Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trä till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste åren och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillräckligt hög grad. Woodform är i en övergångsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. Förändringar måste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mängd komponenter som efterfrågas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första läge går att effektivisera.

Allt professionellt mätningsarbete i Sverige styrs av olika dokument för att säkerställa att kvalitetskraven uppnås, anläggningsarbeten är inget undantag. Därför var syftet att sammanställa de objektspecifika kraven på väg 55 Yxtatorpet ? Malmköping och undersöka vilka rutiner och kontroller som genomförs för att säkerställa kvaliteten.Litteraturstudier har gjorts för att sammanställa kraven, främst av dokument som finns på arbetsplatsen. Sökningar på Internet har gjorts främst för att hitta kravdokument som styr handlingarna på arbetsplatsen.Intervjuer genomfördes med 2 personer på arbetsplatsen, med olika arbetsuppgifter för att ta reda på om det finns rutiner och kontroller som genomförs och vilka dessa i sådana fall är.Resultatet blev en sammanfattning av styrande dokument speciellt de som gäller för väg 55. De styrande dokumentens krav på metoder och kontroll styrks av de två intervjuerna. .

Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trä till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste åren och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillräckligt hög grad. Woodform är i en övergångsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. Förändringar måste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mängd komponenter som efterfrågas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första läge går att effektivisera.

Det är viktigt att den sekretessklassade information Luleå kommuns förvaltningar hanterar inte blir tillgänglig för obehöriga vid informationsutbyte med andra myndigheter, eftersom både enskilda individer och kommunen kan ta skada av det. Med detta som bakgrund har kommunen planer på att installera ett datasystem som ska hjälpa till att skydda informationen från obehöriga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka förutsättningar personalen vid Socialförvaltningen har att skydda sekretessklassade uppgifter i dagsläget. Frågeställningar som ska besvaras är: Hur skyddas information från obehöriga? Vilka juridiska krav finns på skyddet? Hur väl är rutiner anpassade efter verksamheten? Hur bör implementeringen av systemet vara för att personalen ska använda det? Resultaten visar att personalen vid Socialförvaltningen hade goda kunskaper om hur sekretessklassad information ska skyddas från obehöriga.

Under hösten 2013 uppmärksammade Frentab Entreprenad & Söner AB under flertalet uppföljningsmöten i olika projekt att det fanns fel/brister i rutinerna kring inköp och kalkyl.Anledningen till detta arbete var att Frentab Entreprenad & Söner AB skulle få hjälp med att identifiera fel och brister i deras rutiner kring inköp.I rapporten kommer jag med förbättringsåtgärder och i samråd med organisationen ändrade vi rutiner och mallar för inköp..

Bakgrund: Det är många rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser på barns lek och lärande i två verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, Vårt syfte var att undersöka om leken är fri eller om barnen leker på de vuxnas villkor. Det är förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vår undersökning visade det sig att pedagogerna kände att det var mycket regler och rutiner som kom i vägen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika många regler, dock en fast rytm under dagen, men ändå prioriterade barnens lek före allt annat. .

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

Produktnedläggning är ett sätt för företag att få bort produkter som inte presterar tillfredsställande. Tidigare studier har visat att företag med ordentliga rutiner kring produktavveckling har kunnat tillgodogöra sig flera fördelar i form av bland annat bättre lönsamhet och försäljning. Ändå har forskning visat att de flesta företag inte har några formella rutiner för nedläggning av produkter och att produktnedläggning inte ses som lika viktigt som andra produktaktiviteter. Av den anledningen studeras i denna uppsats hur väl utvecklade rutiner två utvalda företag har för avveckling av produkter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två utvalda företags rutiner för produktnedläggning ser ut. Resultaten jämförs sedan med den teoretiska referensramen samt mellan företagen i fråga för att urskilja likheter och olikheter.Till denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att klargöra hur företag går tillväga vid nedläggning av produkter. Genom intervjuer med AB Karl Hedin och Spendrups Bryggeri AB har empirisk data samlats in för att möjliggöra jämförelser företagen emellan samt med den teori som sammanställts.    De två studerade företagen har helt skilda förfaranden kring produktavvecklingar.

Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen. Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt problem.

Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna ijanuari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman pålänsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlättasamarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skånedokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi ?dokument.Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutinerför ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hurman på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument.

Samhall AB är en av Sveriges största arbetsgivare med flera enheter ute i landet. I Luleå finns för närvarande ca. 75 anställda på verkstadsgolvet samt tiotalet personer inom administrationen. Företagets uppgift är att, med anvisad personal från arbetsförmedlingen, legotillverka plåtdetaljer till olika fabriker och företag, som exempelvis ABB, Scania, Plannja m fl. Bearbetningen består av Klippning, stansning och bockning av plåtdetaljer.

Bakgrund: Den lokala rutinkulturen i vården bidrar till den professionella vårdarens maktposition gentemot patienten. Det innebär att patientens egna tolkningar, upplevelser och känslor förminskas. Tidigare forskning beskriver bristen på personcentrerad omvårdnad och respekt för patientens självbestämmande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och tydliggöra sjuksköterskors upplevelser av hur rutiner påverkar den personcentrerade omvårdnaden samt respekten för patientens självbestämmande. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor. Dataanalysmetoden av det insamlade materialet inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Rutiner finns till för att underlätta och effektivisera omvårdnadsarbetet.

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssäkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos två organisationer i tidningsbranschen. Många organisationer tar inte hot och risker på allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som från början var tänkt som ett hjälpmedel för att få en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system är det viktigt att arbetet med informationssäkerheten görs enligt fastställda rutiner och regler.

Konovalenko är en kommunikationsbyrå, vars verksamhet är baserad i centrala Malmö. Byrån arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbättring av sina processer, men är nyfikna på vilka fördelar de skulle kunna få ut av ett sådant arbete. För att kunna ta reda på hur företaget bäst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byråns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten är att ta reda på hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att säkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnås genom att via intervjuer och observationer med medarbetare på byrån granska kommunikationsbyråns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frågeställning: På vilket sätt kan kommunikationsbyrån Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten är att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssäkring, vilket skulle innebära ett mer kontrollerat och effektivt arbetssätt på byrån..

SAMMANFATTNINGNyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssäkring, läkemedelsbehandlingBakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan gällande uppföljning av patienters läkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall även samverka med andra aktörer i vårdkedjan och sträva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssäkra vården.Syfte: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella välfungerande- och bristande rutiner.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma på LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhämtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bättre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandlingar.