Poliser Àr mest utsatta av alla yrkesgrupper för risken att bli utsatt för hot eller vÄld. Det ligger Àven i arbetets natur att risken Àr högre att drabbas av hot eller vÄld. Detta gÀller inte bara under arbetstid, utan Àven pÄ fritiden. Att försöka skapa en förstÄelse för vilket skydd och stöd som kan erbjudas frÄn arbetsgivaren Àr dÀrför av intresse. Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter stÀller krav pÄ arbetsgivaren nÀr nÄgon har blivit utsatt för hot eller vÄld.

Syftet med denna studie Àr att undersöka införandet av begreppet vÀrdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förÀndrade betydelse i de senare lÀroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11.Studien undersökte tre forskningsfrÄgor: Finns det en entydig vÀrdegrund i de studerade lÀroplanerna och texter? Hur förÀndras begreppet vÀrdegrunds innebörd frÄn Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förÀndras innebörden av begreppet vÀrdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förÀndrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras Àr att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregÄngare i tidigare lÀroplaner och var dÀrmed inte unikt. Vad som dÀremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring vÀrdena som skall ingÄ. Försök att konkretisera begreppet vÀrdegrund och vÀrdena som ingÄr dÀr har ökat allt eftersom Ären gÄr och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets VÀrdegrundsprojekt.

Uppsatsen tar upp frÄgan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frÄgan kan delas upp i flera frÄgor. Dessa delfrÄgor kring döden Àr kopplade till olika rÀdslor. Uppsatsen tar Àven upp hur frÄgan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt Àr utredningen av Lucretius, De rerum natura.

De svenska fjÀllen skyddas i dagslÀget av miljömÄlet Storslagen fjÀllmiljö, ett mÄl som Àmnar bevara fjÀllens ursprunglighet och dÀrmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har Àven inrÀttat 13 omrÄden klassade som obruten fjÀllmiljö, omrÄden vars natur- och kulturvÀrden ska vÀrnas om och som, i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, ska hÄllas orörda. BÄda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns pÄ att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella pÄverkan som finns frÄn dagens vindkraftverk samt den ökade visuella pÄverkan som genom fattade beslut Àr pÄ vÀg. Metoden för studien Àr en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora omrÄden som vindkraften pÄverkar visuellt.

TurismnĂ€ringen betraktas idag som vĂ€rldens största nĂ€ringsgren och World Tourism Organisation förutspĂ„r att nĂ€ringen kommer att fortsĂ€tta vĂ€xa i framtiden. TurismnĂ€ringens omsĂ€ttning Ă€r betydelsefull dĂ„ den bidrar med sysselsĂ€ttning och arbetstillfĂ€llen. Den svenska turismpolitiken har till mĂ„l att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnĂ€ring med lĂ„ngsiktig konkurrenskraft. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt pĂ„ vilket sĂ€tt det gĂ„r att varugöra den och sĂ€lja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda pĂ„ hur kommunerna i Örebro lĂ€n arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkĂ€t- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas.

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplanelÀggning med enskilt huvudmannaskap för allmÀnna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestÀmmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket anvÀnds enskilt huvudmannaskap mycket oftare Àn vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmÀnna kostnader lÀggs över pÄ fastighetsÀgarna. Denna problematik har vÀckt vÄrt intresse för Àmnet.En litteraturstudie har gjorts av AnlÀggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus pÄ enskilt huvudmannaskap.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

In the spring of 2006 a pilot project was initiated by The Rural Economy and Agricultural Societies of Sweden together with The Swedish Ornithological Society in order to increase collaboration between bird watchers and farmers. The project as a whole comprised 11 farms in South-Central Sweden. The aim was to benefit the decreasing populations of bird species related to the agricultural landscape. The purpose of this master thesis was to study how similarities and differences between bird watchers and farmers regarding opinions about nature, landscape, agriculture, birds and nature conservation have influenced the collaboration. Four of the farmers and five of the bird watchers that participated in the project were included in this study.

Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Klotter kan ofta vara en inkörsport till grövre brott. Det Àr dÀrför viktigt i ett brottsförebyggande syfte att kunna motverka denna kriminalitet. Med nya lagÀndringar och kunskap frÄn kriminologiska teorier kan poliser idag arbeta mer effektivt mot klotter som skadegörelse. Uppsatsen belyser tvÄ viktiga arbetsmetoder mot klotter som har undersökts genom intervju och litteraturstudier. Den första metoden som uppsatsen belyser Àr till stor del grundad pÄ dialog och bedrivs med fördel i projektform.

