Svensk Vattenkraftförening har upplevt behov av att hÀnvisa till branschens tjÀnsteleverantöreroch leverantörer av komponenter till smÄskaliga vattenkraftverk vid förfrÄgningar frÄninternationellt och inhemskt hÄll. Detta examensarbete har gjorts med syfte att möta detta behov,genom att kartlÀgga företag aktiva inom branschen smÄskalig vattenkraft.UtifrÄn initiala undersökningar och litteraturstudier bearbetas en modell fram för hurenkÀtundersökningen ska presentera samlad information. De samlade koncept och meningar somskapats under förstudien anvÀnds för att utforma en lista av aktiviteter som hör till processen attstarta, driva och underhÄlla ett vattenkraftverk. Stöd för att aktiviteternas förekomst tas frÄn olikaregister över liknande branschers kategoriseringar och branschföretagsverksamhetsbeskrivningar. Detta sammanvÀgt med de svar som samlats in frÄn intervjuer ochenkÀter skapar ett ramverk med fördefinierade aktiviteter.De huvudsakliga metoder som anvÀnts för att identifiera branschens aktörer, Àr att intervjua enhandfull Àgare av smÄskaliga kraftverk samt kontakta de kraftverksÀgare och medlemmar iSvensk Vattenkraftförening som uppgett e-postadress.

Vid slutavverkning av skog, anvÀnds i dagslÀget skördar-/skotarsystemet nÀstan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angÄende en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillvÀxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har dÀrmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnÄ syftet utgick denna studie frÄn ett kvalitativt angreppsÀtt genom att tillÀmpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom anvÀndes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanstÀllning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer pÄ chefsnivÄ inom nÄgra av de största svenska skogsbolagen.Referensramen bestÄr utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

SAMMANFATTNINGGenom de skandaler som revisionsbranschen mött har ökande krav pÄ branschen uppkommit. Det kan finnas risker i dagens samhÀlle som inte existerat eller varit aktuella tidigare men pÄ grund av de förÀndringar som skett i samhÀllet nu framtrÀtt. Vi ville studera hur revisionsbyrÄerna förhÄller sig till dessa samt hur de finner en vÀg att hantera dem. Studiens syfte var undersöka om det finns nÄgot aktivt arbete med att hantera de risker som Àr förknippade med accepterandet av klienter, det lyder:Syftet med vÄr uppsats Àr att studera om det finns ett aktiv arbete med Risk Management pÄ revisionsbyrÄerna samt i sÄ fall hur detta gÄr till och vilka risker som de dÄ frÀmst vill undvika vid accepterande av klienter. Vi vill Àven studera hur revisionsbyrÄerna hanterar de risker som de vÀljer att acceptera.DÄ vi hade uppfattningen att det Àr ohÄllbart för revisionsbyrÄerna att inte pÄ nÄgot vis hantera de risker de stÀlls inför föll det sig troligt för oss at de större byrÄerna aktivt arbetar med Risk Management.

Building Information Modeling eller byggnadsinformationsmodellering anvÀnds idag inom byggbranschen för att effektivisera projekteringsprocessen. Denna metod Àr fortfarande relativt ny inom branschen men Àr pÄ vÀg att bli en branschstandard. Indikationer som visar pÄ detta Àr att pÄ universitetsutbildningarna Byggnadsingenjör och AffÀrsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn vid Chalmers tekniska högskola lÀggs stor vikt pÄ utbildning om BIM. MÄnga branschtidningar behandlar Àven detta Àmne. PÄ teknikkonsultföretaget COWI Management AB finns intresset av att se vilka möjligheter BIM-metoden kan medföra och om metoden gÄr att överföra pÄ processindustrin.Syftet med examensarbetet Àr att tydliggöra innebörden av BIM-metoden.

En problematik som har upplevts Àr att de gestaltningsintentioner som finns i projektet inte genomlever hela processen och realiseras i fÀrdig vÀganlÀggning. Inom Trafikverket pÄgÄr ett arbete för att öka andelen totalentreprenader (SOU 2011). Detta innebÀr förÀndrade förutsÀttningar för kravstÀllande i projekt, vilket blir sÀrskilt pÄtagligt i gestaltningsfrÄgor. Behov finns enligt personer involverade i branschen av att klargöra tillvÀgagÄngssÀttet för gestaltningsarbete vid totalentreprenad. I en totalentreprenad, dÀr ett större ansvar för de gestaltningsmÀssiga aspekterna ligger hos entreprenören, stÀlls sÀrskilda krav pÄ gestaltningsprogram och de handlingar i förfrÄgningsunderlaget som behandlar gestaltningsaspekter.

