Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse och kunskap gÀllande de kriterier som skapar relevanta prestationsmÄtt och som anvÀnds i vinstdrivande företag. Vidare Àr syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmÄtt uppfylls och om dessa kriterier Àr tillrÀckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister frÀmst gÀllande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmÄtten och ett förslag framförs gÀllande att företagen borde strÀva efter branschöverskridande och standardiserade mÄtt med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslÄs en ny modell gÀllande kriterier för prestationsmÄtt samt vidare forskning i Àmnet efterlyses..

Den hÀr uppsatsen har som syfte att se om det finns skillnader i hur förÀldrar och barn uppfattar datorspelande men Àven om pojkar och flickor ser datorspelande pÄ olika sÀtt. Datorspelande finns i mÄnga former och har blivit en stor del av vardagen, speciellt nÀr det gÀller dagens generation som Àr uppvuxna i ett konsumtionssamhÀlle dÀr media ofta vÀnder sig till de unga konsumenterna. För att undersöka om det skiljer sig i hur barn och deras förÀldrar upplever datorspelande har en enkÀtundersökning genomförts pÄ en skolklass i Ärskurs 7 samt deras förÀldrar, samtliga 25 elever och 18 av de 25 tillfrÄgade förÀldrarna svarade pÄ enkÀten, svaren samt den tidigare forskningen som redovisas ligger till grund för materialet i den hÀr studien. DÄ studien stötte pÄ en del problem som ledde till ett byte frÄn kvalitativ till kvantitativ metod kommer konsekvenserna det hade för studien att redovisas mer ingÄende i metod delen. Resultaten i studien berör huruvida barn och förÀldrar ser olika eller lika i frÄga om datorspelade.

Denna uppsats behandlar skillnader mellan skönlitterÀr kÀll- och mÄltext utifrÄn enegen översÀttning av Ljudmila Ulickajas ?Pikovaja dama? frÄn ryska till svenska.MÄlet med översÀttningen var att skapa en publicerbar översÀttning som lÄg sÄ nÀraoriginalet som möjligt utan att bryta mot för mÄlsprÄket gÀllande grammatiska ochsyntaktiska regler. MÄlet med uppsatsen var att utifrÄn översÀttningsvetenskapenförklara vilka skillnader som uppstÄr vid översÀttning av rysk skönlitteratur tillsvenska. I uppsatsen försöker jag Àven undersöka varför dessa skillnader uppstÄr ochvilken betydelse de har för mÄltexten. FrÄgan vad en översÀttning egentligen Àr aktualiseras..

År 1988 tillsatte regeringen en kommittĂ© för utredning av reglerna om ersĂ€ttning för ideell skada. Enligt kommittĂ©n bör brottsoffrens stĂ€llning stĂ€rkas sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller barn som utsĂ€tts för sexualbrott. Enligt kommittĂ©n Ă€r ett sĂ€tt att stĂ€rka brottsoffrens stĂ€llning att de ges generösa ersĂ€ttningar. Ett annat sĂ€tt Ă€r att det i lagtext tydligt anges vem som Ă€r berĂ€ttigad till ersĂ€ttning för krĂ€nkning. KrĂ€nkning Ă€r en skadetyp som skiljer sig frĂ„n övriga skadetyper som finns i SkL, dĂ„ den Ă€r av renodlat ideell natur och Ă€r frikopplad frĂ„n medicinska symtom.

VÄr utgÄngspunkt med detta arbete har varit att undersöka tryggheten i gruppen. VÄrt syfte har varit att undersöka hur vi som pedagoger kan skapa trygghet i gruppen samt hur trygga barnen i de klasser dÀr vi gjorde vÄr praktik i var. VÄr undersökning genomfördes i en lÄg- och mellanstadieskola, i en Ärskurs 4 och i en Ärskurs 6, i LuleÄ kommun. Genom observation, enkÀter och intervjuer samt tidigare forskning försökte vi fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att lÀrarens frÀmsta verktyg för att skapa trygghet i gruppen Àr gruppsamtal men Àven regler, rutiner och gruppstÀrkande övningar.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda vad lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfÀstelse m.m. (tryggandelagen) stiftar om de olika skyddsreglerna. Krav pÄ nöjaktig placering, begrÀnsningar för ÄterlÄn och skydd vid överlÄtelse av verksamheten och hur dessa regler skyddar pensionsborgenÀrerna. Metod:Vi arbetar utifrÄn den rÀttsdogmatiska metoden.Slutsats:Fler företag vill bilda pensionsstiftelser och dÄ behövs det ocksÄ en bra reglering och lagstiftning pÄ omrÄdet. Vi har skrivit om bakgrunden till pensionsstiftelser, dÀr vi har behandlat pensionsystemet och vilken lagstiftning som Àr aktuell pÄ omrÄdet.

