Mitt projekt har handlat om att gestalta en skola som ska utstrÄla harmoni. Samtidigt vill jag att den ska upplevas spÀnnande och lekfull. Skolans system Àr ordnat, tydliga riktningar och har influenser frÄn klassiska skolor.Byggnaden har en introvert sida och en extrovert. Den extroverta Àr glasad och riktar sig mot grönomrÄdet vilket var en utgÄngspunkt i projektet, att skolans elever ska ha en utsikt pÄ natur. Den extroverta sidan vinklar sig runt parken, likt en mÀnniska som omfamnar.PÄ motsats sida finner man dess kontrast, en introvert fasad.

FrÄn ett intresse för realism och krigets estetik kommer detta examensarbete. Det bestÄr av ett 3D-grafikst verk i form av en 3D-modell av vapnet Mp40 och ett pedagogiskt inriktat verk i form av en handbok. PÄ grund av rapportens tekniska natur du som lÀsare ha en del kunskap pÄ omrÄdet men för att hjÀlpa situationen finns en begreppsförklaring att tillgÄ i kapitel 3.6 Begreppsförklaring.Med aktuella metoder och programvaran Maya 2009 64-bit (Autodesk, 2008) skapades den högupplösta modellen utifrÄn tvÄ typer av referenser, profilbilden och förstÄelsebilden. Med hjÀlp av en omfattande referensdatabas kunde modellens realism och detaljrikedom bevaras. Genom olika processer skapades sedan den lÄgupplösta modellen för slutgiltig generering av normal map[1] och textur.

Det har funnits en debatt under mÄnga Är debatt om snöskoterns vara eller icke vara runt om i Norrland. Diskussioner om att förbjuda snöskotertrafik utanför utmÀrkta leder och att bullernivÄn pÄ snöskotrar Àr för höga Àr exempel pÄ problem som finns. Idag finns det omrÄden inom Norrbottens lÀn som har delvis eller totala snöskoterförbud. Syftet med detta arbete Àr att titta pÄ i vilken utstrÀckning det nio punkter som rapporten Snöskotern i Naturen stÀllt upp, detta Àr en rapport som slÀpptes 1994 av Miljö- och Naturresurs Departementet. Syftet med den utredningen var att skydda miljön mot de skadeverkningar som uppstÄr efter snöskotern.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Betydelsen av förtroende i ett strategiskt samarbete Seminariedatum: 2005-01-12 Kurs: FEK 582, Kandidatseminarium, 10 poÀng Författare: Sofia Forsgren Malin Levén Christopher Norman Handledare: Nadja SörgÀrde Fem nyckelord: Strategiska samarbeten, Förtroende, FörÀndring, SAS, Relationer Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur det kommer sig att samarbetet mellan tvÄ parter i en strategisk allians kan fortsÀtta trots minskat förtroende. Metod: Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vÄrt fallföretag Àr SAS. VÄr empiri bestÄr av bÄde primÀr- och sekundÀrdata och ansatsen Àr av abduktiv natur. Teoretiska perspektiv: Det finns mycket forskning om strategiska allianser inom flygindustrin och teorin betonar vikten av ett gott förtroende mellan de samarbetande parterna. Uppenbart Àr dock att förtroendet mellan företagen sjunker nÀr yttre faktorer tvingat en eller flera medlemmar i en allians att Àndra sin strategi sÄ att den i viss mÄn strider mot alliansens uttalade, sÄsom exempelvis i en lÄgkonjunktur.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur konferensanlÀggningen, Finnhamns Arkipelag, skulle kunna arbeta med hÀlsoaktiviteter för sina gÀster med framförallt naturen som redskap.- Hur pÄverkar naturen konferensgÀsternas hÀlsa?- Hur arbetar redan hÀlsonischade konferensanlÀggningar?- Hur kan naturen anvÀndas inom hÀlsoarbetet pÄ konferensanlÀggningar?- Vad kan utvecklas pÄ Finnhamns konferensanlÀggning?Metod: Forskningen Àr avsedd att kartlÀgga behov, önskemÄl, erfarenhet och Äsikter kring Àmnet och slutsatsen drogs att den kvalitativa metoden, intervjuer, var mest lÀmpad för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Data har samlats in via fyra intervjuer, tvÄ ansikte mot ansikte och tvÄ via telefon utefter respondentens önskemÄl. Respondenterna har erfarenhet och kompetens inom omrÄdet samt arbetar med friskvÄrd eller Àr konferensansvariga pÄ anlÀggningarna De jobbar med aktiviteter och hÀlsa för deras konferensgÀster och har alla sett de positiva resultaten av vistelse i naturen.Resultat: Resultaten visar att naturen har Äteruppbyggande och en rad andra positiva effekter pÄ konferensgÀster som har aktiviteter utomhus. De nischade konferensanlÀggningarna har en mÀngd aktiviteter och Àr flexibla utefter önskemÄl.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och sociokulturella faktorer i samhÀllet inverkar pÄ mÀnniskors val och handling i glesbygd. Detta har skett med fokus pÄ utflyttning, Ätervandring samt attityder och vÀrderingar gentemot samhÀllet. UtgÄngspunkten var baserad pÄ en fallstudie av en utvald Ärskull i Pajala kommun födda 1969. En kohortanalys utfördes i syfte att följa den utvalda gruppens utflyttning frÄn hemorten mellan Ären 1969-2004, parallellt gjordes Àven en kohortanalys pÄ en Ärskull födda fem Är tidigare för att kunna se eventuella förÀndringar i utflyttningsmönster. Utöver detta skickades en enkÀt ut till en urvalsgrupp bestÄende av 60 personer.

