Rapporten ligger till grund för en del av examinationen under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ?Arbetsledning inom bygg & anlÀggning? vid LuleÄ tekniska universitet. Under denna del av utbildningen ingÄr det att skriva tvÄ rapporter, en om systematiskt arbetsmiljöarbete samt en som det Àr fritt för företaget som anordnar utbildningsplats att vÀlja. I mitt fall dÀr jag gör min verksamhetsförlagda del vid NCC Construction avd. mark i LuleÄ har de valt att jag skall göra ett arbete fast dÄ mer omfattande.

Denna uppsats avser att undersöka om systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kan komplettera och kombineras med varandra. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur de fungerar i praktiken men ocksÄ hur UML och Prototyping kan visualisera och sÀkra kravlistan för processtyrning inom lÀkemedelsindustrin.Fallstudien som denna uppsats innehÄller Àr gjord pÄ ett lÀkemedelsföretag i Sverige. Vid tillverkning av lÀkemedel anvÀndes olika former av pappersbaserad dokumentation som signeras manuellt. Företaget har idag bland annat ingen kontroll över om signeringen utförs under eller efter tillverkningen och enligt GMP strider detta mot de regler och lagar som styr lÀkemedelstillverkningen. För att hitta de krav anvÀndarna stÀller pÄ ett kontrollstyrningssystem har bÄde observationer och intervjuer utförts pÄ plats..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlÀngas. En rÀttsdogmatisk metod har anvÀnts för att faststÀlla gÀllande rÀtt inom omrÄdet. DÀr lagtolkningen till största del skett med hjÀlp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, sÄ som sÀrskilda skÀl, har tolkning skett med hjÀlp av subjektiv lagtolkning. Vidare anvÀnds en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhÄller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen stÀlls inför. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osÀkerhet. De stÀllningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten Àr utifrÄn hur de Àr som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhÄllningssÀtt i arbetslagen..

FrÄn och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag anvÀnda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta Àr ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den hÀr uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvÀrv och IAS 38 som innehÄller regler om immateriella tillgÄngar. Efter en genomgÄng av teori och regelverk ser vi nÀrmare pÄ nÄgra stora svenska företag som gjort förvÀrv efter att de nya reglerna införts, och se hur förÀndringarna pÄverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens Ärsredovisningar samt i nÄgra fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gÄtt igenom artiklar dÀr bland annat revisorer uttalar sig angÄende tillÀmpandet av i första hand IFRS 3..

Bakgrund: De senaste Ärens skandaler inom nÀringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skÀrpts. I Sverige har exempelvis nya och strÀngare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagslÀget gÀller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gÀllande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I mÄnga europeiska lÀnder Àr dock smÄ aktiebolag undantagna frÄn kravet att genomgÄ extern revision.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett intressentperspektiv ge ett förslag pÄ hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utlÀndsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begrÀnsats till att enbart gÀlla myndigheter och banker.TillvÀgagÄngssÀtt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gÀllande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: JÀmförelsen lÀnderna emellan visar att det med hjÀlp av redovisningsteorier Àr svÄrt att förklara varför vissa lÀnder har revisionsplikt medan andra inte har det.

NÀr skollagen reviderades 1995 fick jÀmstÀlldhet en mer framtrÀdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsÀttningar att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete Àr mycket olika. Staten har uppmÀrksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jÀmstÀlldhet och genuskunskap. MÄlet var att det Är 2004 skulle finnas minst en utbildad lÀrare/pedagog i varje kommun.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Denna rapport behandlar polisens fÀngselanvÀndning. Syftet med rapporten Àr att sammanstÀlla befintlig lagtext och praxis samt att belysa problematiken kring lagarnas uppbyggnad. Vi har tagit del av lagtext, praxis, förarbeten, domar och poliser i yttre tjÀnsts Äsikter för att belysa dessa omrÄden. Vi har Àven granskat personalansvarsnÀmndens Ärsrapporter och konstaterat att mellan Ären 1998-2007 sÄ granskades endast fyra fall av felaktigt fÀngselbelÀggande. Ett felaktigt fÀngselanvÀndande resulterar, enligt brottsbalkens regler, antingen i ett olaga tvÄng eller tjÀnstefel.

?Det var bÀttre förr? Àr ett uttryck man ofta fÄr höra nÀr diskussioner om produkters hÄllbarhet kommer pÄ tal. Om produkter hÄller sÀmre idag Àn ?förr? och detta leder till att jordens Àndliga resurser töms, Àr detta miljörÀttsligt korrekt? Vilka krav har egentligen producenter vad gÀller hushÄllning med resurser?Det jag kommit fram till med denna uppsats Àr att Àven om dagens lagstiftning medför krav pÄ producenter att hushÄlla med resurser och att detta krav medför att produkter bör ha en sÄ bra hÄllbarhet som det Àr möjligt anser jag att miljöbalken saknar specifika regler som skulle kunna reglera denna hÄllbarhet bÀttre..

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav pÄ omdöme och uppförande som krÀvs av bo-lagsledningar för att rÀtt förvalta andra mÀnniskors pengar förstÀrker vÀsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet för det svenska nÀr-ingslivet. Ett Är senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete Àr den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingÄr i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och sjÀlvreglering, beslutet Àndock föll pÄ sjÀlvreglering genom kod, har sin förklaring i sjÀlvregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhÄllanden som rÄder inom svenskt nÀringsliv. Koden Àr dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebÀr att ett bolag kan vÀlja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.

Studien syftar till att tolka och skapa en förstÄelse om hur elever upplever lÀrarens medvetet positiva förhÄllningssÀtt. Vidare syftar studien till att undersöka hur motivationen och lÀrandet pÄverkas samt hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkas. Jag har genomfört studien pÄ en högstadieskola i Norrbottens inland och studien grundar sig pÄ de loggböcker som eleverna skrev. Min undersökning visar att eleverna upplever lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt som nÄgot som gör dem motiverad oavsett om det gÀller att följa regler eller att arbeta koncentrerat. Min slutsats Àr att lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt kan skapa lust att lÀra och lust Àr en av de viktigaste drivkrafterna i elevers lÀrande..

Det hÀr projektet har som syfte att undersöka hur ett anvÀndande av tankar och idéer frÄn retoriken kan bidra till att förbÀttra förmÄgan att förelÀsa i helklass pÄ folkhögskolenivÄ. En första förelÀsning hölls, videofilmades och analyserades utifrÄn retorikens idéer. FörelÀsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som Äterfinns inom retoriken. DÀrefter hölls ytterligare tvÄ förelÀsningar som Àven de filmades och analyserades. Slutsatsen Àr att ett anvÀndande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig vÀl inför en förelÀsning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute pÄ förskolorna. Men vi kÀnde att vi ville fördjupa oss pÄ hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jÀmföra olika resultat pÄ olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat sÄ har vi fÄtt resultat pÄ att det skiljer sig pÄ vad de sÀger och hur de gör pÄ avdelningen vi varit ute pÄ. Det som ocksÄ var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat pÄ intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskollÀraren sÄg det pÄ ett annat vis.