Sök:

Sökresultat:

150 Uppsatser om Förgrenade dialoger - Sida 3 av 10

MENINGSFULLT SPELANDE I DIALOGSYSTEM : En jÀmförande studie

Syftet med denna studie har varit att söka finna ett samband mellan dialogsystem designade enligt designmönstret Gameplay Integrated Conversations och meningsfullt spelande. TvÄ prototyper har skapats dÀr den ena haft stöd för tidigare nÀmnda designmönster och den andra inte. Dessa testades pÄ tvÄ grupper om fem personer som Ätergav sina upplevelser genom ett frÄgeformulÀr. Resultaten visade att gruppen som spelade prototypen med Gameplay Integrated Conversations inte upplevde de unika egenskaper som det medförde. Dessutom visade undersökningen att gruppen utan stöd för designmönstret upplevde mer meningsfullt spelande.

Social hÄllbarhet - En fallstudie över medborgardialogens roll i stadsplaneringen

Denna uppsats fokuserar pÄ den sociala dimensionen av begreppet hÄllbarhet. Det finns idag utarbetade metoder och verktyg för att ta reda pÄ ekonomiska och ekologiska följder av planerade förÀndringar i staden men den sociala hÄllbarheten har i mÄnga fall inte givits samma betydelse (smsprojektet.se). Begreppet social hÄllbarhet innefattar flera komponenter dÀr medborgarinflytande Àr en viktig sÄdan. Social hÄllbarhet Àr svÄrdefinierat men beskrivs av forskare bÄde som ett mÄl men ocksÄ som en process. Medborgarinflytandet Àr en viktig del i samhÀllets strÀvan mot social hÄllbarhet (Olsson 2102, McKenzie 2004).

En översikt av modersmÄlsundervisning i arabiska

Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmÄlsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar tvÄ undersökningar som ger en bild av det granskade omrÄdet. Den första delen av undersökningen bestÄr av intervjuer med modersmÄlslÀrare, medan den andra delen Àr en enkÀtundersökning som genomfördes med elever i Äk 6 och elever frÄn Äk 8 pÄ högstadiet. Hela studien utfördes pÄ en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmÄlslÀrarens roll inom modersmÄlsundervisning.

Transport med hÀsten i fokus

Detta examensarbete gjordes tillsammans med Lööve Trailer AB, ett företag som tillverkattrailers i aluminium sedan 1975. Lööve har byggt sin verksamhet pÄ att ta emotbestÀllningar och skrÀddarsy slÀpvagnar efter kundernas behov, men har sedan en tidfunderat pÄ att bredda sitt varumÀrke och komma ut pÄ marknaden med en egendesignadhÀstslÀpvagn respektive hÀstlastbil.MÄlet med projektet var att pÄ ett designmetodiskt sÀtt arbeta fram ett koncept pÄ enlayout för en hÀstslÀpvagn och en hÀstlastbil. Layouten skulle innefatta hur hÀstarnaskulle stÄ och gÄ pÄ/av transporten samt om det skulle vara luckor, bommar, ramp ellerdörrar som man stÀnger om hÀstarna. Konceptet arbetades med frÄn kÀrnan av produkten,med inredningen, hela vÀgen ut till utsidans design dÀr hÀstens upplevelse ochbeteende var huvudfokus för att nÄ ett bra resultat.För att nÄ det utsatta mÄlet anvÀndes flera metoder som tester, analyser, informationsinsamling,dialoger, samt kreativt arbete. Resultatet blev ett koncept dÀr lösningarna baseradespÄ mÄlgruppens önskemÄl samt pÄ studier av anvÀndartester och hÀstens beteende..

FörÀndringsmöjligheter inom offentlig sektor : Sex chefers uppfattningar om chefskap, dialog och förÀndringsarbete

Inom offentlig sektor och sÀrskilt sjukvÄrdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar pÄ ledarskapet. Man kan sÀga att tre nivÄer dÄ samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare fÄr ofta en nyckelroll i förÀndrings- och utvecklingsprocesser genom ökat personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget Àr av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus pÄ vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region SkÄnes sjukvÄrdsverksamhet.

NÄgra elevers tankar kring bemötande i skolan? ur ett genusperspektiv

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrÄn det faktum att de Àr pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestÄende av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det Àr att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstÀmde vÀl. Pojkar konstruerades som problembÀrare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. BÄde pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrÄgasatte detta.

Hur skapas barns könsidentitet?

VÄr undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. VÄrt syfte Àr att jÀmföra tvÄ förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. VÄr urvalsgrupp Àr femÄringar pÄ respektive förskola. Vi anvÀnder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som vÄra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras pÄ olika sÀtt, sÄsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt.

Att nÀrma sig den andre - hur vi kan arbeta med barns berÀttande

Syftet med denna undersökning Àr att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berÀttande och dÀrmed skapa större förstÄelse för det pedagogiska arbetet med estetiska sprÄk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och Àven en lust att lÀra. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berÀttande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll.

