I uppsatsen har det under arbetets gÄng framkommit att Àmnet Àr av en vÀldigt komplex natur och i allt vÀsentligt inte har varit föremÄl för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarlÀggande av rÀttslÀget har varit nödvÀndigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar Àr av betydande vikt för att Ästadkomma en likformig taxering och för att uppnÄ en enhetlig rÀttstillÀmpning. I dagslÀget förekommer samordnade bedömningar i viss mÄn, men det förefaller inte vara i nÀrheten av en tillfredsstÀllande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom taxeringen skall lyckas. Ett av problemen Àr bristen pÄ resurser.

Denna studie visar att vokalisten tycks befinna sig i en mÄngsidig och inte helt okompliceradposition i ensemble. En position som prÀglas av sÄvÀl musikaliska som sceniskaförvÀntningar, men Àven av en stark och ofrÄnkomlig koppling till kroppen.Vokalistpositionen kan ocksÄ förstÄs som en underordnad position i förhÄllande till övrigainstrumentalisters positioner inom ensemble. Dels utifrÄn den traditionellt vÀsterlÀndskasynen pÄ uppdelningen mellan kropp och sinne, natur och teknik. Samt dels utifrÄn förstÄelsenav sÄng som ett feminint kodat instrument och hierarkin manligt och kvinnligt.Syftet med studien Àr att undersöka fem vokalisters upplevelser av förvÀntningar i sambandmed ensemblespel, samt deras förhÄllningssÀtt till dessa. Uppsatsen bygger pÄ fem vokalistersskrivna berÀttelser kring deras erfarenheter och upplevelser av att vara vokalist i ensembleinom populÀrmusik.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling pÄ LÄngebro, som Àr ett centralt belÀget verksamhetsomrÄde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskÀlla för att visa hur omrÄdet kan nyexploateras sÄvida de stora och störande anlÀggningarna i omrÄdet flyttas ut till stadens periferi, dÀr de en gÄng förlades. Nu har staden vÀxt och omrÄdet har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. MÄlet för det nedgÄngna och lÄgexploaterade verksamhetsomrÄdet har varit att skapa en mÄttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostÀder, arbetsplatser, handel och rekreation. OmrÄdets nÀrhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet Àr en viktig del som kan förbÀttra det kÀnslomÀssiga vÀlbefinnandet och bli en tillgÄng för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön Àr bristfÀllig. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva vilka aspekter i vÄrdrummet som Àr av betydelse för patienters upplevelse av sin vÄrdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfÀr pÄverkar patienten bÄde fysiologiskt och psykologiskt Àr av intresse för oss som sjuksköterskor, dÀrför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell frÄn Axelsson (2008).

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förstÄelse för hur genusmönster kan prÀgla idrottsundervisningen ur ett sÄvÀl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsÀmne, ska kunna förÀndras mÄste vi fÄ mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) Àr barns inflytande betydelsefullt vid förÀndringar av barnens rÀtt i samhÀllet. I studien problematiseras frÄgestÀllningarna enligt följande:?Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga Ären i grundskolan skolans idrottsÀmne ur ett genusperspektiv??Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?I studien anvÀndes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att fÄ inblick i elevernas perspektiv pÄ skolans idrottsÀmne.

Titel: Ingen aning utan spaning ? Skolsköterskors sjĂ€lvmordspreventiva arbeteFörfattare: Eberhard, Charlotte; Lundgren, SannaInstitution: Institutionen för vĂ„rd och natur, Högskolan i SkövdeProgram: Examensarbete i omvĂ„rdnad, 15 HpHandledare: KĂ€llerwald, SusanneExaminator: Westin, LarsSidor: 22MĂ„nad och År: juni, 2013Nyckelord: Skolsköterska, sjĂ€lvmordsprevention, elevhĂ€lsa_________________________________________________________________________Bakgrund: I rapporter som Nationellt centrum för Suicidforskning och Prevention av psykisk ohĂ€lsa (NASP) tagit fram, framgĂ„r att sjĂ€lvmord Ă€r ett stort samhĂ€llsproblem bland barn och ungdomar. Unga individer spenderar en stor del av sin tid i skolan och förutom sjĂ€lva undervisningen utgör skolan en social plattform. SjĂ€lvmord Ă€r för sĂ„vĂ€l mĂ€n som kvinnor den vanligaste dödsorsaken i Ă„ldersgruppen 15-24 Ă„r. SjĂ€lvmordsnĂ€ra mĂ€nniskor lĂ„ngt in i skeendet Ă€r ambivalenta till om de egentligen vill dö.

För att minska utslÀppen av koldioxid har lÀnderna inom den europeiska unionen enats om att införa ett system för handel med utslÀppsrÀtter. Handelssystemet infördes 2005 och skall i sin första period pÄgÄ fram till 2007. Genom att systemet Àr marknadsbaserat sÄ bestÀms priset pÄ utslÀppsrÀtter genom utbud och efterfrÄgan pÄ marknaden. Företag som inte innehar tillrÀckligt med utslÀppsrÀtter mÄste sÄledes köpa utslÀppsrÀtter av andra företag som sÀljer utslÀppsrÀtter pÄ marknaden. I en tidigare studie anses miljökrav likt handel med utslÀppsrÀtter vara av strategisk natur för företag.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Ă€r att genom planering skapa förutsĂ€ttningar för en hĂ„llbar utveckling i tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd med avseende pĂ„ omrĂ„dets natur- och kulturvĂ€rden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, smĂ„företagande och hur boende kan kombineras med nya bostĂ€der och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvĂ€rsektoriell och belyste landsbygden utifrĂ„n historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut.

