sĂ„som vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanocksĂ„ ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsĂ€kring eller ersĂ€ttning vid strejk.Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskĂ„ren och bidrartill den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete Ă€r ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar Ă€ven förbunden nytta genompersonlig utveckling och vĂ€lbefinnande.

Den hÀr studien handlar om inspelning av röstsamtal vid rÀddningsinsatser. Syftet med studien har varit att undersöka och se vilken nytta inspelning av röstsamtal vid rÀddningsinsatser kan medföra. Utöver nyttan har vi försökt identifiera möjliga utmaningar och tillvÀgagÄngssÀtt för att bemöta utmaningarna har redovisats. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer med fyra representanter frÄn rÀddningstjÀnsten i Göteborg, dÀr tre var insatsledare och en var insatschef. I det empiriska materialet framkom det att inspelning av röstsamtal har en nytta och att det uppkommer möjliga utmaningar.

Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och anvÀndning av mÄttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvÄrd genom en intervju- och enkÀtundersökning.  Syftet Àr att se hur KPP bör implementeras och anvÀndas. Slutsatsen Àr att sjukhusens ledning inte fokuserats pÄ den strategiska och operativa styrningen med hjÀlp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna anvÀndningen. KPP-mÄttet mÄste vara tillgÀngligt för alla nivÄer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vÄrden av patienter; goda IT-system Àr ocksÄ nödvÀndiga. Tiden sedan KPP införts har pÄverkat den interna anvÀndningen..