Bakgrund och problem: För att uppnÄ en mer jÀmförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB Àr en viktig förutsÀttning att tillÀmpning sker pÄ samma sÀtt och enligt samma principer för att jÀmförbarheten av redovisningen skall bli sÄ bra som möjligt. FörvÀrvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda Är 2005 genomgÄ en nedskrivningsprövning minst en gÄng per Är och inte lÀngre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gÀllande de uppskattningar som anvÀnts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom Ären dÀr resultatet visar pÄ en förbÀttring gÀllande redovisningen av upplysningskraven men Àven att det fortfarande finns en stor förbÀttringspotential.

Syfte: Med utgÄngspunkt i frÄgan om K-projektet innebÀr en förenkling för företag i Sverige Àr studiens syfte att utvÀrdera effekter pÄ svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien anvÀnder en induktiv ansats dÀr en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter pÄ svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar tvÄ effekter, aggregerat revisionsarvode och, frÄn 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebÀr en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter sÄ som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebÀr en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mÀts i en analys som visar vÀrdet 4,35 pÄ en 10-gradig skala dÀr 10 innebÀr att samtliga tolkningar tyder pÄ att K-projektet innebÀr en förenkling.

FrÄn och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillÀmpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisning. Ett omrÄde dÀr förutsÀttningarna har förÀndrats vÀsentligt rör redovisning av företagsförvÀrv enligt IFRS 3. De nya reglerna stÀller betydligt högre krav pÄ redovisning av företagsförvÀrv Àn tidigare normgivning och avsikten med de strÀngare reglerna Àr att underlÀtta bedömningen av företagsförvÀrv för utomstÄende. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för de förÀndringar som övergÄngen av redovisningsregler frÄn RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. VÄr ambition Àr att redogöra för övergÄngen till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvÀrv under 2005.

Bakgrund och problem: IASB arbetar för en internationell harmonisering av redovisningen.I Sverige skall noterade företag följa IAS/IFRS redovisningsregler frÄn och med 2005. RedanfrÄn 2002 implementerades RR 17 svensk redovisning, denna rekommendation bygger pÄ IAS36 och behandlar nedskrivningar. Det som Àr den största skillnaden med RR 17 och IAS 36jÀmfört med tidigare normgivning Àr att hÀr skall tillgÄngarna vÀrderas till verkligt vÀrde.Syfte: Att kartlÀgga de eventuella skillnader som införandet av RR 17 och IAS 36 har medförtför svenska fastighetsföretag. Vilka Àr dessa skillnader, har sÀttet att vÀrdera pÄ förÀndrats ochhar det slutligen resulterat i en mer rÀttvis bild av fastighetsföretags fastighetsbestÄnd.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ fastighetsföretaget som Àr noterade och ett urvalatt titta nÀrmare pÄ tre stycken företag har genomförts. Fokus i undersökningarna Àrföretagens Ärsredovisningar samt sÄ intervjuer genomförts med samtliga fallföretag.

Sedan införandet av IASB:s redovisningsregler Är 2005 har mÄnga Àndringar skett, dÄ svenska företag skulle börja redovisa enligt den nya redovisningspraxisen. Bland annat vÀrderar man numera vissa tillgÄngar till verkligt vÀrde. Uppsatsen undersöker tre poster pÄ djupet som alla har pÄverkats av dessa nya vÀrderingsregler och som numera vÀrderas till verkligt vÀrde. Dessa tre Àr Pensionsskulder som vÀrderas enligt IAS 19, Finansiella instrument som vÀrderas enligt IAS 39, samt Förvaltningsfastigheter som vÀrderas enligt IAS 40. DÄ dessa poster av tillgÄngar och skulder skiljer sig frÄn varandra innebÀr det att det uppstÄr olika problem och frÄgor vid vÀrdering till verkligt vÀrde.Uppsatsens Àmne Àr införandet av verkligt vÀrde och attityden gentemot denna nya vÀrderingsmetod.

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att mĂ„nga frĂ„gor inom redovisningen Ă€r obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och dĂ€rför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebĂ€r att det finns sĂ€rskilda skatterĂ€ttsliga regler dĂ€r redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar bĂ„de balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen dĂ€r skatteeffekterna elimineras sĂ„som de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel pĂ„ sambandets effekter Ă€r vĂ€rdering av pĂ„gĂ„ende arbeten dĂ€r juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att vĂ€lja mellan dessa tvĂ„ metoder för redovisning av en transaktion vĂ€ljer företagenofta den metod som Ă€r mer förmĂ„nlig frĂ„n ett skatteperspektiv, vilket sedan fĂ„r genomslag iredovisningen. FrĂ„n en samordningssynpunkt Ă€r detta problematiskt dĂ„ innehĂ„llet i dejuridiska personerna mĂ„ste justeras till de regler som finns vid upprĂ€ttande avkoncernredovisningen.Syfte: HĂ€r vill vi fĂ„ en förstĂ„else av den företeelsen som uppstĂ„r inom det formella sambandetoch dess betydelse pĂ„ redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebĂ€ra.Metod: Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vĂ„r teoretiska start har vi anvĂ€nt oss gĂ€llande regler och normer angĂ„endesambandet mellan beskattning och redovisning för upprĂ€ttandet av Ă„rs- ochkoncernredovisningen.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa Àr IFRS 3 ? rörelseförvÀrv. Vi har valt att studera hur redovisningen förÀndrats och de effekter som uppstÄtt av denna standard. Vi riktar in oss pÄ goodwill och hur den förÀndrade redovisningen pÄverkat företagen.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgÄtt mycket stora förÀndringar under 1900-talet. FrÄn att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gÄtt mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges intrÀde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS Är 2005. Syfte: Undersökningens syfte Àr att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats frÄn 1992 till 2003 med avseende pÄ börsnoterade företag samt Àven att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tÀnkas föra med sig.

