Sök:

Sökresultat:

2342 Uppsatser om Föreningens ekonomi - Sida 13 av 157

Hemkörens sÄng : En ekokritisk analys av tre av Joel Petterssons berÀttelser

Efter att ha jobbat ett antal Är i förskolan vÀcktes frÄgor hos mig om hur vi bemöter nya mÄlomrÄden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt nÀr det Àr nytt, men beror detta pÄ brist pÄ kompetens eller rÀdsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte Àr nÄgot för barn i förskoleÄldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för instÀllningar och hur de anvÀnder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna Àr gjorda i en mellanstor kommun pÄ olika förskolor, med bÄde förskollÀrare och barnskötare.

Evaluation the Supply Chain of Plymovent AB

This Master Thesis is a part of PlymoVent?s business to customer plot, with the aim to investigate how the consumers receive the services that PlymoVent provides. With regard to PlymoVent's business strategy and reference theory, the demands of how to receive and monitor a supply chain for a better customer satisfaction where targeted. The findings refer to poor customer satisfaction due to obscure procedures in problem resolution and discrepancy handling, and vague transportation accuracy..

Hur skiljer sig nyhetsvÀrderingen pÄ Rapport och TV4Nyheterna? : En kvantitativ innehÄllsanalys av ett kommersiellt och ett ickekommersiellt nyhetsprogram.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nyhetsvÀrdering skiljer sig pÄ kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts Àr TV4Nyheterna och Rapport, SVT. SVT och TV 4 stÄr tillsammans för mer Àn 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sÀndning och Rapports 19:30-sÀndning. BÄda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sÀndningar med undantag för Rapports lördagssÀndning som Àr 15 minuter och TV4Nyheternas helgsÀndningar pÄ 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sÀndningen valdes var för att de har flest tittar.

Hur anvÀnds lÀromedel i lÀrarens arbete? : En kvantitativ studie med kvalitativa inslag med fokus pÄ lÀroböcker

Genom en enkÀtundersökning bland lÀrare i grundskolans senare Är undersökte vi i vilken utstrÀckning och hur lÀrare anvÀnder lÀromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lÀrande. Vi kan utifrÄn vÄr undersökning se en marginell skillnad i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder lÀroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lÀrare vÀljer sjÀlva vilket lÀromedel de vill anvÀnda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi pÄverkar valet..

Detroit - NÀr maskinerna stannat

Detroit Àr den största staden i amerikansk historia som försatts i konkurs. Efter 17 mÄnader, i december 2014, sÄ tog sig ?Motown? officiellt ur nödlÀget. Med en tredjedel kvar av populationen kÀmpar Detroit vidare, bÄde med sin ekonomi och sin identitet. Mediebilden har gÄtt frÄn att visa misÀr och mordstatistik till att skildra hungriga företagare och ihÀrdiga eldsjÀlar.

Investeringsbeslut i en ideell organisation : En studie av Hammarö Golfklubb

SammanfattningDenna uppsats behandlar ideella organisationer och svÄrigheterna med att bestÀmma sig förhur investeringsbeslut skall motiveras i dessa. För att göra detta har vi undersökt vadmedlemmarna i en ideell organisation vill förbÀttra i organisationen. Vi har tittat nÀrmare pÄden ideella föreningen Hammarö golfklubb och undersökt vad dess medlemmar har förönskemÄl med klubben för att sedan analysera vilka investeringar som skulle skapa maximalmedlemsnytta för Hammarö golfklubbs medlemmar.För att ta reda pÄ den information som krÀvs för nyttovÀrderingen anvÀnde vi oss av denkvantitativa metoden dÀr vi via post skickat ut enkÀter till Hammarö golfklubbs samtliga 1592medlemmar. Vi fick en svarsfrekvens pÄ mer Àn en tredjedel av medlemmarna. ResultatetsammanstÀlldes i dataprogrammet Excel.Vi analyserade resultatet frÄn respondenterna med hjÀlp av teorier inom social ekonomi,ideella organisationer, segmentering i tjÀnstemarknaden, cost-benefit analys och contingentvaluation method.Resultatet var genomgÄende tydligt att de tvÄ frÀmsta investeringen som skulle genereramedlemsnytta till Hammarö golfklubbs medlemmar var att bygga tak över driving rangen ochfler mÄl pÄ driving rangen.

Ombildning av hyresrÀtt : en studie av tvÄ fastigheter

Bostads AB Mimer har beslutat att sÀlja ut delar av sitt bostadsbestÄnd. HyresgÀsterna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrÀttsförening och pÄ sÄ sÀtt köpa fastigheten. MÄlgruppen i denna studie Àr hyresgÀsterna. Vilka aspekter Àr viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? FrÄgan kommer att utvÀrderas utifrÄn variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och omrÄde.

