Sök:

Sökresultat:

1291 Uppsatser om Företaget Svenskt Tenn - Sida 16 av 87

Marknadsföring och massmedialt beroende : En studie av ett svenskt oberoende skivbolag

Abstract Peter  Brantsing:  Marknadsföring   och  massmedialt  beroende  - En  studie  av  ett  svenskt oberoende skivbolag.- Uppsala: Musikvetenskap 1997. 60 p.En studie av det svenska skivbolaget MNW Records Group AB och deras marknadsföring mot olika medier. Uppsatsen behandlar mera ingÄende deras marknadsföring mot musikvideokanalerna Music Television och ZTV.Syftet med denna uppsats Àr att ge en överblick av hur skiv-/musikindustrin ser ut idag. DÀr globaliseringseffekten har pÄverkat de transnationella mediakonglomeratens utveckling och marknad. Att beskriva musikvideokanalerna MTV och ZTV, dess rotationslistor och hur de vÀljer ut musikvideor till sina programblock.

NÀr tvÄ vÀrldar möts : En studie om institutionella logiker i en kreativ organisation

I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Revisionsplikt i smÄ Àgarledda aktiebolag : Intressenternas instÀllning till, och gardering mot ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i smÄ och medelstora aktiebolag blev Äter aktuell efter att Svenskt NÀringsliv i mars publicerade en rapport i Àmnet. Enligt EG-rÀttens fjÀrde direktiv kan de enskilda medlemslÀnderna sjÀlva besluta om revisionsplikten skallavskaffas för smÄ aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen Àr det endast de nordiskalÀnderna som har valt att ha kvar plikten.Informationen i en Ärsredovisning anvÀnds frÀmst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat Ärsredovisningen fÄr intressenterna ett kvitto pÄ att innehÄllet Àr kontrollerat och upprÀttat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna Àr hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.Vi har som syfte med denna studie att titta nÀrmare pÄ hur de smÄ Àgarledda aktiebolagens externa intressenter stÀller sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem.

AffÀrskulturella skillnader : Finns dem mellan Sverige och Norge?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka affÀrskulturen pÄ den norska marknaden, för att se om det föreligger nÄgra skillnader med den svenska affÀrskulturen och om nÄgra av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs Àr utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affÀrskulturen har vi anvÀnt oss av flera olika kÀllor. Dels har vi inom omrÄdet affÀrskultur sökt efter svenska och norska sÀrdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har Àven sökt i böcker och pÄ Internet efter affÀrsrÀttsliga skillnader mellan lÀnderna.I analysen har vi sedan med hjÀlp av litteraturen och resultaten frÄn intervjuerna undersökt om det finns nÄgra skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att lÀnderna, precis som mÄnga tror, Àr lika finns det ocksÄ en hel del som skiljer dem Ät.

Sverige i en nordisk valutaunion? : En analys baserad pÄ makroekonomisk teori och empiri frÄn 1999-2011

Syftet Àr att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska lÀnderna kan utgöra en optimal valutaunion. UtifrÄn ett svenskt perspektiv visar resultaten att det Àr lÀmpligast för Sverige att ingÄ i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa lÀnder har varit störst. Taylors rÀnteregel visar att Sverige och Norges rÀntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge prÀglas av störst ekonomisk integration.Vi har anvÀnt tvÄ olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrÄn ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors rÀnteregel. De bÄda tillvÀgagÄngssÀtten fokuserar pÄ hur ekonomiskt integrerade lÀnderna Àr, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln Àr den som har störst inverkan pÄ den beroende variabeln, vÀxelkursvolatilitet.

Har vindsvÄning blivit ett sÀtt att leva? : Gentrifiering ur ett svenskt perspektiv

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Employer Branding ur ett segmenterings- och karriÀrmodellsperspektiv - hur ska SEB attrahera talangerna?

VÄr ambition Àr att bidra till en utveckling av SEBs Employer Branding genom en individanpassad segmentering och med det som utgÄngspunkt ta fram rekommendationer för vilka marknadsaktiviteter som ska utföras framöver. Det teoretiska syftet med vÄr uppsats Àr att tillföra ny generaliserbar kunskap inom Employer Branding genom att tillÀmpa en psykografisk modell vid analysen av SEB ? ett stort svenskt börsbolag inom finanssektorn..

Svensk arbetsrÀtt efter Laval-mÄlet

SammanfattningSedan lÄng tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgÄngspunkt för reglering av löner och andra allmÀnna anstÀllningsvillkor pÄ vÄr arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom trÀffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillÀmpas. Hösten 2004 intrÀffade dock en hÀndelse vars följder har inneburit ett ifrÄgasÀttande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rÀttsliga bestÀmmelserna om fri tjÀnsterörlighet.De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsÄtgÀrder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. StridsÄtgÀrderna syftade till att förmÄ det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal.