Bakgrund: Stress pÄverkar bÄde personen, patienten och organisationen. En akutmottagning prÀglas av ett snabbt arbetssÀtt och mÄnga möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan pÄverka sjuksköterskan bÄde fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmÄgan försÀmras av stress vilket i sin tur pÄverkar patientsÀkerheten. LÄngvarig eller svÄr stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Begreppet landskap kan betyda bÄde utsiktslandskap, sÄ som det anvÀnds pÄ engelska , och omrÄde, region, som Àr grundbetydelsen i de germanska sprÄken. Torsten HÀgerstrand introducerade i början pÄ 1990-talet begreppet förloppslandskap, som vÀnder sig mot ett statiskt betraktande av landskap och istÀllet tar fasta pÄ landskapets processer. MÄlet med denna litteraturstudie Àr att presentera en översikt av förloppslandskapets idéer. Syftet Àr att med detta som bakgrund föra en diskussion kring förloppslandskapets relevans i dagens planeringssituation. Europeiska landskapskonventionen företrÀder en landskapssyn dÀr samspelet mellan natur och samhÀlle betonas, men till skillnad frÄn förloppslandskapet sÄ Àr fokus instÀllt pÄ mÀnniskans upplevelse.

Stressrelaterade sjukdomar och utbrÀndhet blir allt vanligare i takt med att pressen pÄ arbetsplatsen ökar. Detta Àr ett samhÀllsproblem som inte bara drabbar individerna oerhört negativt, det skapar Àven stora problem för företagen med ökat antal sjukskrivningar och kostar samtidigt samhÀllet stora summor pengar varje Är. Samtidigt finns forskning som tyder pÄ att grönska och natur har mycket positiva effekter pÄ mÀnskliga stressnivÄer. Denna kandidatuppsats Àmnar att genom en litteraturstudie behandla och diskutera huruvida en grönare arbetsplats kan minska den stress som idag drabbar allt fler. Den Àmnar ocksÄ undersöka hur en grön stressdÀmpande miljö bör se ut och vad den innehÄller.

Transboundary protected areas are a fairly recent concept that have been increasing in popularity and are increasingly being integrated into large international organizations? environmental policy making. This essay examines the phenomena through the cooperation between two national parks, Parc National des Pyrénées in France and Parque Nacional Ordesa Monte Perdido in Spain. The theoretical framework used in this essay is based upon border theory, focusing on the different factors that influence the behavior of the border dweller and how the different social conceptions of nature influence the way it is managed. The results in this study result from researching published and private documents from the national parks and interviews carried out with staff from the park administrations from both countries.

Det jag vill ta reda pÄ i min undersökning Àr hur studievÀgledare pÄ grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes förÀldrar nÀr Äsikterna gÄr isÀr om vilket program som eleven ska vÀlja till gymnasiet. Jag vill Àven undersöka om studievÀgledaren hanterar situationen olika utefter eleven och förÀldrarnas/vÄrdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta Àmne har jag anvÀnt mig utav en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fem studievÀgledare frÄn kommunala grundskolor. I teoriavsnittet anvÀnds Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fÀlt som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan anvÀndas till att applicera pÄ förklaringar om det underliggande hos individen som pÄverkar hur hon/han vÀljer, tÀnker och handlar.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDenna studie Ă€r en ungdomsundersökning genomförd i Longyearbyen pĂ„ Svalbard, som syftar till att undersöka fritidskulturer hos ungdomar mellan 14-19 Ă„r. Ungdomarna ger sin syn pĂ„ tillvaron i förhĂ„llande till sig sjĂ€lva och sin omgivning och beskriver fritidskulturen och de möjligheter till personlig utveckling som finns.FrĂ„gestĂ€llningarHur ser fritidskulturen ut i Longyearbyen enligt ungdomarna? Vilka resurser och lokaler finns till förfogande och vad prioriteras hos myndigheter? Är unga tillfredstĂ€llda med fritidsutbudet och vad som prioriteras? Finns förutsĂ€ttningarna till att skapa sig den identiteten man önskar i Longyearbyen?MetodUndersökningen Ă€r baserad pĂ„ kvalitativa intervjuer av 9 ungdomar som alla studerade i olika Ă„rskurser vid Longyearbyen Skole och har bott i byn under olika lĂ„ng tid. Intervjuerna har sedan sammanstĂ€llts och analyserats enligt ett antal teoretiska begrepp och satts i perspektiv till tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det ungdomskulturer.ResultatResultatet visar en ungdomskultur som skiljer sig mot fastlandet och som rör sig som en stor enhet. Identitet och status tar ocksĂ„ helt olika utryck i byn som prĂ€glas av nĂ€ra vĂ€nskap, nĂ€rheten till natur och snöskoterkultur.

Syftet med och anvÀndningen av Kinda kanal har förÀndrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gÄng i tiden planerades för, att transportera varor pÄ och verka för ökad kommunikation har idag fÄtt en annan betydelse. Kinda kanal Àr fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktÀr som vid dess invigning Är 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbÄtled och magnet för nÀringar som valt att etablera sig i dess nÀromrÄde för att pÄ ett eller annat sÀtt direkt eller indirekt dra nytta av nÀrheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje Är mÄnga besökare som valt att turista dÀr.