Tourism in the Arctic and Antarctic is increasing rapidly. In both Polar Regions, the cruise tourism is predominant. Several of the tour operators arrange trips under the banner of ecotourism, meaning that the trips should be ecologically sustainable. To ensure ecotourism standards there are different types of certifications; for cruise travels in the Arctic there is AECO (the Association of Arctic Expedition Cruise Operators) certification, and for travels to the Antarctic IAATO (the International Association of Antarctic Tour Operators). Promoters of ecotourism argue that these trips are important because they create support for conservation work among tourists making them ?polar ambassadors?.

I Sverige Àgs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsÀgare. Den svenska skogspolitiken bygger pÄ frihet under ansvar. Detta innebÀr att skogsbruket har ett ansvar som strÀcker sig lÀngre Àn de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar Àr relativt kÀnt, men hur detta manifesteras lÀngre ner i vÀrdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsÀgare har att ta ett ökat ansvar Àr idag okÀnt. Att undersöka detta Àr intressant för den enskilde skogsÀgaren och intressenterna i dennes omvÀrld, men Àven samhÀllet i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas pÄ ett ansvarsfullt sÀtt.Denna studie Àr avgrÀnsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som pÄverkar ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsÀgare som bor i Uppsala lÀn eller Stockholms lÀn och som Àger skog i Uppsala lÀn.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken kunskap som krÀvs för att undervisa barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa, samt vad lÀraren kan göra för att underlÀtta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frÄgorna hur, vad och varför stÄr i fokus, arbetet kommer ocksÄ att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vÄrt arbete.Alla intervjuade lÀrare har pÄpekat att vid undervisning av barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa Àr det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska fÄ sÄ bra skolgÄng som möjligt har det framkommit att det krÀvs en förstÄelse och kunskap om funktionshindret hos lÀraren.