Vid första anblicken kan Avtalslagen (AvtL), pÄ grund av sin Älder och sprÄkbruk, framstÄ som förÄldrad i dagens informationssamhÀlle. PÄ grund hÀrav har vi studerat frÄgan samt utvalda avtalsrÀttsliga begrepp och upptÀckt att AvtL, p.g.a. sin allmÀnna reglering och den praxis som utbildats genom Ären, fortfarande fullt ut Àr relevant. Det i AvtL:s regler som, enligt vÄr uppfattning, behöver anpassas till dagens kommunikationsteknik Àr ej sÄ omfattande att ny lagstiftning nödvÀndigtvis Àr enda sÀttet att reglera detta. Vi har framstÀllt förslag för hur tolkning skall ske av dessa olika avtalsrÀttsliga regler för att omfatta Àven dagens ?nya? kommunikationsverktyg.

CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhĂ€llet de verkar. I ett led att ta ansvar sĂ„ upprĂ€ttar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte Ă€r att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR Ă€r bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen Ă„r 2008.Banker mĂ„ste följa stadgar och regler frĂ„n Finansinspektionen och dĂ€rigenom upp-rĂ€tta en uppförandekod. Även om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv frĂ„n Finansinspektionen sĂ„ vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Svensk redovisningslagstiftning bygger pÄ grundtanken att alla bolag skall kunna anvÀnda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte anvÀnder den finansiella informationen pÄ likartat sÀtt, mÄste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag Àr oftast mer komplex Àn i mindre bolag, dÀr informationen oftast anvÀnds för interna beslut. BokföringsnÀmnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fÄtt i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgÄngspunkt frÄn förslaget har BokföringsnÀmnden utarbetat ett utkast till allmÀnna rÄd avseende mindre aktiebolag.

This essay discusses children?s rights and control and system of rules in HVB-homes that provide treatment for adolescences with drug abuse prob­lems or criminal behavior. The results of this study are based on interviews with four persons working in managerial positions on different HVB-homes and shows the difficulties of having a children?s rights perspective in a con­text where a higher level of control is necessary to protect the best interest of the child. The study suggests that the question of balance between children?s right and the need for controlling system of rules needs to be fur­ther dis­cussed to improve, and as far as possible guarantee that these adoles­cence receive best possible care and do not suffer unfair restrictions on liber­ties..

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

För fyrtio Är sedan stiftades lag (1974:12) om anstÀllningsskydd. DÀrefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten pÄ arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillÀmplig krÀvs att ett anstÀllningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns sÄledes flera arbetsrÀttsliga situationer som inte regleras av LAS.

Uppsatsen tar upp frĂ„gan huruvida upphandlande enheter kan stĂ€lla krav pĂ„ svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrĂ„n bĂ„de nationella och gemenskapsrĂ€ttsliga regler. Ämnet Ă€r aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun vĂ€ckt stor diskussion i media dĂ„ Ă€rendet i nulĂ€get ligger hos EG-domstolen.De juridiska omrĂ„den som berörs Ă€r europeisk integrationsrĂ€tt, arbetsrĂ€tt och upphandlingsjuridik. För att besvara frĂ„gan har vi utrett vad Ă€r gĂ€llande rĂ€tt pĂ„ omrĂ„det genom att undersöka relevanta rĂ€ttsfall samt tagit upp hur frĂ„gan diskuteras i den svenska samhĂ€llsdebatten. UtifrĂ„n detta har vi svarat pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen och diskuterat kring en framtida lösning pĂ„ problemet. I nulĂ€get kan den upphandlande enheten inte stĂ€lla dessa krav men vi ser en eventuell förĂ€ndring i framtiden..

I dagens globala samhÀlle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata nÀringslivet. För att uppnÄ organisationers mÄl behöver ledningen kontrollera de anstÀllda sÄ att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts pÄ rÀtt sÀtt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rÀtten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet pÄ motstÄnd Àr att motstÄndet frÄn de anstÀllda mot ledningen bottnar i det ojÀmlika maktförhÄllandet dÀr de anstÀllda Àr subordinerade ledningen, men ocksÄ att det Àr en följd av för hög grad av kontroll frÄn ledningens sida. MotstÄnd frÄn de anstÀllda mot ledningen Àr dÀrmed i fokus för undersökningen.