Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter anvÀnds av styrelsen. Under de senaste Ären har mÄnga olika företagsskandaler inom nÀringslivet uppdagats bÄde i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts pÄ företagens interna kontroller. Styrelsen Àr ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgÄr ifrÄn att ett aktiebolag har en sjÀlvstÀndig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet Àr att undersöka hur styrelsen ser pÄ internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna Àr till nÄgon nytta i styrelsens eget arbete.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lÀrare ser pÄ deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer pÄverkar deras arbete. TvÄ kvinnor och en manlig lÀrare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och tvÄ kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har anvÀnt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar pÄ att genusordningen pÄverkar lÀrarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för bÄde profession och status Àr uppbyggda efter manliga normer och lÀraryrket bestÄr frÀmst av kvinnor.

Bakgrund och problem: Det nya K3-regelverket Àr en del av BokföringsnÀmndens K-projekt och ska tillÀmpas av svenska onoterade bolag av större storlek frÄn och med 1 januari 2014. Regelverket Àr en del av det harmoniseringsprojekt som pÄgÄr i vÀrlden vilket kan göra det svÄrt för företag utan internationella anknytningar att se nÄgon direkt fördel av övergÄngen och de initiala kostnader som tillkommer. Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt utreda hur övergÄngen till K3-regelverket berör ett onoterat koncernbolag som innehar rollen som leasegivare. Ytterligare syftar uppsatsen till att granska hur revisorer ser pÄ denna förÀndring och hur eventuella problem kan undvikas. Förhoppningsvis kommer denna granskning Àven underlÀtta tillÀmpningen av K3 för det företag som valts för fallstudien.AvgrÀnsningar: Denna uppsats har som syfte att belysa de förÀndringar som uppkommer för leasegivare vid övergÄngen, vilket gör att de regler som skiljer sig Ät frÄn tidigare regler pÄ detta omrÄde Àr mest relevanta. Vidare belyses endast ett företag som berörs av övergÄngen i en fallstudie, vilket inte kan sÀgas ge en generell bild av hur alla företag pÄverkas av denna.Metod: Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med en fallstudie samt tvÄ intervjuer.

Exploateringsavtal Àr ett rÀttsligt verktyg som anvÀnds regelmÀssigt för att pÄ olika sÀtt precisera ett byggprojekts innehÄll och de inblandade parternas förpliktelser. Avtalspartnerna utgörs av kommunen respektive en privat aktör, en s.k. byggherre. Trots att exploateringsavtalen Àr vanligt förekommande rÄder viss osÀkerhet kring avtalsslaget; dels med avseende pÄ grÀnserna för de krav som kommunen kan stÀlla pÄ byggherren, dels i vilken utstrÀckning exploateringsavtalet skall bedömas utifrÄn det civilrÀttsliga respektive det offentligrÀttsliga regelverket. Denna osÀkerhet anses bero pÄ bristande lagstiftning och begrÀnsad praxis.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.

I denna uppsats beskrivs situationen för mÄngbesökarna inom missbruks- och beroendevÄrden. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bÀr alla pÄ nÄgon form av samsjuklighet och Äterkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning pÄ sjukhus. Att hitta sÀtt att avlasta den mentala smÀrtan Àr ledande genom berÀttelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade pÄ och av att bli tagna pÄ allvar. Genom makt att pÄverka sin situation och kraft att förÀndra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohÀlsa.

HÄllbar utveckling Àr en vision som hela vÀrlden efterstrÀvar att uppnÄ. HushÄllsavfallshanter-ing Àr ett sÀtt för att uppnÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer Àr ytterst nödvÀndigt för att kunna uppnÄ en hÄllbar samhÀllsut-veckling. Syftet med fallstudiet Àr att kartlÀgga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushÄllsavfallshantering fortskrider. Det Àr Àven vÄrt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad kÀllsortering i omrÄdet.

FrÄn och med 2005 skall samtliga noterade bolag i EU tillÀmpa samma redovisningsregler. Dessa regler har huvudsakligen tvÄ syften, att öka jÀmförbarhet samt att Äterge en sann och rÀttvisande bild av företagen. För att detta skall kunna uppnÄs mÄste redovisningen lyckas fÄnga upp samtliga relevanta delar i företagens verksamhet. Vi frÄgor oss om dessa regler verkligen lyckas med detta? Ser vi exempelvis pÄ lÀkemedelsbranschen sÄ investerar företag miljardbelopp i forskning och utveckling av nya lÀkemedel.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur det Àr att vara kvinna och Àga och driva ett företag som har flera anstÀllda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anstÀllda dÄ jag tidigare inte funnit nÄgon forskning pÄ det omrÄdet samt för att de flesta kvinnliga företagare Àr soloföretagare, vilket betyder att de inte har nÄgra anstÀllda och företaget rÀknas som levebrödsföretag.För att fÄ fram den kunskap som jag efterstrÀvade har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer dÄ jag samlade in mitt empiriska material. DÄ jag sedan analyserade detta material har jag anvÀnt mig av de analysmetoder som anvÀnds inom grundad teori och narrativanalys.Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar dÄ efterfrÄgan vÀxer.Kvinnliga företagare har ocksÄ tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan Àven hindra att företaget vÀxer..

Eftersom mÄnga lagrum Àr tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrÄn den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar nÀr de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vÄrat syfte har vi intervjuat fyra revisorer pÄ tvÄ företag. Slutligen jÀmförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgÄr frÄn de lagar och regler som finns.

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förÀndring inom svensk sjukvÄrd. Uppgifter som tidigare lÄg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts pÄ verksamhetschefen. Med utgÄngspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förvÀntningar, mÄl och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förvÀntningar och mÄl som finns pÄ olika nivÄer i hierarkin. En slutsats Àr att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden stÄr i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar pÄ lÀgre nivÄer i organisationen.TvÄ organisationsteoretiska perspektiv har anvÀnts för att tolka det förÀndringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att bÄda perspektiven inte för sig Àr kapabla att ge en fullstÀndig bild av reformen nÄtts, men att de tillsammans förmÄr ge en mer komplett beskrivning..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av sÄ kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa pÄverkade stÀmningen och lÀrandemiljön. Vi var Àven intresserade av att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lÀrarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi anvÀnde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som gÄr sitt Ättonde Är i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lÀrare och tolv elever.

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket Àven var undersökningens syfte. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande pÄ förskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes pÄ en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande bÄde genom specifika, praktiska arbetssÀtt men Àven genom förhÄllningssÀtt och förmedlande av vÀrderingar och synsÀtt. Undersökningen visar Àven att barnen upplever att de fÄr vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt Àr barnen överens om att det Àr de vuxna som bestÀmmer pÄ förskolan..

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen bestÄr av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lÀrare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som frÀmst anvÀnds sombakgrundsmaterial. En enkÀtundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhÄllningssÀtt till innehÄllet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig Ät pÄ flera plan.