Varje dag överöser företag oss mÀnniskor med budskap genom reklam ochannonser. Nya kanaler sÄsom bloggar, ett ökat utbud av TV-kanaler ochökningen av antalet svenska och utlÀndska tidningar har bidragit till att flerreklambudskap trÀngs pÄ marknaden. Vi mÀnniskor har dÀrför tvingats lÀraoss att stÀnga av och ignorera reklam. DÀrför uppfattar vi inte ens en brÄkdelav alla de budskap som cirkulerar runt omkring oss. För företag gÀller detdÀrför att hitta nya sÀtt att komma igenom kaoset och nÄ fram sina kunder.IstÀllet för att anvÀnda sig av konventionella marknadsföringsmetoder somannonsering och TV-reklam, har företag börjat försöka fÄ mÀnniskor attprata om produkten.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur lÀrare respektive rektorer ser pÄ lÀrares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet Àr Àven att jÀmföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som Àr undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som Älder, Àmnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte Àr att reflektera över skolkulturers och normers inverkan pÄ hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola frÄn 90-talet fram till idag. I analysen Àr hÀnsyn tagen till begreppet ?alignment? (rÀttning) som relaterar till en organisations förmÄga att fungera som en helhet.

1st of may 2003, a new energy system based on electricity certificates, was initiated in Sweden. The purpose with this system, is to stimulate an enlargement of energy production from renewable sources. The electricity system, ist built on that the producers of energy from renewable sources confer a electricity certificate from the government for every produced MW energy from renewable sources. The electricity certificate is supposed to be turned over and with that generate reciepts to the producers. Furthermore there is an obligation for the energyusers und energysuppliers, that means that the users and the suppliers every year the 1st of april got to have electricity certificates in proportion to their energy consumption during previous year.

I Sverige Àgs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsÀgare. Den svenska skogspolitiken bygger pÄ frihet under ansvar. Detta innebÀr att skogsbruket har ett ansvar som strÀcker sig lÀngre Àn de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar Àr relativt kÀnt, men hur detta manifesteras lÀngre ner i vÀrdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsÀgare har att ta ett ökat ansvar Àr idag okÀnt. Att undersöka detta Àr intressant för den enskilde skogsÀgaren och intressenterna i dennes omvÀrld, men Àven samhÀllet i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas pÄ ett ansvarsfullt sÀtt.Denna studie Àr avgrÀnsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som pÄverkar ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsÀgare som bor i Uppsala lÀn eller Stockholms lÀn och som Àger skog i Uppsala lÀn.

I denna uppsats utreds varumÀrkesrÀttens tillÀmpning pÄ domÀnnamnstvister i USA och Norden. FrÄgan om denna tillÀmpning Àr enhetlig med den traditio-nella varumÀrkesrÀtten, och om denna traditionella rÀtt Àr tillrÀcklig eller lÀmp-lig för att hantera domÀnnamnstvister, belyses.Det grundlÀggande syftet inom bÄde nordisk och amerikansk varumÀrkesrÀtt Àr skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av anvÀndning av förvÀx-lingsbart varumÀrke, och skyddandet av det upparbetade vÀrdet i vÀlkÀnda va-rumÀrken. Trots rÀttsenhetlighet inom dessa tvÄ lÀror har USA ocksÄ utvecklat en lÀra om initial intresseförvÀxling, vilket inte finner nÄgon motsvarighet i Norden. Denna lÀra fokuserar pÄ risken för en förvÀxling före köpet som skingras innan detta genomförs.DomÀnnamn finnes vara lÀtta att registrera och ha en sÀrskiljande funktion lik-nande varumÀrkens. Detta har lett till ett antal domÀnnamnstvister i frÀmst USA, men Àven Danmark har haft flertalet dylika tvister.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt pÄ samhÀllet. Med begreppet menas att man som konsument tar stÀllning i etiska frÄgor och genom sina konsumtionsval försöker pÄverka marknad och politik. Huruvida detta Àr ett bra sÀtt för att förÀndra produktionen, diskuteras i forskarvÀrlden. Naturskyddsföreningen Àr en miljöorganisation i Sverige som till viss del anvÀnder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen stÀller sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna instÀllning förÀndrats mellan 1980-2012.