Det sociala arbetet har historiskt sÀtt haft en marginell plats inom hÀlso- och sjukvÄrd trots att det finns tydliga kopplingar mellan mÀnniskors vÀlmÄende och deras sociala situation. Inom psykiatrin Àr kuratorer den enda yrkesgruppen som Àr utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar dÀrför en viktig roll nÀr det kommer till att tillvarata patienternas rÀttigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig frÄn att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvÄrden genom att undersöka hur kuratorer ser pÄ och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn makt och professions teori.Undersökning visar pÄ att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvÄrden kretsar kring att hjÀlpa patienterna med deras sociala situation.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

I en bank mĂ„ste en kreditbedömning utföras innan ett kreditbeslut kan fattas. Utfallet beror dĂ„ pĂ„ om kreditbedömaren har tillrĂ€cklig information om företaget och hur pĂ„litlig denna information Ă€r. NĂ€r kreditgivare söker och tolkar information om det kreditsökande företaget anvĂ€nder de sig utav flera kĂ€llor dĂ€r kreditgivarens sociala nĂ€tverk Ă€r en utav dessa kĂ€llor.  Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara och analysera om kreditbedömarens sociala nĂ€tverk pĂ„verkar kreditbeslutet betrĂ€ffande utlĂ„ning till smĂ„ och medelstora företag, genom en kvalitativ undersökning. Studien bestĂ„r av tre personliga intervjuer som har utförts pĂ„ Handelsbankens kontor i HöganĂ€s, Varberg och Ängelholm.

Dags för kompass. Journalistrollen har aldrig nagelfarits sÄ mycket som nu. I centrum för diskussionen stÄr sociala medier och hur de pÄverkar journalisters arbete..

Resultatet av denna undersökning visar att de egenskaper som bÄde lÀrare och nÀringsliv förvÀntar sig av en elev som gÄr ut frÄn byggprogrammet ska besitta, Àr frÀmst socialt betingade. Begrepp som socialkompetens, tidspassning och ansvarstagande Àr ofta förekommande svar frÄn informanterna. Vi har Àven undersökt betygens betydelse vid en anstÀllning inom byggbranschen dÀr de visar sig ha en vÀldigt liten betydelse. Det verkar rÄda en samsyn mellan yrkeslÀrare och nÀringsliv pÄ mÄnga punkter som skiljer sig frÄn styrdokumentens direktiv..

Syftet med vÄr undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vÄr undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stÀrka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

JÀmförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid frÀmmande kultur och religion..

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Most of the clothes sold in Europe today are produced in developing countries where the production costs are lower. The exploitation of the developing countries has led to that the inferior working conditions in these countries have attracted attention from media and NGOs. Globalisation makes company activities more transparent and the absence of transnational laws calls for alternative regulations. Many companies in Europe has since mid 1990s developed codes of conduct to satisfy the demands of external and internal stakeholders. EU also brought Corporate Social Responsibility to it?s agenda in the beginning of the 2000s and subsequently signals of approaching laws were given.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Denna uppsats handlar om anvÀndandet av sociala berÀttelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berÀttelser Àr smÄ korta berÀttelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förstÄelse kring en social situation. De syftar ocksÄ till att ge stöd för att Àndra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berÀttelse kan vara skriven med illustrationer, innehÄlla endast text eller endast innehÄlla bilder. Detta för att möta den berörda individen dÀr dess förstÄelse finns.Den svenska forskningen om detta Àmne Àr begrÀnsad, vilket leder till min uppsats.

CSR har bara blivit mer och mer populÀrt under Ären. Idag engagerar sig mÄnga fler företag pÄ nÄgot sÀtt i CSR Àn för 10 Är sedan. CSR brukar sÀgas bestÄ av tre delar - miljöansvar, socialt ansvar, dÀr hÀlsa ingÄr, och ekonomiskt ansvar. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ miljö- och hÀlsoansvar.Ett stort fokus i dagens samhÀllsdebatt Àr just CSR och att företag mÄste ta mer ansvar Àven för miljö och hÀlsa. Om företagen inte gör det kommer det fÄ negativa konsekvenser dÄ CSR Àr allt viktigare för konsumenterna.

I denna avhandling har vi undersökt nio musiklÀrares syn pÄ den sociala relationen mellan dem och deras elever. Syftet var att ta reda pÄ huruvida den sociala relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar elevernas musikaliska lÀrande, sett ur lÀrarens perspektiv. Det var Àven vÄr intention att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon skillnad i den sociala relationens pÄverkan pÄ elevens musikaliska lÀrande mellan instrumentalpedagog och elev kontra klassmusiklÀrare och elever. Som metod för insamlande av fakta i frÄgan anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med instrumentalpedagoger och klassmusiklÀrare. Dessa intervjuer fick bekrÀfta den tidigare forskning och litteratur vi behandlat i bakgrunden.

Restauranger recenseras hela tiden. Inte bara frÄn tidningar utan ocksÄ frÄn sociala nÀtverk. De sociala nÀtverken har utvecklats en hel del vilket gjort det lÀttare för anvÀndare att dela med sig av personliga tankar och erfarenheter frÄn restauranger dem besökt. Men det Àr inte bara de sociala nÀtverken som kan pÄverka mÀnniskors val av restaurang. Göteborgs- Posten Àr en etablerad dagstidning som nÄr ut till över 541 000 personer Varje vecka recenseras restauranger inom GöteborgsomrÄdet av GP.