DÄ det sedan 2005 har varit obligatoriskt för företag att vÀrdera sina finansiella tillgÄngar enligt IAS 39 fann vi det intressant att fördjupa oss i vilka effekter den nya redovisningen gett. Inom banksektorn utgör andelen finansiella tillgÄngar en stor del av de totala tillgÄngarna, varför vi beslöt oss för att undersöka just den branschen. För att kunna fÄ ett tillfredsstÀllande djup i uppsatsen valde vi att göra en fallstudie över Swedbank. Den forskningsfrÄga som vi har valt att undersöka Àr: Vilka effekter har vÀrdering till verkligt vÀrde av finansiella instrument i Swedbank haft för externa intressenter? Vi har valt att dels anvÀnda oss av intervjuer med personer som har olika kunskapsomrÄden, för att fÄ en mer övergripande bild, dels har vi granskat Swedbanks Ärsredovisningar för att se eventuella effekter i siffror.

Frösunda LSS i Göteborg Àr ett privat assistansbolag som sysslar med rekrytering av assistenter till personer med nÄgon typ av funktionsnedsÀttning. Företaget har som mÄnga andra företag inom branschen problem med hög personalomsÀttning. Frösunda har sedan lÀnge haft en hypotes kring sambandet mellan dÄlig arbetsmiljö och den höga personalomsÀttningen. Denna studie har som syfte att belysa assisternas arbetsmiljö inom Frösunda, detta för att möjliggöra en analys kring kopplingen mellan arbetsmiljön och den höga personalomsÀttningen.För att skapa förstÄelse för de arbetsmiljöproblem som lyfts fram har jag anvÀnt mig av att Work-life-balance, krav-kontroll-strödmodellen och begrepp inom arbetsmiljö som möjliggör en förstÄelse för hur olika problem kan bidra till en dÄlig psykosocial arbetsmiljö. Jag har dessutom lyft fram forskning som diskuterar den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för personalomsÀttning.

I stort sett vartenda företag och organisation har idag en webbsida för att nÄ ut till sina kunder. I dagslÀget krÀvs det lite mer Àn att endast anpassa webbsidorna efter datorer eftersom anvÀndandet av smartphones ökar bÄde upp och ned i Äldrarna för varje Är som gÄr. 2013 var Äret som responsiv webbdesign slog igenom ordentligt men redan Är 2010 förklarades begreppet av grundaren Ethan Marcotte. Responsiv webbdesign innebÀr att en webbsida Àr plattformsoberoende och anpassar sig beroende pÄ vilken enhet som anvÀnds.IT-branschen vÀxer stÀndigt och möjligheten att nÄ framgÄng i mjukvaruprojekt Àr fortfarande ganska lÄga. Det Àr bland annat medvetenhet om kritiska framgÄngsfaktorer som Àr anledningen till att fler och fler IT-projekt blir lyckade.Syftet med denna kandidatuppsats i Àmnet informatik Àr att identifiera och beskriva kritiska framgÄngsfaktorer som bör beaktas vid utveckling av en responsiv webbdesign.En kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer har genomförts i kandidatuppsatsen.