Svenskt multilateralt bista?nd : Uppfyller FN de svenska bistÄndsmÄlen?

År 2000 presenterades en ekonometrisk analys av vĂ€rldens bistĂ„nd i artikeln ?Who Gives Foreign Aid to Whom and Why??, av Alebrto Alesina och David Dollar. Undersökningens syfte var att försöka hitta de variabler som ligger till grund för lĂ€nders beslut om att skĂ€nka bistĂ„nd. Resultatet visade att det oftare ligger strategiska och politiska motiv bakom bistĂ„ndsgivningen, snarare Ă€n en önskan om reducerad fattigdom och ökad tillvĂ€xt. Efter denna undersökning konstaterade man frĂ„n svenskt hĂ„ll att nĂ„gon liknande undersökning rörande det svenska bistĂ„ndet aldrig genomförts.

OrganisationsförÀndringars pÄverkan pÄ medarbetarskap : En kvalitativ studie pÄ ett svenskt lÀrosÀte

Organisationer och företag utvecklas och förÀndras stÀndigt för att möta omvÀrldens krav och medarbetarna har kommit att fÄ en allt viktigare roll i förÀndringsarbetet. PÄ senare Är har utvecklingen gÄtt mot att försöka uppbÄda engagemang och ansvarstagande hos medarbetarna för att utveckla den egna verksamheten, det vill sÀga utöva ett medarbetarskap. Hur verksamheten Àr organiserad har betydelse för hur medarbetarskapet utövas. Medarbetarskapet kan ocksÄ ta sig uttryck pÄ olika sÀtt i olika organisatoriska kontexter, vilket innebÀr att det som fungerar i en organisation inte nödvÀndigtvis fungerar i andra. Alla typer av förÀndringar som sker i en organisation pÄverkar dock individerna som mÄste förhÄlla sig till resultaten av förÀndringarna, vilket i sin tur pÄverkar utfallet.Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur organisationsförÀndringar kan komma att pÄverka medarbetarskapet, i det hÀr fallet dÄ en organisation gÄr frÄn en platt organisations­struktur till en mer hierarkisk.

Projektledaren i fokus : En studie om projektledarskap i en projektgrupp inom en ideell förening

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger pÄ projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser nÀrmare pÄ projektledarens ledarroll utifrÄn ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sÀtts pÄ projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav pÄ ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegrÀnsat ledarskap samt synen pÄ svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

"Svenskt" ledarskap : En studie om hur svenska chefer i Indien upplever sin svenskhet i sitt ledarskap

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. MÄnga av de populÀra teorier som har genererats utifrÄn dessa undersökningar bygger pÄ antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland Àr större Àn mellan lÀnder. De jÀmförelser som görs i tvÀrkulturella studier bör sÄledes baseras pÄ etnicitet istÀllet för nationalitet. Eftersom etnicitet Àr nÄgot subjektivt och förÀnderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfÀllen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse.

Demokratiska krav pÄ politisk journalistik - med metakommunikation i fokus

Uppsatsen tar en utgÄngspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn pÄ information som centralt i det demokratiska samhÀllet. Politisk PR (spin) problematiseras utifrÄn detta och en rad krav pÄ journalistiken sÀtts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebÀr. InnehÄllsanalys utförs pÄ svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring organisationen Greenpeace Àr metakommunicerad..

VÀlkommen till verkligheten! : En litteraturstudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition frÄn student till yrkesverksam sjuksköterska

Med hjÀlp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har Àven undersökt rÄdgivarnas syn pÄ internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gÄ till. Med rÄdgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, ExportrÄdet och SouthPartner konsultföretag..

HÀlsa Àr individens ensakñ€“ det viktigaste för företaget Àr vÀl kompetensen? ñ€“ En studie i hur företagshÀlsovÄrd visar att det Àr lönsamt att investera i deras tjÀnster

I vÄr studie har vi kommit fram till att det inte finns nÄgon entydigt och klart svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄrt exempelföretag Previa visar och mÀter att kundens investering ger effekt genom ett unikt kommunikationsverktyg som heter HÀlsoeffekten. Verktyget fungerar sÄ att företagets alla siffror förs in i ett system som ger en överblick av företaget. Previa kan sÀllan garantera att den önskade effekten av investeringen verkligen uppstÄr, det vill sÀga att den kommer företaget till del. Det föreligger vidare ett problem att kunna bevisa att förebyggande insatser kommer att ge effekt, eftersom det ibland inte kan pÄvisas att problem i framtiden kommer att uppstÄ och dÄ inte heller ÄtgÀrdas.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->