Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

I denna uppsats studeras betydelsen av regler och relationer pÄ boendet Olympen,ett HVB för ensamkommande barn. Studien har en kvalitativ ansats och vÄrtmaterial har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat trepersoner ur personalgruppen och tre av ungdomarna som bor pÄ Olympen.Ungdomarna Àr 15-17 Är och har permanent uppehÄllstillstÄnd. Under vÄr studieav reglernas och relationernas betydelse har vi sett att de bÄda rymmer flera olikabetydelser. Vad gÀller relationer har vi kunnat se positiva betydelser somstödjande, tillitsskapande och omhÀndertagande, men ocksÄ negativa betydelsersom bekrÀftande av ensamhet och att bli illa behandlad.

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrÄn det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjÀlp av semistruktureradeintervjuer av anstÀllda pÄ olika nivÄer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhÀngigt huruvidagamla tillvÀgagÄngssÀtt slopats eller behÄllits. I organisationen vi undersökte intrÀffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gÀllde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet.

I Elevers förhÄllningssÀtt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolÄr 6 upplever och förhÄller sig till klassrumsregler. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers förhÄllningssÀtt till regler för att kunna underlÀtta lÀrarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprÀtthÄllas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer dÄ vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus pÄ intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler Àr ett diffust begrepp som innefattas av mÄnga olika faktorer som försvÄrar elevers förhÄllningssÀtt till dem.

Uppsatsen innehÄller en studie av hur etiska regler, vilka framför allt Äterfinns inom advokatyrket, pÄverkar konkurrensen och de konflikter som uppstÄr mellan de svenska och europeiska konkurrensreglerna och dessa etiska regler. Mer specfikt identifieras vilka konkurrenshÀmmande effekter dessa regler medför, och vilka alternativ som finns för att kombinera etiska regler och konkurrensregler pÄ ett sÄdant sÀtt att minsta möjliga skada uppstÄr för konsumenterna av advokattjÀnster. Resultatet av uppsatsen Àr att vissa etiska regler bör elimineras eller modifieras, eftersom de pÄverkar marknaden pÄ ett negativt sÀtt utan att medföra motsvarande vinster annorstÀdes. The essay contains a studie on how ethical rules, here represented by the rules for the law profession, influence the competition. Furthermore are the conflicts that appear between the ethical rules and the Swedish and European competition rules identified and analysed.

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). SÄ dÀrför förbjöd vi dom, hur lÀrare motiverar regler och normer. (ThatŽs why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet har varit att undersöka hur lÀrare implementerar de regler och normer som ska gÀlla i klassrummet och hur motiveringen till stÀllningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lÀrare vid en grundskola 7-9 tagit i Ätanke nÀr de implementerat de regler och normer som ska gÀlla i klassrummet och hur motiveringen till stÀllningstagandet kan se ut.

Sverige framstÄr ofta i samhÀllsdebatten som ett byrÄkratiskt land med mÄnga och komplicerade regler som sÀtter kÀppar i hjulen för företag. I rapporter frÄn nÀringslivsorganisationer och pÄ debattsidor ondgör sig företagsledare över ineffektiva myndigheter och kostsamma regler. Regeringen har hörsammat kritiken och driver sedan en tid tillbaka ett regelförenklingsarbete för att minska belastningen för företagare. Samtidigt visar internationella undersökningar att Sverige Àr ett land med relativt enkla regler och liten byrÄkrati. VÄr uppsats syftar till att undersöka om det finns ett missnöje bland företagare med dagens byrÄkrati och regler.

Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhÄllande till Àmnet regler utifrÄn bÄde forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker anvÀnds: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och styrdokumenten. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frÄgestÀllningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollÀrarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer pÄverkar regelsÀttningen enligt förskollÀrarna?Metod: VÄr studie Àr av kvalitativ karaktÀr och redskapet som har anvÀnds Àr kvalitativ intervju.

Arbetets titel Àr Pedagogers syn pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan. FrÄgorna Àr; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollÀrare och barnskötare. Syftet med undersökningen Àr att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

InformationssÀkerhet uppnÄs med hjÀlp av skyddsÄtgÀrder. Det finns tre typer, administrativa, logiska och byggnadstekniska skyddsÄtgÀrder. Administrativa skyddsÄtgÀrder Àr skyddsÄtgÀrder av administrativ typ, det vill sÀga regler och rutiner för vilka arbetsmoment som mÄste utföras och hur. Dessa regler och rutiner Äterfinns frÀmst i en organisations informationssÀkerhetspolicys och riktlinjer. Administrativa skyddsÄtgÀrder kan fungera som ett komplement till logiska skyddsÄtgÀrder men Àven som fristÄende skyddsÄtgÀrder.

Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försÀkringsbolag frÄn lÀnder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler pÄverkas av den lagstiftning som trÀdde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försÀkringsförmedlares verksamhet..

Studien inriktar sig pÄ att undersöka barns fria lek pÄ fritidshemmet, och vem det Àr som sÀtter grÀnser och regler i leken. Syftet med studien Àr att fÄ en större insikt om just grÀnssÀttningen i den fria leken och till vilken utstrÀckning barnen fÄr göra detta pÄ egen hand. Studien syftar ocksÄ pÄ att undersöka nÀr och hur pedagoger bryter den fria leken. Som utgÄngspunkt i studien har följande frÄgestÀllningar stÀllts: Vem sÀtter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur nÀr och varför? Till vilken utstrÀckning fÄr barn fritt spelrum att sÀtta egna grÀnser i den fria leken? Det aktuella forskningslÀget inom problemomrÄdet som presenteras Àr indelat i fyra teman; Lek, samvarokompetens, regler och makt.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

Bakgrund: Det Àr mÄnga rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser pÄ barns lek och lÀrande i tvÄ verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, VÄrt syfte var att undersöka om leken Àr fri eller om barnen leker pÄ de vuxnas villkor. Det Àr förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vÄr undersökning visade det sig att pedagogerna kÀnde att det var mycket regler och rutiner som kom i vÀgen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika mÄnga regler, dock en fast rytm under dagen, men ÀndÄ prioriterade barnens lek före allt annat. .

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.