Problembakgrund: Den digitala underhĂ„llningsbranschen vĂ€xer sĂ„ det knakar och allt fler försöker starta egna spelbolag eller skapa egna succĂ©-appar. Branschen kryllar av entreprenörer och nyligen gjorda empiriska och teoretiska studier indikerar att ekonomistyrning Ă€r ett viktigt element för ökad innovation. Dock visar tidigare studier pĂ„ tvetydighet gĂ€llande ekonomistyrning och entreprenörskap i samma kontext. Även olika situationsfaktorer som till exempel storlek, regleringar och konkurrenter pĂ„verkar designen av ekonomistyrning. PĂ„ grund av brist pĂ„ tidigare studier inom valt fĂ€lt Ă€r vi intresserad av att undersöka företagens design av ekonomistyrning och hur den pĂ„verkas av verksamhetens sĂ€rart.Syfte: Författarna har utfört en mindre pilotstudie i den digitala underhĂ„llningsbranschen, dĂ€r ett fĂ„tal företags design av ekonomistyrning undersöktes.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kĂ€nnetecknas av en hög omsĂ€ttning av aktörer. En anledning till att det stĂ€ndigt alstras nya mindre aktörer till branschen Ă€r att den kan vara lukrativ med lĂ„ga intrĂ€desbarriĂ€rer. Men varför försvinner mĂ„nga aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist pĂ„ strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero pĂ„ svĂ„righeten för smĂ„företag att skapa sig en solid varumĂ€rkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjĂ€lp av styrverktyg stĂ€rka företagets varumĂ€rkeslegitimitet? Fallföretaget som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r ett litet konsultföretag som vill stĂ€rka varumĂ€rkeslegitimiteten med hjĂ€lp av differentieringsstrategi pĂ„ marknaden.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att med hjĂ€lp av en egenarbetad utvĂ€rderingsmodell utvĂ€rdera olika lĂ„ngsiktiga styrverktyg inriktade mot smĂ„ konsult- och tjĂ€nsteföretags. Genom att utvĂ€rdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de pĂ„ ett litet konsultföretag Ă€r förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gĂ€llande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har anvĂ€nts i studien.

Det hÀr arbetet Àr byggt pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ radioreferat av tvÄ handbollsmatcher, sÀnda i Radiosporten under februari/mars 2012. Det ena referatet speglar en match med kvinnliga utövare, och det andra en med manliga.UtgÄngspunkten har varit en kritisk diskursanalys, med liknande fallstudier och tidigare forskning inom nÀrliggande omrÄden som stöd.Syftet med studien har varit att belysa ett omrÄde som tidigare varit relativt outforskat, samt att bidra till en medvetenhet inom branschen om hur dam- respektive herridrott bevakas och vilka skillnader som finns.Resultatet visar att det finns stora likheter i referaten, men ocksÄ skillnader som Àr viktiga att ta i beaktning. Jag kunde se fyra teman som skiljde mellan dam- och herrmatchen. Det första som jag sÄg var att damhandbollen presenterades som nÄgot som avvek frÄn normen ? herrhandboll.

Sedan outsourcing blev vanligare pÄ den svenska marknaden har det Àven blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i konkurrens. I ett mycket tidigt skede uppmÀrksammandes en problematik med samarbetet mellan bestÀllare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrÀvande. För att bland annat minska administrationen upprÀttades en sjÀlvriskmodell som mÄnga bestÀllare idag tillÀmpar i kontrakten, vilken innebÀr att driftentreprenören ersÀtter felavhjÀlpande underhÄllsÄtgÀrdskostnader upp till ett visst grÀnsbelopp. Syftet med fallstudien Àr att undersöka modellens uppbyggnad och tillÀmpning samtatt analysera vad bestÀllare och entreprenör anser om sjÀlvriskmodellen.Studien bygger frÀmst pÄ primÀr insamlad data genom ett antal intervjuer med frÀmst en bestÀllare, Locum samt en sekundÀr datainsamling i form av en enkÀtundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen.För att bibehÄlla det offentliga fastighetsbestÄndet och för att se till brukarens bÀsta mÄste en förstÄelse finnas mellan bestÀllare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprÀtthÄlla kvalité och service i en funktionsupphandling Àr att anvÀnda sjÀlvriskmodellen. För bestÀllaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnÄs och för att minska fakturahanteringen.

Human Resources (en benÀmning för personalarbetet) Àr ett yrke som idag blir allt populÀrare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor bÄde studerar och arbetar med personalfrÄgor. Studien har dÀrför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojÀmn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhÀllets förÀndringar, dÀr en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hÄrd Human Resources Management.

