Bakgrund: Det Àr mÄnga rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser pÄ barns lek och lÀrande i tvÄ verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, VÄrt syfte var att undersöka om leken Àr fri eller om barnen leker pÄ de vuxnas villkor. Det Àr förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vÄr undersökning visade det sig att pedagogerna kÀnde att det var mycket regler och rutiner som kom i vÀgen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika mÄnga regler, dock en fast rytm under dagen, men ÀndÄ prioriterade barnens lek före allt annat. .

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

Konkurser förekommer bÄde bland privatpersoner och bland företag. NÀr nÄgon har bekymmer ekonomiskt och vet med sig att en konkurs kan vara nÀsta steg Àr det vanligt att denne företar transaktioner som syftar till att undvika de följder en konkurs för med sig. PÄ grund av detta har det ansetts att regler behövs genom vilka sÄdan egendom kan föras tillbaka till konkursboet. MÄnga gÄnger rÀcker det inte med specifika regler som riktar in sig pÄ rÀttshandlingar av ett visst slag. Det uppkommer hela tiden nya situationer som lagstiftningen inte kan komma Ät genom dessa regler, dÀrför har det funnits ett behov av allmÀnna regler som kan angripa sÄdana rÀttshandlingar som faller utanför övriga reglers tillÀmpningsomrÄden.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig pÄ fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger pÄ textanalys, dÄ den undersöker vad lÀroplan, skollag och övriga styrdokument sÀger om upprÀtthÄllandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jÀmföra upprÀtthÄllandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra omrÄden som Äterfinns i de bÄda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rÄdande dokumenten för att tillÀmpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Det finns ett antal olika automatiska stavnings- och grammatikkontroller och i den mÄn dessa anpassats för nÄgon specifik verksamhet har det oftast varit för teknikinriktade företag. Automatiska stavnings- och grammatikkontroller lÀmpar sig för texter med en vÀl avgrÀnsad domÀn och vars sprÄk gÀrna gÄr att begrÀnsa avseende lexikon och grammatik. Företaget Fodina Language Technology AB har uppmÀrksammat att denna typ av verktyg borde fungera bra för myndigheter och de texter som de producerar. Denna studie undersöker hur de skrivregler som myndigheter bör hÄlla sig till skiljer sig frÄn andra svenska skrivregler och hur svÄrt det skulle vara att implementera dessa regler. De regler som identifierats kategoriserades för att fÄ en överblick av hur de var uppbyggda.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

GÄr det att se om en bild Àr komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkÀt har jag tagit reda pÄ hur bilder upplevs som Àr antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade pÄ kÀnsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i sÄ fall Àr i bilderna som fÄngat betraktaren och vad de tolkar som genomtÀnkt och medvetet komponerat.  En frÄga ha varit om fotointresserade personer har lÀttare för att urskilja de hÀr tvÄ olika sÀtten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det Àr i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns nÄgot annat som har en större betydelse..

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgÄngspunkt ifrÄn Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. UtifrÄn videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förÀndrats i jÀmförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt nÀr det kommer till struktur och innehÄll. En av förskolorna har samlingar dÀr barnen sjÀlva vÀljer om de vill delta eller ej.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen Àr utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och tvÄ rektorer pÄ tvÄ kommunala högstadieskolor. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna delades vÄra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig Ät pÄ de undersökta skolorna.

I den hÀr uppsatsen beskrivs en ansats till att med hjÀlp av statistiska metoder förutse utfallet i förmögenhetsra?ttsliga dispositiva tvistemÄl. Logistiska- och multilogistiska regressionsmodeller skattades pÄ data för 13299 tvistemÄl frÄn 5 tingsrÀtter och anvÀndes  till att förutse utfallet för 1522 tvistemÄl frÄn 3 andra tingsrÀtter.  Modellerna presterade bÀttre Àn slumpen vilket ger stöd för slutsatsen att man kan anvÀnda statistiska metoder för att förutse utfallet i denna typ av tvistemÄl..

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

Sammandrag Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur elever upplever regler i sin skolmiljö, dÀr skolkultur och ungdomskultur möts varje dag. Underlaget har vi hÀmtat genom enkÀter och intervjuer pÄ fyra olika gymnasieskolor. Vi har valt att anvÀnda tvÄ olika metoder för att fÄ ett bredare datorunderlag. EnkÀter har gjort att vi fÄtt ut svar som Àr kvantitativa medan intervjuerna har gett svar som Àr kvalitativa och har ett djup som man inte gÄr att fÄ ut av enkÀter. Elever och lÀrares Äsikter har gjorts synliga angÄende regler om media anvÀndandet, klÀder och sprÄk i skolan.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.