Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.

Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar.

I den här studien får ni läsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgå från barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan främja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. Vårt syfte med studien har varit att nå pedagogernas berättelser om hur barns åsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjälpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag använt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundärdata. För att kunna samla information för empirin har jag använt intervjuer vilket i studien representeras av primärdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa färdigheter att gå framåt och göra en förändring. Speciellt när kommunikationen i företag/organisation är dålig, finns det ett behov att engagerar personaler för förändring som ska hända. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstånd mot förändring och förbättra personalers engagemang på arbetsplatsen.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att använda sig av tekniker inom sociala medier. Både för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade områden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vår litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gällande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte är att undersöka vilka tekniker som företagen använder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gällande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.

Vanligt förekommande i planprogram är målet att skapa social hållbarhet. Definitionen av begreppet är bred och ofta utan konkreta strategier. Tolkningsutrymmet skapar problem, som i sin tur kan göra att begreppets inverkan urholkas. Den här uppsatsen fokuserar på hur social hållbarhet uppnås genom den fysiska planeringen men också genom den mänskliga påverkningsfaktorn. Strategier för fysisk miljö pekar bland annat på vikten av mötesplatser, stråk, jämn fördelning av funktioner och institutioner samt överbyggande av barriärer. Resultatet i uppsatsen visar också att social hållbarhet till stor del är beroende av människors delaktighet och engagemang. I planprocesser praktiseras detta ofta i form av medborgardeltagande, med bland annat dialoger och workshops.

SAMMANFATTNINGVi har inspirerats av en föreläsning av Jennifer Gibson från University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring prioriteringar hos medborgarna, och hur man därigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde på den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att få acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svåra prioriteringar, så kallade wicked-issues.Syftet med uppsatsen var att ta reda på om och hur deliberativa metoder är ett sätt att hantera wicked-issues. Den övergripande frågeställningen är: Vilka kännetecken bör en medborgardialog ha för att vara framgångsrik? För att få svar på frågeställningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur idrottslärare motiverar sina elever i årskurs nio. Frågeställningarna utgick från självbestämmmandeterorin och var följande: Hur påverkar idrottslärarna elevernas autonomi? Vilka aspekter tas tillvara för eleverna ska uppleva tillhörighet och kompetens? Vilka strategier använder idrottslärarna? Vilket förhållningssätt har idrottslärarna gentemot eleverna? MetodFör att uppnå syftet samlades empirisk data in genom intervjuer av tre idrottslärare från olika grundskolor samt genom två observationer av varje lärares idrottsundervisningar med elever i årskurs nio. ResultatSamtliga idrottslärare planerar sina lektioner med utgångspunkten att alla elever ska kunna vara delaktiga och aktiva. För att uppnå det varierar de sin undervisning så att eleverna får prova på olika aktiviteter och därigenom intressera sig för något som de även kan utöva på fritiden. Eleverna får till viss del vara delaktiga i planeringen genom att de har vissa dagar som de får välja aktivitet.

Det finns endast ett fåtal dokumenterade förekomster av temabojen i svenskt teckenspråk. Dessa förekomster har observerats i deskriptiva texter av monologtyp med en och samma informant.Målet med studien är att, för det första, undersöka om det tecken som kallas temaboj förekommer mer utbrett i svenskt teckenspråk. För det andra, i så fall beskriva temabojens form och användning i dessa förekomster och jämföra dessa med de tidigare beskrivningar som finns gällande temabojen i amerikanskt, norskt och svenskt teckenspråk.Bojar är tecken som utförs med den icke-dominanta handen och hålls kvar medan den dominanta handen samtidigt fortsätter att producera tecken. Bojarnas funktion är att vägleda lyssnaren i texten, att lyfta fram det centrala, att ge struktur och stöd i förståelsen av texten. Det finns ett antal olika bojtyper beskrivna, med olika egenskaper och användningssätt.Temabojen är ett tecken som markerar ett viktigt tema i texten.

En upplevelse av att det finns begränsade kunskaper kring vuxna individers väg att lära utgörgrunden för denna undersökning. Utbildningar idag kommer ofta i form av föreläsningarvilket framför allt resulterar i ett assimilativt lärande, det vill säga ett ytligt lärande därindividen saknar förståelse för kunskapen. Pedagogik är ett begrepp som överlag i storutsträckning används när lärande är målet oavsett vem som ska lära sig något. Kursupplägg avpedagogisk karaktär vänder sig främst till barn och kan anses olämplig när vuxna individerska lära sig. Andragogik är begreppet för vuxenlärande, vilken bygger på kunskapen om attvuxna är självstyrande individer och behöver därför själva ta steget till att lära sig något nytt.

Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ?Delbetänkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.

Uppkomsten av fenomenet sociala medier har skapat ett nytt sätt för företag att omforma sin marknadskommunikation. Sociala medier har förändrat sättet som människor kommunicerar på, hur information och innehåll sprids på Internet samt hur företag och kunder har en mer relationsbunden kontakt mellan varandra, vilket denna studie i högsta grad belyser. Uppsatsen bidrar med en grundläggande förståelse kring hur två olika företag, IT-företaget Microsoft och PR-företaget Prime, valt att arbeta med de sociala medierna i sin marknadskommunikation. Det är viktigt att som kommunikatör kunna orientera sig i den sociala mediemiljön, då forskning visat att åtskilliga företag saknar kunskap för att hantera fenomenet. Denna studie inriktar sig på hur sociala medier påverkat marknadskommunikationen inom två olika branscher och hur det i så fall skiljer sig åt.