MÄnga kvinnor i vuxen Älder har hÀstar och ridning som fritidssysselsÀttning. Vissa kvinnor rider inte men har hÀst som sÀllskapsdjur. Syftet med denna studie var att belysa vad det innebÀr för vuxna kvinnors hÀlsa att ha hÀstar som sÀllskapsdjur, upplever kvinnorna att umgÀnget med hÀstar ger dem nÄgon mer Àn bara fritidssysselsÀttning? PÄverkar det deras vÀlbefinnande och hÀlsa? Studien genomfördes som en intervjustudie dÀr tio vuxna hÀstintresserade kvinnor intervjuades sommaren 2007. Analysen genomfördes med fenemenologisk ansats.

FrukttrÀd anvÀnds sÀllan i stadsmiljö idag. Vanligare var det för hundra Är sedan. Beror det pÄ att staden har blivit en för ogÀstvÀnlig plats att vÀxa pÄ eller har frukttrÀden blivit bortglömda? I detta arbete söks svaret pÄ vilka skötselproblem som Àr förknippade med odling av frukttrÀd i stadsmiljö. Förhoppningen Àr att detta arbete kommer kunna anvÀndas som en vÀgledning nÀr trÀdplantering i urban miljö planeras. ArbetssÀttet har varit en litteraturundersökning dÀr bÄde böcker, vetenskapliga artiklar och trÀdplaner har beaktats.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringstrÀdgÄrden i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. RehabiliteringstrÀdgÄrden Àr skapad utifrÄn undersökningar av mÀnniskorsförestÀllningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hÀlsa och vÀlbefinnande.TrÀdgÄrden Àr uppdelad i Ätta olika kategorier som Àr kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns ocksÄ mellan dem grÀnsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegrÀnsats till att avhandla tvÄ av de Ätta kategorierna, skogstrÀdgÄrden som Àr mer naturlik, ochentrétrÀdgÄrden som Àr formell. Syftet med uppsatsen Àr koppla samman de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed stilhistoriska förebilder inom trÀdgÄrdskonsten genom att valet av former och materialjÀmförs med varandra och med historiska trÀdgÄrdar, liksom att jÀmföra de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed andra konstnÀrliga manifestationer, t ex mÄleri och arkitektur. Slutligen Àr syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trÀdgÄrdarnas idémÀssiga ursprung.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstĂ„ parallella processer som pĂ„gĂ„r samtidigt; att se platsens förutsĂ€ttningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang dĂ€r bestĂ„ndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivĂ„er. Denna tes har jag fĂ„tt möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44. Arbetets syfte Ă€r att sammanlĂ€nka förstĂ„elsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen Ă€r att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det Ă€r biotoperna i sig som bĂ€r och leder konceptutvecklingen för idĂ©, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger ocksĂ„ svaret i en annan skala: FrĂ„ga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förĂ€ndringar, utan att idĂ©n gĂ„r förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system bĂ„de i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44 innehĂ„ller dessa kvalitĂ©er och att arbetssĂ€ttet kan inspirera till liknande angreppssĂ€tt i andra projekt. Att se vad man har, för att fĂ„ det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

SmÀrta Àr ett allmÀnmÀnskligt fenomen och nÄgot vÄrdpersonal med största sannolikhet kommer komma i kontakt med. Trots att smÀrta Àr vanligt förekommande Àr det inte sÀllan som smÀrtbehandlingen upplevs som otillfredsstÀllande för patienten. Utöver analgetisk behandling samt alternativa behandlingsformer kan andra faktorer pÄverka vÀlbefinnandet och dÀrmed smÀrtupplevelsen. DÄ smÀrta till sin natur Àr en flerdimensionell och komplex upplevelse kan en flerdimensionell syn Àven pÄ behandling av smÀrta vara ett fruktbart sÀtt att lindra upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka och belysa vilken betydelse patientens psykiska vÀlbefinnande har pÄ upplevelsen av smÀrta samt hur sjuksköterskan kan lindra patientens upplevelse av smÀrta.