VarumÀrken Àr idag viktiga för att sticka ut pÄ marknader som kÀnnetecknas av högkonkurrens. Uppkomsten av personliga varumÀrken har gett varje person möjligheten attutforma sitt eget varumÀrke för att differentiera sig frÄn andra aktörer i branschen. Inommusikindustrin anvÀnds personliga varumÀrken frekvent för att differentiera sig. Genom attanvÀnda sociala nÀtverk kan artister kommunicera sina personliga varumÀrken i en ny kanal.Med sociala nÀtverk kan man ta del av kÀnda artisters kommunikation oberoende av tid ochrum. Forskning kring kombinationen av personal branding och sociala nÀtverk, Àr idagbristfÀllig.

Bakgrund: De tvÄ globala normsÀttarna IFRS och FASB arbetar hÄrt för att ta fram en förstaglobal standard om intÀktsredovisning. Eftersom IFRS Àr principbaserad och enprincipbaserad redovisning lÀttare kan öka jÀmförbarheten Àr det IFRS som har fÄtt ett störregenomslag pÄ den internationella redovisningen.Problem: Hur en harmoniserad intÀktsredovisningen skett i dagligvaruhandelsbranschen de10 senaste Ären fram till den globala standardens introduktion.Syfte: Studiens syfte Àr att granska de utvalda koncernerna samt via teori samt empiri utredaproblematik, skillnader samt likheter i olika handelshus intÀktsredovisning under Ären 2003 -2012.AvgrÀnsningar: Undersökningen relateras till intÀkter som redovisas för de fem undersöktaföretagen enligt IAS 18, RR 11 och BFNAR 2003:3, men inte till IAS 11- Entreprenadavtal.Samtidigt följs redovisningen enligt IFRIC 13 och IFRIC 15.Metod: Fyra utvalda större handelshus inom dagligvaruhandelsbranschen granskas i dettaexamensarbete. De granskas under Ären 2003 - 2012 för att fÄ en god översikt av vadimplementeringen av IFRS har inneburit för harmoniseringen av den externa redovisningenavseende intÀktsredovisningen utifrÄn en mest hermeneutiskt synpunkt men med vissaelement av de positivistiska metodernas tillvÀgagÄngssÀtt. Studien söker fram kvantitativ ochkvalitativ information om företagets identitet och relationen mellan företag och omvÀrlden,försöker anvÀnda de kvantitativa siffrorna i en positivist kvantitativ modell för branschen mendiskuterar Àven de viktigaste aspekterna utifrÄn en kvalitativ undersökning och etthermeneutisk perspektiv.Resultat: Företagets redovisning anses i större omfattning harmoniserad trots olikaföretagsidentitet. Samtidigt som den Àr harmoniserad kan siffrorna ha olika betydelse för olikasorters företag.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka samma fem företag i 10 Är efter att den globalastandarden för intÀktsredovisning introducerats..

Den hÀr kandidatavhandlingen undersöker fördelarna och begrÀnsningarna med Internetbaserade operativsystem i molnet, sÄ kallade Internet OS, och hur IT-företag ser pÄ Àmnet. Internet OS Àr operativsystem som placerar sina resurser och processorkraft ute pÄ Internet, ofta med hjÀlp av olika molnettjÀnster. Det finns problem och utmaningar med Internet OS. Dessa problem kan vara ett hinder för företag att överge de traditionella operativsystemen, som exempelvis Windows, och övergÄ till Internet OS. Det saknas undersökningar om IT-företag vill eller kan flytta sin verksamhet till molnet. Vi vill ge en tydligare bild och bidra med ny kunskap om företags syn pÄ Internet OS. Arbetet har genomförts med en litteraturstudie som har fokuserats pÄ vad den akademiska vÀrlden vet om Internet OS med fokus pÄ Chrome OS. Litteraturstudie gÄr in pÄ fördelar och nackdelar, samt framtida visioner.

