Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar idrottslÀrarutbildare har om vad som Àr viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i Àmnet Idrott och hÀlsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna Àr bollaktiviteter, lekar och trÀning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslÀrarutbildare frÄn fem olika lÀrosÀten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som anvÀndes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslÀrarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna vÀrdera olika aktiviteter i förhÄllande till varandra eller anvÀnda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Makt Ă€r förmĂ„gan att förĂ€ndra och styra, bĂ„de för Hobbes och för Dahl, om det sĂ„ Ă€r att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig Ă€r den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar mĂ€nniskor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det Ă€r i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av mĂ€nniskor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick dĂ„ en förĂ€ndring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mĂ„n olika bilder och verktyg till analysen.I denna uppsats har tvĂ„ lagförĂ€ndringar som syftat till att pĂ„verka invĂ„narnas beteende pĂ„ specifika sĂ€tt studerats.

Syftet med studien Àr att undersöka BFNs uttalande att K3 Àr ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket Àr i förhÄllande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie dÀr vi klassificerar redovisningsregelverken utifrÄn ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts pÄ regelverkens klassificeringar av tillgÄngar, skulder samt omsÀttnings- och anlÀggningstillgÄngar. Undersökningen Àr relevant dÄ de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vÄr vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare dÀr en bedömning av varje enskild bestÀmmelse görs huruvida den Àr regel- eller principbaserad och dÀr omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sÀtts i relation till andra regelverk.

FörskolegÄrdar med inslag av trÀd, buskar och kullar som Àr vÀl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC Àr ett verktyg utformat för att bedöma förskolegÄrden och dess potential för att fungera som en stödjande miljö pÄ detta sÀtt. Syftet med studien var att kartlÀgga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering pÄ förskolegÄrdarna i en kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön pÄ förskolegÄrdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö kommun p.g.a. dess tillgÀnglighet.

MÀnniskan pÄverkar klimatet pÄ ett negativt sÀtt. DÀrför har EU satt upp vissa mÄl som har pÄverkat Sveriges och kommunernas miljöarbete. För att fÄ tillbaka VÀxjö pÄ kartan som Europas grönaste stad formades en idé inom föreningen GodaHus att starta en energisparutmaning för VÀxjös kommun och nÀringsliv. För att utreda olika synpunkter pÄ tÀvlingen efterlystes ett examensarbete dÀr olika aktörer som kan vara intressanta för tÀvlingen intervjuades. Svaren sammanstÀlldes i en sammanhÀngande text med tillhörande diagram frÄn vilken fyra olika förslag till bedömning formades..

Utvecklandet av en förmÄga att kunna programmera Àr beroende av mÄnga olika delar ? lÀrarens förmÄga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringssprÄkets lÀttförstÄelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen sÄ att det kanske mer blir som den efterlÀngtade dansen pÄ rosorna nÀr det gÀller att lÀra sig bemÀstra programmeringens underbara vÀrld?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmÄgans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lÀrarens roll, utvÀrdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivÄ inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras pÄ uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring nÄgot de kallar för programmeringsförmÄga. ProgrammeringsförmÄgan bestÄr av mentala och kunskapsmÀssiga förutsÀttningar.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anstÀllningsavtalet Àr arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten Àr ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar rÀknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten Àr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer dÀr han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten Àr inte generellt reglerad i lag, Àven om vissa lagregler förekommer för speciella omrÄden. Innebörden av denna framgÄr istÀllet i första hand av rÀttspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom Ären varit föremÄl för prövning i en rad olika mÄl och Arbetsdomstolen har vid flera tillfÀllen gett vÀgledning kring pliktens omfattning.

Nollvisionen Àr grunden i trafiksÀkerhetsarbetet i Sverige. I Nollvisionen utgÄr man frÄn att olyckor inte kan förhindras dÀrför att mÀnniskor alltid kommer att göra misstag. Förarna har ansvaret över att följa de regler och lagar som finns men Àven de som skapar lagar och regler samt bygger upp vÄr trafikmiljö har ett ansvar för att minimera risken för trafikolyckor. Det övergripande ansvaret ligger pÄ VÀgverket. För att fÄ framföra ett tungt fordon krÀvs bl.a.

Syftet med uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur vÀsentlighetsbedömningen gÄr till i praktiken och i teorin, och framförallt att studera de delar av bedömningen som kan ha mer kvalitativa inslag, det vill sÀga dÀr alla siffror inte beror pÄ modeller eller byrÄspecifika regler, utan dÀr revisorn snarare anvÀnder sitt professionella omdöme i bedömningen. Uppsatsen bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer dÀr frÄgor gÀllande vÀsentlighetsbedömningen stÀllts om bÄde teknikanvÀndning, praktiskt tillvÀgagÄngssÀtt, byrÄspecifika regler och bedömningsgrunder. Intervjuerna Àr gjorda pÄ byrÄer av varierande storlek i stockholmsomrÄdet dÀr alla respondenterna huvudsakligen arbetar med Àgarledda aktiebolag. I vÄra samtalande intervjuer har vi stÀllt frÄgor rörande tillvÀgagÄngssÀtt, teknikanvÀndning i samband med faststÀllande av vÀsentlighetsnivÄ. De har fÄtt tillfÀlle att dela med sig av sin syn pÄ revision samt hur revisionsarbetet förÀndrats den senaste tiden.

Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrĂ€tta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebĂ€ra vĂ€sentliga förĂ€ndringar för noterade bolag. Syftet med IFRS Ă€r att försöka harmonisera de olika europeiska lĂ€ndernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jĂ€mförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angĂ„ende företagsförvĂ€rv, Ă€r en del av IFRS. I jĂ€mförelse med tidigare svenska regler stĂ€lldes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angĂ„ende iden-tifiering av förvĂ€rvade tillgĂ„ngar vid ett företagsförvĂ€rv.

I Sverige finns mÄnga sommarstugeföreningar som direkt arrenderar ut mark till sina medlemmar genom bostadsarrende. FrÄgor kring bostadsarrendestÀllets skötsel finns inte reglerat i lag och inte heller alltid i arrendeavtalet. I vissa fall krÀver arrendegivaren i arrendeavtalet att arrendatorn mÄste vara medlem i föreningen. Syftet med uppsatsen Àr att analyser om det gÄr att inskrÀnka en bostadsarrendators totalnyttjanderÀtt genom att föra in skötselregler i föreningens stadgar och i sÄ fall med vilket majoritetskrav. Det ska Àven utredas vilken effekt en klausul som tvingar arrendatorn att vara medlem har pÄ majoritetskravet.

Svenska skolelever presterar allt sÀmre pÄ internationella matematiktester och det förs enstÀndig öppen debatt om detta. Detta Àr min granskande studie i vad som hÀnder i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gÄ pÄ djupet i en berÀttelse försöker jag reda utvad som hÀnder under ytan nÀr undervisningen inte fungerar. Allt oftare stÀmmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen Àr skriven inom ramen för Àmnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar pÄtyst kunskap och kollektiv kunskap..