Det hÀr examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treÄriga gymnasieutbildning pÄ Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten frÄn samma klass 2011 och Àr i dag verksamma florister. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förstÄelse. De anser att de har fÄtt stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag frÄn en av respondenternas upplevelser under det sista Äret. Men förutsÀttningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

Dagens byggbransch prÀglas till stor del av den utveckling som syftar till att minska anvÀndandet av miljöfarliga material till förmÄn för miljövÀnligare alternativ. TrÀ Àr ett starkt konstruktionsmaterial med lÄg egenvikt. Genom att anvÀnda limtrÀ har möjligheter till större spÀnnvidder och kraftfullare konstruktioner uppnÄtts. För att ytterligare öka möjligheterna för trÀ som konstruktionsmaterial har förstÀrkning blivit ett viktigt forskningsomrÄde. Tester med bland annat glasfiber som förstÀrkningsmaterial har visat goda resultat.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Att lyckas som platschef i anlÀggningsbranschenEva Karlsmyr Bygg- och anlÀggningsnÀringen brottas med lÀgre produktivitets­utveckling Àn andra industribranscher och utveckling av ledarskapet ses ofta som en vÀg framÄt. Kunskap saknas dock om vad effektivt ledarskap i denna specifika kontext Àr. Denna studie avser bidra med sÄdan kunskap genom att i en tematisk analys med kvalitativ ansats studera ledarskap ur effektiva platschefers perspektiv i ett svenskt rikstÀckande anlÀggnings­företag. UtifrÄn menings­koncent­rering av sju intervjuade plats­chefers berÀttelser har gemensamma aspekter av ledarskapet identi­fierats som respondenterna upplever avgörande för att lyckas i rollen. Studien har Àven undersökt hur dessa platschefer behöver pÄverkas av andra för att kunna utöva ett effektivt ledarskap.

Det hÀnder mycket inom modebranschen just nu. Konkurrensen Àr hÄrd och för att överleva Àr det viktigt som modeföretag att nischa sig pÄ marknaden.Det Àr viktigt att företagen lyssnar pÄ sina kunder sÄ att de förstÄr vilka behov konsumenten har och vad de egentligen efterfrÄgar. Handeln har blivit mer koncentrerad till de befolkningstÀta regionerna. De stora kedjorna Äterfinns mÄnga gÄnger pÄ samma platser vilket gör att det ur ett konsumentperspektiv kan bli vÀldigt enformigt att handla dÄ kedjebutikernas utbud mÄnga gÄnger pÄminner mycket om varandra. Syftet med uppsatsen har varit att ur ett företagsperspektiv undersöka och jÀmföra hur kedjeföretagens strategiska arbete ser ut gÀllande etablering och positionering.

Svensk Vattenkraftförening har upplevt behov av att hÀnvisa till branschens tjÀnsteleverantöreroch leverantörer av komponenter till smÄskaliga vattenkraftverk vid förfrÄgningar frÄninternationellt och inhemskt hÄll. Detta examensarbete har gjorts med syfte att möta detta behov,genom att kartlÀgga företag aktiva inom branschen smÄskalig vattenkraft.UtifrÄn initiala undersökningar och litteraturstudier bearbetas en modell fram för hurenkÀtundersökningen ska presentera samlad information. De samlade koncept och meningar somskapats under förstudien anvÀnds för att utforma en lista av aktiviteter som hör till processen attstarta, driva och underhÄlla ett vattenkraftverk. Stöd för att aktiviteternas förekomst tas frÄn olikaregister över liknande branschers kategoriseringar och branschföretagsverksamhetsbeskrivningar. Detta sammanvÀgt med de svar som samlats in frÄn intervjuer ochenkÀter skapar ett ramverk med fördefinierade aktiviteter.De huvudsakliga metoder som anvÀnts för att identifiera branschens aktörer, Àr att intervjua enhandfull Àgare av smÄskaliga kraftverk samt kontakta de kraftverksÀgare och medlemmar iSvensk Vattenkraftförening som uppgett e-postadress.

Vid slutavverkning av skog, anvÀnds i dagslÀget skördar-/skotarsystemet nÀstan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angÄende en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillvÀxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har dÀrmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnÄ syftet utgick denna studie frÄn ett kvalitativt angreppsÀtt genom att tillÀmpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom anvÀndes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanstÀllning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer pÄ chefsnivÄ inom nÄgra av de största svenska skogsbolagen.Referensramen bestÄr utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.