Alla företag i dagens samhÀlle strÀvar efter att utveckla sin verksamhet för att hela tiden hÄlla jÀmna steg med konkurrenterna. Siktar företaget pÄ att vara bland de frÀmsta i branschen mÄste de inte bara hÄlla jÀmna steg med de andra, utan Àven leda utvecklingen. Det hÀr arbetet har gÄtt ut pÄ att med enkla medel öka Peab byggservice möjligheter att vara bland de frÀmsta. Fokus har legat pÄ att ta fram underlag som kan förenkla dels dokumenteringen av material, maskiner och arbetade timmar, men ocksÄ hanteringen av slÀpvagnar. Det har Àven tagits fram tekniska hjÀlpmedel samt att förrÄdsomrÄdet inom byggservice har organiserats.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Bakgrund: Med bakgrunden av företags behov att utvidga sin verksamhetssfÀr, har företagsförvÀrv blivit alltmer frekventa och mer omfattande. Speciellt i branscher med snabb utveckling sÄsom IT-branschen, Àr detta av aktualitet. Med förvÀrvsvÄgors uppkomst, har Àven ett stort antal av dessa förvÀrv resulterat i misslyckande snarare Àn expansion. Förklaringen till detta Àr mÄngfaldig och kopplas till omrÄden kring före, under och efter förvÀrvet. Det som förvÀntas av ett förvÀrv, Àr synergieffekter, det vill sÀga förmÄgor av förvÀrvsobjektet som bidrar positivt till moderbolagets verksamhet.

Problemdiskussion: En undersökning som har gjorts av SKI (Svenskt kvalitetsindex) visar att nöjdheten bland kunderna inte uppfylls pÄ pakettjÀnster och att kundernas förvÀntningar inte blir tillfredsstÀllda. Detta kan bero pÄ att olika faktorer som paketskador, leveransförseningar eller dÄlig kundservice leder till att kundernas missnöje pÄ kvaliteten och de utförda tjÀnsterna gÄr ned. För att skapa en positiv utveckling i branschen mÄste transportörerna förstÄ, uppfylla och övertrÀffa kundernas behov sÄ att de blir nöjda med kvaliteten. Genom god kvalitet vinner transportörerna nöjda och trogna kunder som Äterkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför kundnöjdheten pÄ pakettjÀnster minskar.FrÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar kundnöjdhet pÄ pakettjÀnster? I vilken utstrÀckning Àr transportköparnas behov tillfredstÀllda?Metod: Undersökningen Àr baserad pÄ en kvantitativ metod.

Idag uppskattas antalet hörselskadade i Sverige uppgÄ till över en miljon mÀnniskor, vilket gör hörselskada till ett av vÄra vanligaste hÀlsoproblem. Gruppen hörselskadade har vuxit med cirka fyra procent sedan 1985 och det finns inget som tyder pÄ att trenden kommer att vÀnda. Hörselskadades Riksförbund anser att det finns en brist pÄ helhetssyn och otillfredsstÀllande omfattning och kvalitet pÄ de rehabiliterande tjÀnsterna idag. Efter att personen erhÄllit en hörapparat anses situationen ofta vara löst och individen bakom problemet glöms bort, trots att undersökningar visar att personen skulle mÄ bÀttre av rehabilitering.Iris Hadar Àr ett företag som bland annat bedriver yrkesinriktade utbildningar för döva. PÄ senare tid har företaget fÄtt upp ögonen för marknaden för rehabilitering av hörselskadade.

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

År 2006 startade de första nĂ€tmĂ€klarfirmorna, Ă€n sĂ„ lĂ€nge har de inte nĂ„tt nĂ„gon större framgĂ„ng. Dessa mĂ€klare bedriver sin verksamhet enbart via internet utan att fysiskt möta sina kunder. De erbjuder kunderna ett lĂ„gt och fast pris, kunden fĂ„r dock sjĂ€lv utföra vissa moment i förmedlingsprocessen.Syftet med denna rapport Ă€r att undersöka nĂ€tmĂ€klarnas framtida utbredning pĂ„ den svenska fastighetsförmedlingsmarknaden. Genom att granska ett antal pĂ„verkande faktorer har vi analyserat nĂ€tmĂ€klarnas potentiella konkurrenskraft.Relationers betydelse mellan kund och mĂ€klare Ă€r en av dessa faktorer. Ur ett relationsmĂ€ssigt synsĂ€tt har vi jĂ€mfört nĂ€tmĂ€klarnas transaktionsorienterade strategier, som saknar fokus pĂ„ nĂ€ra kundrelationer, med de traditionella mĂ€klarnas mer relationsorienterade strategier.