MÄl- och resultatstyrning i den kommunala versamheten

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till kunskapsbildning kring mÄl- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie dÀr vi har intervjuat politiker och ledande tjÀnstemÀn inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanstÀllt empirin och dragit slutsatser utifrÄn vÄr analys av aktuell mÄl- och resultatstyrningsteori i ett spÀnningsfÀlt med olika intressen och behov. MÄl- och resultatstyrningen i den kommunala vÄrd- och omsorgsversamheten anvÀnds i ett spÀnningsomrÄde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det Àr en utmaning att fÄ styrmodellen att fungera optimalt i en sÄdan komplex organisation..

Varför fungerar det inte?: en granskning av styrmedlens
pÄverkan, ur ett studentperspektiv, pÄ samarbetet mellan
universitet, studenter och nÀringsliv: en fallstudie.

Syftet med denna rapport Àr att ur ett studentperspektiv studera styrmedlens pÄverkan pÄ ett samarbete mellan studenter, universitet och nÀringsliv. Undersökningen Àr en fallstudie av TeknologkÄren och Sektionen för Industriell ekonomi. Datainsamlingen har skett via intervjuer och en studie av sekundÀrdata. Intervjuerna har skett med ordförande och vice ordförande pÄ TeknologkÄren samt med ordförande pÄ Sektionen för Industriell ekonomi. Undersökningen har varit av kvalitativ karaktÀr, dÀr jag valt att försöka fÄ en djupare förstÄelse, hellre Àn bredd, för vilka styrmedel som anvÀnds samt dess pÄverkan pÄ ett samarbete.

Intressenternas syn pÄ den enskilda skogsÀgarens Corporate Responsibility : en studie av olika intressenter och hur dessa skiljer sig betrÀffande socialt-, miljömÀssigt- och ekonomiskt ansvarstagande

Drygt hÀlften av den svenska landarealen tÀcks av skog. Av denna areal Àgs hÀlften av privata skogsÀgare och övrig areal av skogsbolag och det allmÀnna. Alla som brukar skogen har ett ansvar att vÀrna om den pÄ ett hÄllbart och uthÄlligt sÀtt, detta för att kommande generationer ska kunna ha fortsatt glÀdje av skogen. Ett viktigt begrepp gÀllande hÄllbar utveckling Àr CR (Corporate Responsibility). Med detta menas att det Àr viktigt att intressenter tar mer ansvar inom aspekterna: miljö, socialt och ekonomi Àn den miniminivÄ som lager krÀver.

PrissÀttning av FMV:s provplatstjÀnster

Provningsverksamheten hos Försvarets materielverk behöver en bÀttre anpassad prissÀttning mot andra kunder Àn Försvarsmakten. UtgÄngspunkten för detta examensarbete Àr att undersöka möjligheterna till en mer marknadsanpassad prissÀttning. I examensarbetet vinklas emellertid prissÀttningen bÄde ur marknads- och kostnadsfokus. Teorin och analysen leder fram till en lösning dÀr kundvÀrdet blir centralt och med internkalkyleringen som ett viktigt stöd i prissÀttningen. I den föreslagna prismodellen ingÄr policy, strategi, kunder, konkurrentens och internkalkyleringen som tillsammans ska ge ett bÀttre underlag för prissÀttningen..

Den digra dödens ekonomi : Pestens pÄverkan pÄ donationer mellan lokalbefolknngen och johanniterklostret i Rekarnebygden under digerdöden

Johannitermunkarna i Eskilstunaklostret var kÀnda för att utföra sjukvÄrdsgÀrningar och vÀl förtrogna med för tiden rÄdande medicinska kunskaper. Men pesten var nÄgot helt nytt för dem och var allomfattande under Ären kring 1350-talet och slog hÄrt inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa.Med tanke pÄ Rekarne­bygdens bördiga landskap som gynnade en stor lokal befolkning som bevisligen hade en stor kontaktyta utanför den egna bygden, sÄ Àr möjligheterna stora att pesten nÄdde Àven Rekarnebygden..

Kunskap i Organisationer : En studie om hur kunskap skapas och överförs i organisationer

Stora förĂ€ndringar av marknadsstrukturen under det senaste Ă„rtiondet har visat tecken pĂ„ en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen mĂ€rks frĂ€mst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta nĂ€rmare pĂ„ arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. FrĂ„gestĂ€llningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap frĂ„n organisationen till individen och mellan individer.

Faktorer som pÄverkar en hyresmarknad : en studie av bostadshyresmarknaden i GÀvle

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstÄ bostadshyresmarknaden i GÀvle 2011. Hur pÄverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning? Metod: Denna uppsats Àr av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer frÄn viktiga aktörer i GÀvle. Förutom primÀrdata finns Àven sekundÀrdata som Àr framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Detta examensarbete bygger bÄde pÄ en empirisk- och en teoretisk undersökning.

Pedagogers instÀllning till IKT i förskolan

Efter att ha jobbat ett antal Är i förskolan vÀcktes frÄgor hos mig om hur vi bemöter nya mÄlomrÄden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt nÀr det Àr nytt, men beror detta pÄ brist pÄ kompetens eller rÀdsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte Àr nÄgot för barn i förskoleÄldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för instÀllningar och hur de anvÀnder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna Àr gjorda i en mellanstor kommun pÄ olika förskolor, med bÄde förskollÀrare och barnskötare.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->