Kommunikationen i slöjden : med elever med svenska som andra sprÄk

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskaper om hur elever med svenska som andrasprÄk förhÄller sig till slöjden som  ett kommunikationsÀmne. Syftet Àr Àven att fÄ mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra sprÄk. UtgÄngspunk tas med hjÀlp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan mÀnniskor. Samtal mellan mÀnniskor gynnar sprÄk och kunskapsutvecklingen.

Strategier för miljöinformation - Metoder för att nÄ ut med Lomma Hamns miljöprogram

I arbetet mot en hÄllbar stadsutveckling lÀggs idag allt större fokus pÄ lokalt agerande och att informera om och uppmuntra en allmÀn miljömedvetenhet. Denna uppsats behandlar ÀmnesomrÄdet miljöinformation och beskriver hur detta kan anvÀndas som ett verktyg för kunskapsutveckling, attitydförÀndring och vidare ett aktivt deltagande i den hÄllbara utvecklingen. Enligt teorier bör miljöinformation formas utifrÄn mottagarnas behov och situation för ökade förutsÀttningar att nÄ ut med miljöbudskap. Miljöinformationen i denna uppsats fokuserar pÄ Lomma Hamns miljöprogram och vi har tagit fram metoderna miljöbarometer, broschyr och miljödag för att förmedla detta till invÄnarna i Lomma Hamn. Metoderna grundas pÄ en kombination av teorier, enkÀtundersökningar och dialoger förda med invÄnarna i Lomma Hamn.

Potter eller Krukmakare? Konsten att översÀtta fantasy ? ur ett skoposperspektiv

Hur anpassar man en text till en helt ny mĂ„lgrupp? GĂ„r det att överföra allt till ettnytt sprĂ„k och en ny kultur? Och hur gör man nĂ€r boken delvis utspelar sig i en fantasivĂ€rld? ÖversĂ€ttning handlar till stor del om val och tolkningar, och syftet medden hĂ€r uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ varför översĂ€ttningen av Harry Potter and theHalf-Blood Prince ibland kĂ€nns ?platt? och mindre nyansrik Ă€n originalet. I det utvalda textavsnittet om 12 sidor finns fyra ?problemomrĂ„den?, dvs. olika typer avsvĂ„righeter som översĂ€ttaren möter i sitt arbete.

Åh, mĂ„ste vi sjunga om Gud?!: en studie om hur lĂ€rare i
körsÄng A hanterar situationer dÀr undervisningen hamnar i
vÀrdekonflikt med elevers livsÄskÄdning

Studien behandlar hur lÀrare pÄ gymnasiets estetiska program med inriktning musik hanterar vÀrdekonflikter mellan lÀrarens undervisning och elevens livsÄskÄdning i kursen körsÄng A. Fokus ligger pÄ lÀrarnas syn pÄ sitt agerande samt om deras agerande Àr förenligt med lÀro- och kursplanen. För att finna svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra lÀrare som undervisade i kursen körsÄng A deltog. Det vi kom fram till var att lÀrarna ansÄg sig vara sÀkra i sitt agerande vid vÀrdekonflikter. Vi mÀrkte dock att de var sÀkrare vid beskrivningen av situationer som hade uppkommit Àn inför kommande konflikter.

Att tillÄtas ta utrymme: om barns möjlighet att tala i
förskolan

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa olika faktorers pÄverkan pÄ barns talsprÄksutveckling i förskolan. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av pedagogintervjuer och barnobservationer. Vi observerade barnen under vÄr aktivitetsserie, dÀr rymdvarelsen Twixa var en central gestalt. Genom analyserna av vÄr aktivitetsserie kunde vi reflektera över pedagogers tillÄtelse till barns erövrande av talutrymme. Vardagssituationerna (exempelvis mÄltider, pÄklÀdning) ansÄg pedagogerna vara den viktigaste faktorn för barns talsprÄksutveckling, dÄ de skapar enskilda dialoger mellan pedagog och barn.

"Har du stÄnd?" : En studie av pedagogers förhÄllningssÀtt till sexualundervisning i grundsÀrskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger, verksamma i en grundsÀrskola i norra Sverige, resonerar kring innehÄll och metodval i den sexualundervisning de bedriver alternativt inte bedriver. För att ta del av pedagogernas resonemang har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med fyra verksamma pedagoger i grundsÀrskolan. Resultatet har diskuterats utifrÄn queerteori och sociokulturell inlÀrningsteori. TvÄ av pedagogerna ansÄg att det bedrivs sexualundervisning i verksamheten medan de andra tvÄ menar att sexualundervisning inte bedrivs. Resultatet visar att den vanligaste metoden för sexualundervisning Àr spontana dialoger som följer av elevers frÄgor.

Integrerat Ansvarstagande : En studie av Ericssons Corporate Social Responsibility (CSR) i organisationen

Intressenter har under de senaste Ären stÀllt högre krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats Àmnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras pÄ organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara pÄ samhÀllets förvÀntningar Àr det vÀsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger pÄ att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mÀta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsÀtt och att det ska ske en attitydförÀndring angÄende CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrÄn denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->