BakgrundSverige har blivit alltmer internationaliserat under de senaste Ärtiondena och detta gÀller inte bara Sverige, utan vÀrlden vÀvs ihop av globaliseringen. Företagsspridningen och globaliseringen har skapat redovisningsproblem dÄ man anvÀnder olika redovisningsmodeller i olika lÀnder. NÀr en investerare inte har bra och tillförlitlig information att grunda sina beslut sÄ blir systemet inte trovÀrdigt och det skapar Ànnu mer problem. För att lösa detta inom EU sÄ har man byggt med hjÀlp av IFRS ett enhetligt system av redovisningsregler. Men de nya reglerna som infördes den 1 januari 2005 för alla EU lÀnder har inte undgÄtt kritik.ProblemIFRS har inte tillÀmpats utan diskussioner och rekommendationen IAS 39 Àr en av de mest omtalade.

BakgrundFrÄn och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillÀmpa IFRS. I de flesta lÀnder rÄder valfrihet för onoterade bolag att tillÀmpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs frÀmst vÀljer att tillÀmpa de nationella reglerna, dÄ IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillÀmpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för smÄ- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bÀrarna av idéerna Àr samt hur idéerna blir starka och uppnÄr legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara instÀllningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika lÀnder.AvgrÀnsningarUppsatsen avgrÀnsas till att omfatta lÀnder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingÄr i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gÄtt tillvÀga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébÀrare samt genom tolkningsprocessen dÀr de Àven blir starka och vinner legitimitet.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Bakgrund och problemdiskussion: Med bakgrund i regeringens mÄl i att minska de administrativa kostnader för företag, beslutade BokföringsnÀmnden 2004 att Àndra inriktning pÄ den praxis som dÄ fanns för redovisning. Detta genom att ta fram nya och samlade regelverk för noterade och icke-noterade företag. Regelverken delades upp i fyra kategorier baserat pÄ företagsform och storlek K1-K4. I dagslÀget finns olika regelverk och rekommendationer att tillÀmpa, vilka ges ut av olika organisationer. Förenklingarna för företagen i K2 kategorin bestÄr i att alla redovisningsregler ska finnas i ett samlat dokument, samt att det inte ska vara möjligt att vÀlja olika alternativa redovisningsprinciper.

FrÄn 1 januari 2010 skall byggbranschen tillÀmpa nya redovisningsregler gÀllande redovisning av intÀkter frÄn försÀljning av fastigheter. Denna regel, eller rÀttare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och lÀnder. Tidigare var det tillÄtet att i högre grad tillÀmpa successiv vinstavrÀkning, vilket innebÀr att intÀkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med fÀrdigstÀllandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försÀljningsintÀkten redovisas först nÀr de betydande riskerna har övergÄtt till köparen, vilket normalt sammanfaller med tilltrÀdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen pÄverkas av den nya lagtolkningen.

Bakgrund: Shared services Ă€r en strategi som innebĂ€r att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd pĂ„ flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner vĂ€ljer att upprĂ€tta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, dĂ„ det Ă€r ett sĂ€tt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer pĂ„talat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid grĂ€nsöverskridande revisionsarbete Ă€r exempelvis bristande förstĂ„else för lokala redovisningsregler och skatter samt sprĂ„kskillnader som kan försvĂ„ra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas.

Aktiebolagsformen vÀxte fram i Sverige under 1600-talet och den nu gÀllande lagstiftningen pÄ omrÄdet, aktiebolagslagen (2005:551), Àr den sjÀtte i raden. 2006 pÄbörjades det ett omfattade arbete med att se över och förenkla regler för att minska bolagens administrationskostnader.Förenklingsarbetet resulterade 2009 i en SOU innehÄllande förslag pÄ regelÀndringar som skulle leda till minskade administrationskostnader och en förenklad vardag för bolagen. I slutet av 2013 presenterades det Àven en lagrÄdsremiss med förslag pÄ regelÀndringar. Denna uppsats har behandlat dessa tvÄ förslag till regelförenklingar och analyserat effekterna. Under uppsatsens slutstÀllande publicerades det en proposition, prop.